Skulle du kunna göra abort?

Jag är 19 år och oplanerat gravid. Hemskt att höra att du kände dig tvingad till en abort på grund av det :/ Däremot hände nästan samma sak mig då jag var 14, så jag förstår tankegångarna och yttre press.

"Påbörjat sitt liv"? Släpp ut fostret utanför livmodern och se hur bra det lever...

Trots att fostret inte kan överleva själv de första månaderna är det fortfarande ett påbörjat liv. Det är mina blomskott också

Tack för era svar! Läser med intresse och försöker förstå de olika vinklarna.

Är ute efter era subjektiva upplevelser/inställningar, allt från "heligt liv" till "cancerlik cellklump" och inte lika intresserad av åsikter kring lagstiftning just nu.

Angående "abort som preventivmedel" utgår jag från att man menar inställningen som abort och inte själva aborten. Ett par saker jag kommer att tänka på är:

* Att en del män verkar förvänta sig att kvinnan gör abort vid graviditet trots preventivmedel. Om man är överens om det så visst, men jag tycker det är märkligt att anse att kvinnan är 'skyldig' mannen en abort i det fallet, då det verkligen inte är samma sak att göra abort som att använda preventivmedel.

* En bekant till mig berättade att hon snackat om preventivmedel med sin mamma. Mamman tyckte att hormonella piller hade så jobbiga biverkningar att hon rekommenderade att köra på utan och hellre göra abort vid graviditet :O Jag har dessvärre inte följt upp om hon tog till sig av tipset och hur det gick. Kanske ville mamman bara bli mormor

När börjar ett liv enligt dig? Jag ser det att så fort spermierna har befruktat ägget, så har den lilla organismen påbörjat sitt liv; ett ett liv som från början är anpassat att utvecklas och överleva i livmodern, för att desto mer tiden går anpassa sig till ett liv utanför livmodern.

För mig känns det konstigt att att det inte skulle vara ett liv innan hjärtat börjat slå för hur skulle något som inte är ett liv kunna utvecklas till att från en dag till en annan bli ett liv? Sen är det skillnad på om det kan överleva utanför livmodern eller inte men enligt mig är det fortfarande ett liv. 

Det är väl inte konstigare om det blir ett liv från en dag till en annan när spermierna befruktat ägget?

Jag gjorde en abort när jag var 17, efter ett one night stand. Fick sen en son när jag var 21 och en dotter nu när jag är 28. Nu hade jag inte gjort en abort pga av det inte passade, nu när jag vet vad man får liksom!

Jag gjorde en abort när jag var 18. Det var helt fel och jag ville inte ha barn, alls.

Nu har jag brottats lite med tanken efter KUB med lite sämre svar på trisomi 13 och 18. Och kommit fram till att jag idag inte kan göra abort.

Nej, det skulle jag inte kunna då jag anser att det handlar om ett barn och inte ett foster man tar livet av.

Jag kan dock förstå att andra väljer att göra det, även om jag ser ner på människor som gör abort mer än en gång

Nej skulle aldrig klara av att göra en abort. Hade mått riktigt dåligt över att ta livet av mitt barn. Att andra gör det får stå för dem men så känner jag. O förtydliga så jag ej får några påhopp av val av ord. Jag vet att det heter embryo o sen foster men för MIG så e det mitt barn från den dagen jag ser + på Stickan.