IVF Västerås 2014

Jag skulle helst vilja slippa gruppträffen, om inte läkarna/barnmorskorna har tid att informera par för par så skulle jag hellre välja att få information på papper. Men men, det är bara att gå dit och se glad ut..

Min träff kommer ju ske efter er eftersom jag måste operera bort min cysta först.. Ni får berätta för mig hur det var..

Du är precis som jag. Jag vill inte heller gå på gruppträff. Jag vet inte om syftet är att "man ska få kontakt med andra i samma situation och följas åt" eller om det är lättare rent administrativt att ta allt på en gång så de slipper återupprepa sig så många gånger. 

Men jag känner rädsla ifall det är någon som börjar grina. Det är bara det att det känns så himla privat att skaffa barn och då dra in 4-5 andra par i det här. Det är jobbigt. 

Har ni funderat något på kuratorn?

Jag känner inget behov av kuratorn just nu men är glad att hon finns där ifall om jag skulle bryta ihop eller bara känna att det är alltför jobbigt...

Vi har som sagt varit ofrivilligt barnlösa sedan 2008 men inte sökt hjälp förrän nu så att inte kunna få barn har egentligen inte varit någon big deal för mig. Det är nu den senaste tiden jag har insett att åren går (min man är 13 år äldre än jag) och att vi faktiskt vill ha barn. Jag säger inte att den här IVF-karusellen inte är jobbig för det är den men redan innan man kommit igång. Vem vet, jag kanske snart sitter hos kuratorn..

Ni då, kommer ni gå till henne?

Ja alltså vi har varit ofrivilligt barnlösa sedan 2007 när jag slutade med pillrena så det känns som att jag är klar med det där "guuud jaaag är innnte kvinna för att jag inte kan fååå barn" känslorna  Som jag hade i början. 
Nu känns det bara skönt att äntligen ta tag i det och att vi faktiskt gett det massor med år där vi funderat igenom ordentligt om vi vill ha barn och om vi är redo för det hela. Det känns bara skönt. Att äntligen är jag på väg. 

Jag vet inte. mannen har sagt att om jag vill så går vi. Det är mitt val. Han har inget behov av det. Jag känner att just nu så nej, men vem vet det kanske är superjobbigt med hormonbehandling och allt det andra och så sitter vi där med.

Men spännande ska det bli i alla fall. 

Oj, vad jobbigt med utomkvädes och två gånger. När man väl blivit gravid och så sätter det sig på fel ställe. Jag hoppas du får barn med IVF karusellen. Jag har inte läst så mycket i tråden innan. Jag känner många som gjort IVF, jag har flera i familjen som gjort det och även bland vänner. Men jag har aktivt valt att inte ta reda på information om vad IVF är. Fast läkaren sa att jag måste läsa på så nu gör jag det.
Ska du på gruppmöte  i oktober eller är det individuella mötet först? 

Åh då har du gått länge på behandlingen? Vad händer egentligen? Åker man verkligen till uppsala för att plocka ägg och det där?

Jag är verkligen livrädd för äggplockningen. Har läst om så många som tycker det varit det värsta dom varit med om i smärtväg. Jag har en väldigt hög smärtgräns trots att jag är liten och spetig men när dom skall vara och gröpa i mig på det viset är jag otroligt nervös. Tur att man får lugnande. Jag skall googla och leta efter någon som fått bli sövd, jag vill verkligen bli sövd men det tror jag inte att dom går med på.

Jag har inte riktigt förstått vad man gör i Västerås och vad man gör i Uppsala. Som Bergamott83 skrev så är det äggplockningi Uppsala. Är det mer grejer i Uppsala? Jag trodde att isättningen skedde i Västerås..?

Jag tror att återsättningen är i Uppsala, hur skulle de annars kunna säkerställa embryons resa till västerås? 

Jag vill absolut inte bli sövd. Jag hoppas på en stor tjyss av avslappnande och smärtlindring istället. Jag gillar inte känslan när jag blir sövd och över att jag inte har "kontroll" över vad som händer i min kropp. Men du kanske kan bli lätt sederad då kommer du inte ihåg någonting efteråt endå och det är inte lika riskfritt som vid sövning. 

Tänk att vi om ett år kanske är gravida?! Hur coolt är inte det. Jag kan inte fatta=)

Ja, det har du ju rätt i, att dom inte kan säkerställa embryons återkomst till Västerås! Så långt tänkte inte jag.. Du är klok du :)

Jag vet, tänk att vi "snart" kan vara gravida! Det kommer inte riktigt gå in i mitt huvud förrän dagen jag ser ett plus på stickan. Tyvärr har jag ju inte gjort det, jag visste nämligen inte att jag var gravid när jag fick mitt utomkvedshavandeskap. Fick inte ens reda på hur långt gången jag var av läkarna efter operationen :(

Jag är bara otroligt ledsen att jag har en cysta som måste opereras bort innan hela IVF-karusellen kan börja. Ringde röntgenkliniken i veckan men än hade dom inte någon tid till mig. Det var ungefär 100 personer före mig!! Så först vänta på röntgentid och sedan operationstid.. Så vi räknar inte med att komma igång med IVF:en förrän några månader in i nästa år, tyvärr..

Min man har haft en dotter sedan tidigare som bodde hos oss, hon dog tyvärr 2012, bara 17 år gammal. Det var hårt för honom (och mig) så klart men jag kände att jag inte ville skaffa barn direkt efter, för då skulle det kännas som om vi ersatte henne på något vis, och det går ju så klart inte.
Men nu hoppas vi på en liten knodd, för min del får det gärna vara en flicka, som får namnet Ingrid (om jag kan övertala min man, han är inte så förtjust i namnet..)

Hej Tjejer!
Det finns en till tråd, skapad under våren av MamaC, där har vi samlats som hållit på ett tag på ferten i Västerås. Vissa av oss har lyckats och vissa av oss håller på och tragglar med mediciner m.m. fortfarande (som undertecknad). Ska till Uppsala på måndag och är inne på mitt 2:a IVF. Gruppen heter "IVF:are i Västmanland". Välkomna dit!