Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Sunseed, jag fick dropp vid igångsättningen. Vet inte vad det var för medicin i den, men det gick ju uppenbarligen bra.  Mitt vatten gick av sig självt, så de behövde aldrig gå in och pricka hål på fosterhinnan.

Jag tycker inte att du är fånig. Det finns en gräns för hur mycket smärta man orkar utsättas för. Jag kan skriva att om jag skulle välsignas med ett barn till, så skulle jag inte låta några studenter rota i mitt underliv. Dessutom skulle de få försöka att få ut moderkakan i max 15 min (det är stor risk att det med moderkakan händer igen). Det rotas inte mer än nödvändigt i mitt underliv längre...

Ja, under ryggmärgsbedövning. Det tog 1,5 h, eftersom de skulle visa för studenten... Jag var för svag för att ryta till. Men, som sagt, inte en gång till.. Var inte orolig för det här med moderkakan! Jag frågade läkaren på operationsbordet och det är en mycket ovanlig komplikation. Händer bara 3%.    

Sunseed: Tänk på spyat som babyparfym, gjorde jag o gick glatt med nerspydd tröja (händer så ofta att man blir härdad).
Bra idé att lägga in dig redan så lipper man oroa sig för dig
Jag fick också två hinnsvepningar, som Gloxi skriver var det smärtsamt men för mig gjorde det att kroppen hade ställt in sig på att föda snart så när jag väl fick värkstimulerande droppet (också igångsatt) så var Jenni ute på 3timmar.
Men förstår om du undviker hinnsvepning när du har trauma från tidigare händelser.
Jag är tvärtemot er, hade velat ha fler undersökningar och information, tyckte att vi blev lämnade ensamma för mycket . Visst när jag hade värk så ville jag inte heller att någon skulle röra vid mig, blev enstaviga morrande svar till maken .       

Hej på er! Inser just att det var länge sedan jag skrev något här men har ökat Vad ni skrivit. Jag har känt mig låg (och värdelös) och helt enkelt inte orkat skriva så mycket Värst är att jag inte orkat/orkar vara med min dotter alls som vanligt och hon blir helt vansinnig av det. Inte har jag kunnat bidra med några hushållssysslor heller Ja, ja det vart inte det jag skulle skriva om

Sunseed, vad spännande att du är så nära! Och vad mycket komplikationer du fått gå igenom. Tycker ändå att det låter som att du fått hyfsat bra vård, ffa nu då de följer dig så noga. Vet du vilket sätt som det är vanligast att förlossningar startar på? Jag har ingen aning om just det, har inbillat mig att det är vanligast med förvärkar, säkert bara för att det startade så för mig förra gången . Jag hade då lite lätt onda sammandragningar ca tre veckor innan. Dagen innan det satte igång hade jag regelbundna onda värkar som höll i sig i ca 30 min, typ var 7e minut. Sen gick det över. Ett dygn senare kom de tillbaka och gick inte över Vattnet gick aldrig utan de tog håll på hinnorna när jag var 4 cm öppen. Du gjorde inte ont alls på mig. Ballong hatt jag hört kan vara smärtsamt, men kan ju inte jämföra själv. Jag hade väldigt ont hemma i väntan på att latensfasen skulle vara klar (då skulle vi få komma in)...

Hoppas du (och jag ) slipper sättas igång. Det känns ju bättre mentalt om det kommer igång av sig själv och kroppen är redo... Jag har tid för bedömning av ev igångsättning den 15 maj.

Sunseed: Vad jag kan minnas var det mer mot extrem mensvärk, inte knivar och de använder ju bara fingret inga verktyg.
Håller med Gloxi, du kan ju prata med din BM (om det är hon som ska göra hinnsvepningen) i förväg o säga till henne att hon får sluta på en gång om du känner att du inte klarar av det.
Om jag fick välja mellan hinnsvepning och någon ballongmetod så skulle jag definitivt välja hinnsvepningen. Men jag har inte gyn-skräck så förstår dig fullständigt om du inte klarar av det.

 Hemulen: Håller med Sunseed, om du bara orkar o vill så finns vi här för att lyssna på dig. Om du inte vill skriva av dig här kanske du ska prata med din BM för du ska inte behöva gå o må dåligt. Stor Kram!

Sunseed, jag har också varit skiträdd för kateter insättning. Men vid förra förlossningen fick jag en och i mitt minne var det inte alls hemskt, och gjorde inte ont. Det har väl att göra med sammanhanget också då det var fem personer som "kladdade" på mig med EKG, blodtrycksmanchett, "sterilsvabbning" och som jag minns det någon form av  "spännband"... Allt var ju väldigt bråttom då och kaos och panik för mig. Så i ett lugnt skede kanske jag hade upplevt det som mycket jobbigare.

Här har jag fått upp förhopnningen om att förlossningen kommer att starta snart (åtminstonde inom 2v, vilket ju är kort tid jämfört med de veckor som passerat). På kvällarna, ffa då jag lagt mig börjar det nypas något frukansvärt i livmodertappen. Jag googlade lite och hittade en förklaring om att det skulle vara livmodertappen som börjar mjukas upp... Någon som känner igen det?

Sunseed: Tror att i den situationen kommer du vara så inställd på att få ut bebis så kommer att ordna sig

Sunseed: