Nån som hunnit fundera över preventivmedel efter graviditeten? Jag slutade med minipiller 2010, innan jag blev gravid med mitt första barn, sen dess har jag inte haft nått då vi kört med avbrutet... Inte så smart men då visste vi ju också att vi nån gång ville ha ett barn till. Nu har vi ett barn till så kanske man borde skydda sig lite bättre?
Jag åt ju också minipiller för att jag ville få i mig så lite konstgjorda hormoner som möjligt, fick tyvärr jättedålig hy av dem så de vill jag inte ta igen. Vanliga p-piller vill min bm inte att jag ska ta pga jag haft gränsblodtryck... Vi sa under denna graviditeten att vi skulle vara nöjda med två barn... Men jag känner nu att jag kommer vilja ha en till... Kanske är hormoner som talar! Min sambo säger att vi är klara... När min äldsta son föddes ville jag ha en till direkt, men det gick över sen : ) ett tag hade jag nästan ångest över tanken på ett till barn... Tog tills han var 2,5 år innan jag kunde tänka mig en till och då blev jag gravid direkt.
Ca 30 timmar efter de första värkarna där på natten till den 3 april föddes vårt lilla charmtroll. Så han kom på min födelsedag trots allt. Det var en väldigt utdragen förlossning med först en lång latensfas (typ från 2 på morgonen till 19 på kvällen) Vid åtta var vi på förlossningen och jag var öppen 4 cm och slapp därmed åka hem igen. Fram tills jag var öppen 7 cm klarade jag mig utan något smärtstillande alls även om det var jobbigt men just vid 7 cm tog det stopp och då började vi med tens och värmekudde vilket jag överlevde på en halvtimme innan jag testade lustgasen. Vilken skillnad det blev trots att jag fortfarande kände allt. Detta var runt 2 på morgonen. Krystningarna var jobbiga och jag var väldigt nära att ge upp allt när de kom. Men just då var det skiftbyte och den bestämda barnmorskan och undersköterskan såg till att jag inte fick ge upp. De tvingade mig att byta ställning för att vi skulle få ut honom men dt var många gånger jag bara ville ge upp för det kändes som att huvudet aldrig ville komma fram även om jag fick känna på det. Men till sist kom bara hela bebisen ut med en krystvärk och så hade jag mitt lilla underverk på magen.
Blev bristningar på insidan för han hade satt handen vid huvudet som Stålmannen så dels hade det gjort det svårare för mig och dels hade han skurit upp insidan. Vi blev även tvungna att stanna en stund på komplikationsavdelningen (eller vad den heter) för jag hade feber och kunde inte kissa. Men nu är allt bra och vi befinner oss på familje-BB och försöker förstå att nu är allt över och det stora föräldraäventyret har börjat.
Pissdag idag. Tjejerna har varit osynkade och mycket mer missnöjda vid vakenhet än innan. Svärföräldrarna på besök och jag tycker att det är påfrestande trots att de verkligen vill väl och hjälper till med storasyster 
A har blivit en riktig kräkbebis och hon kräks från och till i upp till 2 timmar efter att hon fått mat. Oftast bara lite åt gången men minst en rejäl kaskadspya per dag
Sömnbrist på det också, jippi...
Utanpå blev det bara något enstaka. Hade tur eftersom insidan var speciell att jag födde just när jag gjorde för där var en bm på plats som nyss genomgått specialutbildning på bristningar som kunde hjälpa min bm med råd.