Vi har väntpaus för tillfället. Våra "gratisförsök" är slut och har aldrig blivit gravid. Nu väntar vi på att vår privata klinik ska få göra ivf även med donerade spermier. Det är en lång och rätt hopplös väntan. Och den här gruppen består ju i princip bara av människor som förstår. Så tack för det.
Nä, dom fick söka tillstånd 1 januari. Och då trodde dom att det skulle vara klart i mars/april. Men dom var väldigt tydliga med att det kan dröja längre också.
Det går upp och ner. Jag fyller 35 om ett par veckor och ja... tiden springer. Jag var 30 när vi började. Känns rätt hopplöst.
Hej tjejer!
Hoppet är det sista som överger en, även om det ibland känns förjävligt. Skickar massa hoppfulla kramar åt ert håll!
Här har vi ju turen att ha spermier, men trots att jag tycks bli gravid så vill det sig inte, nästan så man undrar om allt verkligen står rätt till även om man har tur att ha både ägg och spermier. I vecka 20 fick vi veta återigen att fostret dött, otroligt tungt besked, under tiden av en normal graviditet så har jag lyckats få två missfsll. Nu har jag genomgått det här missfallet, förlorat två liter blod, på köpet också blivit skrapad för att moderkakan satt fast. Sen börjar brösten tydligen producera mjölk på det. Mm.. ja det har varit en omvälvande månad.
Men likt förbannat ställer man sig upp och biter ihop, hoppas vidare och drömmer om det där barnet. Det ska ju bara gå, det måste det göra. Ellerhur? :)
Nej, fy vad ledsen jag blir. Jag som verkligen trodde att ni hade lyckats den här gången. Det bevisar ju verkligen att man aldrig kan känna sig trygg. Vet ni varför det hände? Visst har ni ett embryo kvar i frysen? Sen har ni flera strån med spermier? Massa kramar till dig!
Jag är så ledsen för er skull. Kommer ni ta en paus nu eller vill ni försöka så fort som möjligt?
Vet du om man kan göra PGD på frysta embryon? Jag läste att PGD bara görs i Stockholm och Göteborg, var bor ni någonstans? Visst gjorde ni både ett tidigt ultraljud och KUB, då såg de ingenting? Var det på RUL de såg att fostret var missbildat och inte levde? Förlåt om jag ställer många frågor, du behöver absolut inte svara. Stor kram till dig!
Hej!
Vi har gjort vår första insemination med donerade spermier. Väldigt jobbig upplevelse, även om kliniken känns väldigt bra i jämförelse med landstinget. Jag vet inte om det har fungerat ännu. Kallamakka, hur är det med dig?
Ja, det kändes fruktansvärt, mycket jobbigare än vad jag någonsin skulle kunnat föreställa mig. Men det kanske var som en annan här i gruppen skrev i ett privat meddelande, att det blev blev så definitivt att vi inte kommer få ett genetiskt barn ihop. Men en sak som jag tyckte kändes väldigt jobbigt var att de ville att jag skulle kolla på när hon drog upp spermierna i kateterna (för att se att de drog upp allt i provröret), det blev jag nästan äcklad av...Vi har gjort det i Sverige, jag kände att jag inte orkade åka till Danmark. Det lät bara för jobbigt att kasta sig iväg dit när jag fick ägglossning (vi bor i Stockholm). Jag har testdag på söndag, men jag tror att det har misslyckats, det känns precis som dagarna innan jag brukar få mens.
Hej! Hur är det gått för er? Blev det någon insättning?