BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Vi ska resa till svärföräldrarna idag och vara där över helgen. Och eftersom mannen jobbar så får jag fixa matsäck och packa och diska och slänga sopor och återvinning och allt som behövs fixas inför avresan. Inte så lätt när H blev trött på babysittern. Har nu honom sovandes i sele men jag tycker inte det är så lätt att fixa saker med honom i den. Visst det som inte blir gjort får vi fixa tillsammans när mannen kommer hem om två timmar men eftersom vi ska köra från Skåne till Stockholm så vill vi komma iväg så snabbt som möjligt. Hade tänkt köra imorgon när han har semester för att börja tidigt men imorgon ska en släkting till honom begravas så vi behöver köra idag. Nåja matsäcken är fixad och saker som ska packas är framplockade.

Bilresan upp till Sthlm gick bra efter omständigheterna. Vi var fast i en och en halv timme i bilkö pga en bilolycka och jag är glad att H sov då för det är svårt att amma honom i en bilkö när man aldrig vet när man måste börja köra igen. Vi stannade två gånger bara för amning och hade nog bara behövt stanna en gång om det inte varit för olyckan. Han var jättecharmig mot farmor och farfar men sen var han så övertrött så var tvungna att söva honom innan han kunde äta.

Idag tittade vi på rean och hittade tre fina tunna bodys till reapris. Tunna byxor fick vi dock köpa till fullpris men eftersom vi inte behöver så många par så fick 99kr vara ett bra pris.

Nu sitter jag i skuggan (skönt) i en park utanför kyrkan som mannens farbror begravs i. Känns som rätt beslut att jag och H är här ute så vi inte stör.

Jag har också mensvärk men det är omöjligt att jag är gravid. Trodde det var mensen som redan kom men den har inte kommit än.

Vi var ju uppe och hälsade på svärföräldrarna i helgen. Det gick jättebra. Nu är det bara halva bilfärden kvar. H sover så det är ganska smidigt.
Iaf, det var ju begravning så vi träffade stora delar av mannens familj före och efter ceremonin utanför kapellet (under ceremonin var jag och H i skuggan och njöt av svalkan i sommarvärmen). Många av släktingarna var glada att vi kommit upp och kunde se H vilket tog bort lite av det sorgliga i att begrava en kär släkting.
Men... Jag har försökt att inte bekymra mig så mycket över min kvarvarande övervikt och putande mage utan kör på kläder som är bekväma och smidiga att amma i även om det innebär att putmagen syns. Försöker känna mig fin ändå och okej med att det tar tid att få tillbaka min kropp. Då var det en nästkusin till mannen (syssling heter det kanske norr om Skåne?) som frågade om det var tillökning på gång. Just då blev jag bara paff och förstod inte att han syftade på min mage (försöker inte tänka negativt när det gäller min kropp) utan tänkte han kanske undrade om vi redan funderade på syskon och sa att jag gärna ville återhämta mig från graviditeten först (tack amningshjärna). Men sen slog det mig att det var min mage han syftade på och då blev jag ledsen och nu skäms jag för min kropp. Något jag inte gjorde i samma utsträckning innan trots min tigerrandiga mage. För då tänkte jag att det tar tid och jag kör ju mammamageappen och mammayoga och promenader så jag borde få bort fettet till slut och bra magmuskler.

Tack för alla fina kommentarer! Ni har så rätt. Han har ingen koll. Min mamma sa att hon hade varit i trädgården en vecka efter hon fött min lillebror och då hade grannen undrat om det inte var dags att föda snart. Men då låg min lillebror inne så grannen såg honom inte. Verkar som om det finns många som tror att magen ska försvinna direkt (och för vissa gör den det).