December bebis 2013
Men Gud vilken skräck Maria. Herregud. Är ni hemma nu?
Inlägg från: Plopps80
|
-
-
Uch ja. Mardröm!!!
-
Är så gräsligt trött! Har ingen energi alls! Har varit en okej natt med bara en snabb amning vid 03 mellan 23-07. Jag har sovit stenhårt och drömt en massa konstigt. Men att samsova tar styggt på kroppen. Man anpassar sig ju efter bebisen och varje morgon känner jag mig totalt ledbruten. Dottern är ledig från dagis idag. Idag längtar jag bara tills mannen kommer hem så jag kan få lägga mig. Brukar aldrig vila på dagarna men idag behöver jag det. Zzzzzzzzzz....
-
Sån going fia
-
Har en sån sjukt dålig dag. Jag orkar inte vara föräldraledig längre. Jag klättrar på väggarna fullkomligt. Står inte ut en minut. Fy fan vad dottern håller på. Hon gapar och skriker eller pratar oavbrutet om sååååå ointressanta saker. Längtar bara efter vuxentid!!! Man städar, tvättar, byter blöjor och ammar. Ludwig har gnällt och klängt på mig hela dagen. Kan inte annat än bara längta till han blir större. När han kan äta lite mat och roa sig själv. Har en klump i magen idag. Det är så tråkigt att gå hemma!!! Kommer börja jobba så fort jag slutat amma. Kommer jobba helger och kvällar. Alla andra verkar älska att gå hemma med sina barn och visst vi har många mysiga dagar men idag orkar jag bara inte. Förlåt var bara tvungen.
-
Serpenter skrev 2014-02-11 07:22:08 följande:Plopps, jag förstår dig! Det är bra att du skriver av dig, ventilerar lite. Det kan räcka ibland för att man ska orka igen. Får du avlastning sen när pappan kommer hem, eller har du någon annan som han hjälpa till? Har du haft nån så kallad "egen tid"?? Hur gammal är sonen? Ingen fas han går igenom just nu? Känner du dig otillräcklig?? Vad tycker du är roligt att göra? Kan du inte ta med dem på det?
Mannen åker till jobbet kl 06 och kommer hem 17 ibland 18. Då äter vi och jag vill så gärna umgås med honom så det blir aldrig att jag får en egen stund. Men igår var jag helt slut. Dotterns trots är fruktansvärd. Hon skriker och gapar över allt just nu. Mannen tog bägge barnen och jag la mig i sovrummet och vilade. Ammade Ludde vid 20 och la mig sedan. Mannen gav honom ersättning och sövde honom och han sov till 04. Åt och somna om. Så skönt att få ha sin kropp i fred Ludwig sover tätt tätt intill mig varje natt som ett litet plåster. Är ledbruten varje morgon. Idag är kroppen utvilad och jag känner mig glad igen. Sen längtar jag verkligen till jobbet. Att få komma ut. Inte alla som trivs med att gå hemma och bara sköta hushållet. -
Serpenter skrev 2014-02-11 08:17:23 följande:Åh ja just det, han sover ju nära. Jag hade det likadant med vår son, han sov alltid på eller bredvid. Dessutom käkade han jämt. Jag var helt förstörd det första halvåret. Sömn påverkar en otroligt mycket. Sen började jag jobba. :) jag tycker inte heller det är särskilt roligt att vara föräldraledig men det är mest för att jag har ingen att umgås med. Sonen är 4 så öppna förskolan är inget för honom då det bara är bebisar där. Vad hittar du på om dagarna för er dotter var väl 4-5 år?
Dottern är snart 6 år. Vi umgås med vänner och går faktiskt till öppna förskolan men måndagar är den stängd. Brukar gå till biblioteket och så har vi gympa kl 15 på fredagar. Dottern är underbar. Hjälpsam och väldigt snäll mot lillebror men hon är ju i 6 årskrisen och det blir väldigt jobbigt med hennes utbrott. När jag går här ensam med barnen en hel dag och hon tycker allt är tråkig å tjatar om det å det å det och får utbrott när man säger nej bara hör längtar jag bara efter vuxentid. Tycker det är förjävligt att man som kvinna "måste" älska att gå hemma med barnen och sköta alla hushållssysslor. Längtar man till jobbet och tills bebisen blir lite äldre ja då borde man inte ha barn. Men männen de jobbar och kommer hem till dukat bord och ett städat hem. Det är då inget konstigt. Folk är fan inte kloka. Jo lilleman har stort behov av närhet och ligger bredvid mig hela nätterna. Nattsömnen blir fruktansvärt störd och jag är helt slut. Dottern sov i sin säng första halvan av natten innan hon kom till vår säng. -
Felinne skrev 2014-02-11 09:53:03 följande:Eh... Ja, nu har ju jag visserligen "bara" ett barn men jag känner inte alls igen det där du skriver med att jag som kvinna måste älska att gå hemma eller att mannen ska komma hem till dukat bord. Så det är nog lite fel att generalisera kring det, i min mening. Än så länge har jag lagat mat, tvättat och dammsugit EN gång efter förlossningen eftersom min man sköter all markservice och vår bebis är 6v idag. Så det är knappast tal om något hushållsarbete för min del. Finns det något sätt för er att byta så att din man är hemma nu och du börjar jobba? Låter ju inte hälsosamt vare sig för sig eller barnen om du ska känna så hela tiden. Tycker själv det är svårt att göra något på dagarna eftersom vår kille bara vill sova hos mig i selen (all cred till alla er med flera barn!). Har inte kunnat duscha utan att min man är hemma. Jag älskar visserligen att ha honom nära och blir jätteorolig när han är ifrån mig, men hade varit skönt för ryggen om han snart började vågade sova lite längre pass själv. Blir ju rätt tungt att bära på en sådan liten klump hela dagarna liksom. Men till han känner sig trygg med att sova själv är jag på jakt efter en annan bärsele.
Du läste kanske inte kommentaren riktad till mig att jag inte borde ha barn för att jag längtar till mitt jobb och inte älskar varje dag att gå hemma och städa och sköta barn. Den togs bort. -
Kommer sluta skriva här i tråden. Känns verkligen inte som man kan skriva någonting utan att bli dömd. Jag har en dålig dag med en dotter i 6 årstrots och bebis i utvecklingsfas. Jag känner mig sliten och ventilerar här. Blir direkt påhoppad av en jävla idiot och sen verkar folk tro att jag känner så här jämt!!! Jag älskar mina barn jag älskar mitt liv. Men jag är inte typen som älskar att vara föräldraledig. Måste man älska det? Jag ammar fullt så nej jag kan inte börja jobba och nä jag kan inte lämna ifrån mig min lilla bebis heller!!! Har man bara ett barn kan man sova hur länge man vill på morgonen med bebisen man kan lägga sig på dagen och vila med bebisen. Man äter när man själv vill. Min dotter vaknar 05:30 varje dag, jag måste stimulera henne fixa lunch middag och mellanmål. Jag gör det sååå gärna. Jag älskar mina barn men kan man inte få ha en dålig dag utan att bli kallad psykfall (vilket togs bort) eller att få förslaget att jag ska börja jobba för att jag känner så jämt. Nä jag känner inte så jämt. Jag kände så igår. Jag skiter i den här tråden nu. Tack å hej.
-
Plopps80 skrev 2014-02-11 10:03:16 följande:Kommer sluta skriva här i tråden. Känns verkligen inte som man kan skriva någonting utan att bli dömd. Jag har en dålig dag med en dotter i 6 årstrots och bebis i utvecklingsfas. Jag känner mig sliten och ventilerar här. Blir direkt påhoppad av en jävla idiot och sen verkar folk tro att jag känner så här jämt!!! Jag älskar mina barn jag älskar mitt liv. Men jag är inte typen som älskar att vara föräldraledig. Måste man älska det? Jag ammar fullt så nej jag kan inte börja jobba och nä jag kan inte lämna ifrån mig min lilla bebis heller!!! Har man bara ett barn kan man sova hur länge man vill på morgonen med bebisen man kan lägga sig på dagen och vila med bebisen. Man äter när man själv vill. Min dotter vaknar 05:30 varje dag, jag måste stimulera henne fixa lunch middag och mellanmål. Jag gör det sååå gärna. Jag älskar mina barn men kan man inte få ha en dålig dag utan att bli kallad psykfall (vilket togs bort) eller att få förslaget att jag ska börja jobba för att jag känner så jämt. Nä jag känner inte så jämt. Jag kände så igår. Jag skiter i den här tråden nu. Tack å hej.
Det var inte ditt inlägg jag menade.