Pratsjuk 35+ försöker få en trea

Lyckan varade inte så länge. Tror att jag fått/håller på att få missfall. Började blöda yttepytte rosa flytningar i lördags som har ökar till kraftig mensblödning idag. känns snopet.

Håller tummarna för en trygg härlig resa GrönaDruvan!

Här är det nedsläpp på g! Två(!!) stora fina äggblåsor är redo att släppa sitt innehåll. Jag ska ta spruta också för säkerhets skull. Mannen hann alltså hem innan äl med god marginal.

Jag envisas och håller en tumme för att det kan ha tagit sig ändå. När det tog sig på min första graviditet var jag helt uppgiven över att jag ingenting kände men så var det ändå just då det hände.

Usch, jag vet hur det är. Är precis på samma ställe som du. De ända som håller kvar mitt hopp är ivf behandling i vinter, annars känns allt hopplöst! Har bim på lördag. Känner som mensvärk redan, vill inte ha mens alls men inte före bim heller egentligen för det säger isf att min lutealfas blir kortare o kortare och det känns inte heller bra

Här kommer en stor varm minuskram!
Men det är ju inte helt kört förrän mensen kommer, eller hur?!

Ja, visst är det bökigt att få ihop det ibland. Den här gången började jag få äl-känningar en vecka innan jag räknade med det och mannen skulle resa bort dagen efter! Så det var ju bara att starta förförelsen trots packkaos och resnervös man. Nu hann han ju hem igen innan jag faktiskt fick äl men det blir väldigt många extra tankar och funderingar kring om man får till det på "rätt" dag eller inte.

Jag funderar också mycket på när man ska sätta stopp. Vi har börjat prata lite om det och mannen har väl slängt ur sig att årsskiftet kunde vara en gräns. Jag vet inte alls om jag klarar att sluta försöka. Vi får hålla en tumme att det händer innan dess helt enkelt. Även läjkaren på fertilitetskliniken började prata om hur vi ska gå vidare och om vi vill göra ivf osv. För mig är det blankt nej där. Jag tar gärna hjälp av hormoner nu när jag inte har egen äl men att starta upp ivf-process när vi redan har två barn, det skulle jag inte orka... Tror jag. Jag är uppenbarligen åtminstone inte där än.

Först och främst är jag ju nu mitt i en cykel och hoppas och tror såklart att det är NU det händer! Tappen var stängd igår och alla äl-flytningar spårlöst borta så nu är det bara att vänta. Planerar redan när jag ska börja testa! Eftersom jag fick äl-spruta i måndags så är det allra tidigast 10 dagar efter sprutan som gäller. Ni minns kanske att jag en gång fick utslag på preg-test ända fram till 13 dagar efter sprutan och sedan kom mensen. Jag frågade läkaren om det och hon sa att så länge ska man inte få utslag av sprutan så hon var rätt säker på att det var ett riktigt plus och tidigt missfall.

Nå bim den 8 september och tills dess ÄR jag (som vanligt) gravid. Gravid tills motsatsen bevisats är tydligen min paroll!

Här är det maken som har åldersnoja. Han ville först inte för att han känner sig som en gammal pappa redan men sedan insåg han hur gärna jag vill och då blev det istället bråttom att passa på innan han blir ännu äldre. Han är bara 41 så i mina ögon är det ingen brådska men han jämför med sina föräldrar som fick barn när de var dryga tjugo och hade det "lugnt och skönt" med stora barn i 40-årsåldern. "Vi kommer ju vara gamla när barnen flyttar ut! Hur ska vi orka njuta av det?" Han tänker liksom inte på allt vi hunnit göra innan barnen som hans föräldrar aldrig gjort.

Och nu kom mensen

Nu blir det paus i verkstan! Tills min nyopererade sambo är återställd osv.

Lycka till tjejer!