Träningsnördar - här samlas vi!

Fy farao MissKaos! Det där är aldrig kul oavsett bekantskap
Du behöver nog avreagera dig på nått sätt precis som Wilowa sa! Kör ett boxpass eller nått och få det ur dig.

Jag fick ett olustigt samtal i våras av min onyktra pappa, när mamma var bortrest...han sa att han skulle ta livet av sig. För att göra en lång historia kortare så fick jag honom inlåst på tillnyktring på psykakuten i 24 timmar efter värsta polis- och ambulanspådraget...fruktansvärt! Väl på sjukhuset rymde han så jag och några till hjälpte polisen att hitta honom. Eftesom han själv ringt sos av amma anledning på morgonen samma dag så blev det tvångsvård i 24 timmar och efter det hade han nyktrat till så han kunde ta sig samman. Nu skäms han så vi kan inte prata med varandra, men vi förlorade vår far-dotter-relation för flera år sedan. Den eftermiddan och kvällen satt jag i telefon i över fyra timmar, ofattbart hur några få ord kan dra igång så mycket. Efteråt hade jag ett så enormt adrenalinpåslag att jag inte kunde sova och jag fick sjukskriva mig i två dagar. Jag är van vid hans påhitt, men i vanliga fall tar mamma största ansvaret. Jag fick ju även se till att någon tog hand om deras hundar och att någon kunde vara i affären som de driver samt lugna och hålla mamma informerad som befann sig utomlands...vilket jävla helvete det var, blir skakig bara av att skriva om det nu.

Det blev ju inte 21 km här, men nog väl 2,3 Nöjd med det!! Håller på att hitta en form och det är på god väg

Jag förstår inte hur man kan motivera sig att springa så långt som 21 km. Ännu värre blir det när man tänker efter hur långt hemifrån man kommer. Jag skulle kanske fixa det en gång bara för att bevisa för mig själv att jag kan, men inte gång på gång...Hur gör du Misskaos? Jag måste ha variation och det får jag inte alls här där jag bor.

Fast jag ska inte säga nåt, jag kan ju inte ens motivera mig till det enklaste just nu. Jag tror i och för sig att jag gör rätt som inte tränar just nu, jag måste satsa på att sova i första hand. Jag gör dock inte ens de stretchövningar som jag tror skulle hjälpa mig, men jag antar att tröttheten har nåt med det hela att göra.   

Jag behöver tips från er som springer mycket. Jag vill börja med det nu känner jag då den andra träningen inte räcker längre.
Mitt problem är att jag får så ont i skenbenen och efter ett tag i höger knä. Sprang en km av fem idag på min pw och det gick hyfsat men fick rätt ont i slutet. Hur ska jag göra för att träna upp det så smärtan försvinner?? Konditions mässigt går det ju bra så det är grymt frustrerande. Tog det rätt lugnt idag och sprang km på 6.42

Misskaos: stort tack för tipsen. Jag ska göra allt du skriver. Det blir löplabbet i eftermiddag och utprovning av skor. Ska ta ett löp pass på fredag. Sprang jag för fort idag??

Jag ska prova att hålla igen, inte lätt då jag är en rätt explosiv person, lite duracell kanin över mig
Hur har ni råd att byta skor så ofta?? Det är ju svin dyrt!
Ikväll blir det ett intervall pass för att avsluta min semester med stil. I morgon är det tillbaka till verkligheten

Här får man välja mellan att springa i backig terräng i skogen eller inte fullt lika backigt på asfalt. Att det blir så ansträngande tar lite udden av det meditativa, det blir mer en kamp om överlevnad. Sedan bor jag dessutom på en mindre ort med få variationsmöjligheter. Fast nästa vår ska jag försöka mig på att springa igen, om jag nu bara kan komma igång med träningen som jag räknar med. Ska ta och ringa nu och kolla om det fortfarande finns platser kvar på yogakursen som börjar ikväll.  

Ja, det fanns platser kvar på yogakursen, så nu blir det yoga i några veckor framöver. Skönt att ha nåt fast, men det spörs om jag får ihop det när sonens hockey drar igång på allvar om några veckor...jaja det får vi ta då.

Jag håller med dig om att det är skönt med backar ibland, men inte varje gång. Ska jag kunna springa en lite längre runda utan backar så får jag åka in till stan och då blir det inte av...orten jag bor på är kända för sina raviner.