Barngympa på förskolan

Anonym (V)
Tack för dina tankar. Som dessutom är en bra motvikt till våra just nu

Anonym (-)
Du verkar inte ha läst öht!
Det handlade inte om ett fåtal barn, utan i stort sett alla killar.
Dessutom funkade det inte jättebra med tjejerna heller i alla lägen, men dessa fick inte skäll, utan snarare muntra tillrop.

Men du tycker att det är ok att anpassa gympan efter de barn som vill ta det lugnt, och skälla på dem som vill att det ska hända lite mer?

Vad tycker du att vårt barn gör för fel när pedagogerna har läst tvärtom-sagan och han pekar på näsan istället för öronen?

Är då problemet som vi behöver ta tag i vår son? Eller pedagogen som skäller på honom?

Skärp dig!
Tackar ändå för att du bemödade med att skriva och gav en annan syn på det hela!

Har du pratat med personalen? Självklart gör man som pedagog anpassningar efter vad gruppen behöver, men det är inte alltid helt enkelt med en spretig barngrupp.

Sedan tror jag att din son kommer vinna på i längden om du pratar med honom om att försöka anpassa sig till situationen så att stämningen blir bra för alla. Man kan inte alltid köra sitt egt race. Det kommer underlätta hans skolgång avsevärt.

TS, det jag reagerar på är att du inte verkar tro att din pojke kan hantera lugnare aktiviteter....och du förklarar det med att han är pojke...eller att han är "vild". Jag får inte riktigt ihop det. Kan han hantera andra situationer med lugna aktiviteter? Bara för att man är i en gymnastiksal så innebär det ju inte att man ska röja runt hela tiden. Barn måste inte stimuleras i ett. Barn idag är dåliga på att koncentrera sig på något en längre stund. Däremot bör man undvika en massa köande och väntande och var det det så kan man ju komma med konkreta tips för att undvika detta. Din son är 5 år. Han bör kunna sitta ordentligt under en samling utan att tramsa. Han bör kunna sluta att springa runt och knuffas efter tillsägelse. Att dela på barn som man märker inte kan hantera en viss situation tillsammans är väl alldeles utmärkt.

Ett tveklöst problem är att ni som föräldrar anser att omständigheterna är fel när de inte är skräddarsydda för just ert barn. Han är 5 år; det finns inga som helst ursäkter för att spela Allan och förstöra för andra barn, andra kompisar, även om man inte tycker att något är jättekul. Har han precis fyllt 5 eller ska han börja förskoleklass nästa år? Man förstör inte för andra i samling, på lektioner eller vad det nu är. Jag har jobbat som lärare länge med lite äldre barn, har arbetat inom ungdomsidrott länge, har tre egna barn....ni gör ert barn en otjänst om ni för det resonemang du för här ovan. Ni verkar ju ha en smart och framåt kille . Han begriper detta....mer än vad ni tror. 

Det ni kan göra är ju att:
- A: prata med ert barn om hur man beter sig i en grupp med andra. Man förstör inte för någon annan. Punkt.
- B: prata med pedagogerna om gymnastiksituationen. Att ert barn gillar att röra sig mycket och har förväntningar när han går till gymnastiksalen att det ska bli mycket spring, klättrande etc och då har svårt när det blir andra typer av övningar. Att han kanske fungerar bättre om han innan de går får veta vad de ska göra i gymnastiksalen och varför. Förbereda barnen helt enkelt. Någon aktivitet med mycket spring mot slutet som morot. Hinderbanor kan man göra som passar barn på olika nivå etc. Också viktigt dock att tänka på att det är en säkerhets- och kunskapsfråga. När mina pojkar var 4 respektive 5 så fick de göra hopp med trampett på gymnastiken på fritiden. Så såg inte gymnastiken ut på förskolan av förklarliga skäl. Ingen av pedagogerna var idrottslärare. Även barn behöver kunna anpassa sig till olika situationer/miljöer/människor.

Och ja, det är en självklarhet att man delar på barn som inte fungerar tillsammans. För allas bästa. Varför ska han vara med bästa kompisen överhuvudtaget på gymnastiken? Han ska väl kunna delta i en aktivitet med vem som helst?

Ni har helt normal liten 5-åring som testar, som med spänning ser hur hans beteende påverkar hans kompisar, följer grupptryck och inte har så mycket erfarenhet ännu (vilket man inte har när man är 5), men ni som föräldrar måste ju hjälpa honom att fungera vettigt i olika sociala sammanhang. Tycker man att något inte fungerar eller fungerar dåligt i förskola/skolan så tar man det med pedagogerna, självklar (det låter tveklöst som pedagogerna måste arbeta mer med barngruppen inför gymnastiken), men acceptera aldrig ett beteende från ert barn som förstör för andra barn i gruppen. 

Bra skrivet Flickan och Kråkan!

Det första man lär sig när man har barn i någon form av idrott (jag är med och tränar ena barnets fotboll) är:

1) Vilka som inte ska vara i samma grup / närheten av varandra. Vi särar konsekvent på såna vi vet spårar ur om de är ihop.

2) Att inte skapa köer / väntan för då blir det lätt rörigt

3) Vilka lekar som funkar och inte funkar. T ex har jag ännu aldrig varit med om en barngrupp oavsett ålder som fixar att köra 1-2-3 ost utan fusk och irritation om ett barn får vara osten. Det verkar var helt omöjligt :) Jag hade ju aldrig ens kommit på tanken att låta ungarna leka en krocka-lek. Varken i början eller slutet :)

Med barngympa är ju hinderbanor som du säger jättebra och går variera i ändlighet. Man kan göra hur kul som helst utan några eg medel mer än en vanlig gympahall. Jag har provat ha bänkar med lianer och så legat under på golvet och varit krokodil (alltså barnen ska hoppa över krokodilen). Man kan ha hopprep som är ormar (man rör lite på hopprepen) och så ska barnen ta sig förbi utan att trampa på ormarna och man kan ha en sträcka där man som vuxen springer ikapp med barnen (brukar vara väldigt poppis).