999 skrev 2017-08-26 11:47:04 följande:
Hej! Ledsen att höra att ni ska behöva gå igenom detta. Vi har gjort mikrotese på Carlanderska och då har jag fått göra IVF behandling och äggplock i samma veva. Tyvärr hittades inga spermier, så vi fick välja om vi ville frysa ner mina ägg till framtida försök med donator. Så nu ligger några ägg i frysen. Vi ska väl göra inseminationsförsök först, och om det inte funkar så blir det IVF med äggen som ligger i frysen.
Ni som tillslut valt att gå vidare med donerade spermier, hur kände ni inför det, och hur känner ni nu när ni är gravida eller har fått barn?
Beklagar att de inte hittade några. Vi har ju en dotter och jag ångrar inte en sekund att vi fick barn via donator, hon är helt fantastisk. Hade jättesvårt under de första 18 veckorna av graviditeten, var deprimerad och kunde inte acceptera att det blev som det blev. Efter rutinultraljudet vände det och efter att vi tillsammans kände första sparken var hon vår. Det enda som oroar mig är att hon inte kan acceptera det i framtiden men vi kommer låta det vara en naturlig del av hennes uppväxt och så hoppas vi att vi gör det lättare för henne! Ett barn via donator var vår chans att bli föräldrar och vilken fin tjej vi fick. Vi ser donatorn lite som en ängel som gav oss chansen att få vår dotter, men min man är pappa, det är han som hörde hennes första skrik, han som fick hennes första leende, han som tröstat henne när hon varit ledsen, han som hon håller om med all kraft en ettåring kan, det är de två som just i denna stund busar så att hela hemmet ljuder av skratt och det är honom hon älskar villkorslöst. Hon är vårt mirakel, som vi hade väntat, hon gör vår familj komplett!