BF Oktober 2016

Ystad

Här hänger illamåendet i sig. Har dock tabletter mot det, men känns sådär och ändå inte sluta kräka. Idag beger vi oss hemåt från vår bröllopsresa, har tid hos BM den 23 och nästa v ska ja till gyn o ev få fler tabletter utskrivna. Är ledig en v till från jobb men lär nog sjukanmäla mig ngr v...

Förstår din oro... som sagt det behöver inte betyda något, jag hoppas att det stannar hos dig

Här är en till. Försöker säga åt mig själv att det får gå som det går, att vi inte kan göra ngt åt hur utgången blir. En likförbannat sitter man o tänker på hösten o myspys med bebis.. och drömmer

Precis! Fast o andra sidan, kanske man måste få mysa lite o drömma sig bort. Besviken lär man ju bli oavsett vad man försöker intala sig själv! :)

Känner så jag oxå..! Ena stunden ser jag framför mig hur allt går bra o vi fixar syskonvagn etc för att i andra stunden oroa mig över att det inte blir något :/
Men som någon sa, det är barn vi väntar o inte missfall. Får försöka tänka så :)

Här är en som också oroar sig för missfall. Men vem gör inte det? Gick in i v.5 idag.

Vill att tiden ska gå fortare så man kan börja berätta för folk.

Hej alla! Jag kastar mig också in i ert fina gäng! Jag plussade i tisdags i förra veckan efter att ha känt mig "konstig" i någon vecka, HELT oväntat på alla sätt - och det blev ganska dramatiskt eftersom jag och min man varit väldigt överens om att vi inte ska ha fler barn. Vi har en son som blir två i april och av tusen olika anledningar är det en usel idé för oss att få ett till. Men det var alltid hypotetiska diskussioner för mig - så fort jag såg att testet var positivt kände jag i hela kroppen att det är meningen att vi ska ha det här barnet (ursäkta, vet hur flummigt det låter) och att jag ALDRIG någonsin skulle tänka tanken att ta bort det. För att inte skriva en halv roman så fick jag till slut med min man med på tåget och nu hoppas jag sååå innerligt att det här lilla livet vill stanna i magen!

Ser fram emot att följas åt med er!

Jag har bara mått illA än så. Länge :)

Fick tid till ett tidigt ul den 8 mars.. så satsar på att nå dit sen får vi ta nästa ateg efter det.

Alltså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta eller vad jag ska känna.. känner mig mest tom :/