• Spagettimonstret

    Skulle du kunna göra abort?

    Inställningen till abort verkar variera mycket från person till person. Jag är nyfiken på hur användarna på familjeliv ställer sig inför att själva göra en abort. Vill gärna diskutera i en tråd som inte rör en enskild persons situation, utan är mer allmän.

    Omröstningen vänder sig till dem som kan bli gravida. Skulle du kunna göra abort? Säg att det är relativt tidigt i graviditeten (10 veckor eller mindre), inga kända skador på fostret och graviditeten har inte uppkommit genom våldtäkt. Dock oplanerad / inte under de bästa omständigheterna. Skriv gärna även hur du skulle resonera kring att göra abort.

    Kommer skriva om min egen inställning anonymt, kunde inte vara anonym när jag skapade omrösningen.

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Skulle du kunna göra abort?
  • Jennie med ie

    Generellt. Handlingen är densamma vare sig det är jag eller nån annan som är gravid.


    Anonym (Miaa) skrev 2016-09-12 10:47:15 följande:

    Är du emot abort generellt eller menar du bara för egen del?


  • 026745
    8295 skrev 2016-09-12 10:38:47 följande:
    Abort upp till runt v 28 alltså? Ursäkta men det är helt vrickat. Min ofödda son höll på att behöva plockas ut v 22+5, och redan då fanns möjlighet för honom att överleva utanför min kropp! Jag hade ett helt team runt mig dom dagarna för att hålla honom kvar inne i mig och öka hans möjligheter till ett friskt liv.

    Fast inte ens i v 28 kan ju barnen klara sig på "naturlig väg" utanför mammans kropp, så jag förstår inte ditt resonemang som medicinsk kunnig alls.

    Ja. Du får tycka att det är vrickat om du vill, men fundera gärna en vända till på det.


    Notera att jag INTE har sagt att man inte ska sätta in åtgärder vid prematurfödslar, det är en helt annan fråga. Det är fantastiskt och bra att vetenskapen har kommit så långt att vi (i den här delen av världen) faktiskt kan rädda en del av de extremt tidigt födda barnen, tex i v22-23! Men det säger också allt att man gjorde allt för att försöka hålla ditt barn inne så länge som möjligt - varje dag, ibland bara några timmar, gör skillnad i överlevnadsmöjligheter utanför livmodern.


    Så, om man ser till frågan om abort och ser till att för att rädda foster födda innan ca v30 krävs massiv intensivvård, så kan man vända lite på perspektivet. Utan denna tekniska möjlighet skulle fostret inte överleva. Det finns mängder av situationer inom vården där vi drar slutsatsen "inte förenligt med liv" eller "ej livsdugligt", det är inte för att vara onda, utan för att det är ett faktum. Det finns situationer där vi tekniskt kan rädda liv, som vi inte räddar - antingen pga att patienten inte vill, eller för att vi inser att det liv vi skulle rädda inte skulle vara förenligt med någon livskvalitet öht. Så principiellt kan jag inte se varför det skulle vara felaktigt för en kvinna att välja abort (hon vill alltså inte vara gravid/ha barnet) innan fostret kan överleva utan livsuppehållande support.

  • Anonym (Y)

    Jag skulle inte göra abort själv , men det är toppen att vi har fri abort i Sverige.

    Det är endast upp till kvinnan att bestämma vad som är rätt för henne personligen.

  • Johannaninen

    Abort är för mig en självklar mänsklig rättighet - jag ska inte tvingas föda ett barn jag inte vill ha, oavsett anledning.

    Jag har gjort abort, och mådde inte ett dugg dåligt av det. Har också fått missfall fler gånger, vilket var rent fruktansvärt. Skillnaden var att missfallen var önskade barn, medan aborten inte var det. Såg att det var någon som jämförde tidigare i tråden, vilket jag inte tycker är varken vettigt eller relevant.

    Jag är höggravid nu, och detta kommer förmodligen bli mitt sista barn. Graviditeten har varit hemsk, och jag tror inte jag orkar en till. Blir jag gravid fler gånger, kommer jag förmodligen att göra abort. Utan samvetskval.

  • Anonym (Vet ej)

    Jag svarade "vet ej". Jag har svårt att tänka mig att jag skulle klara av en abort under omständigheter som inte är extrema (t.ex. svåra fosterskador eller vid våldtäkt). Att jag skulle grubbla för mycket om vad för person det skulle ha blivit för att kunna göra det. Samtidigt vill jag inte bli förälder just nu och tycker graviditet och förlossning verkar fruktansvärt jobbigt. Så det är svårt att veta hur man skulle agera om situationen uppstod.

  • Spagettimonstret
    Anonym (Nej) skrev 2016-09-12 01:26:23 följande:

    Nej, jag skulle inte kunna göra abort. För egen del blev jag gravid efter att ha varit tillsammans med min nuvarande man i mindre än två månader. Situationen var verkligen inte optimal: vi bodde 70 mil ifrån varandra, låginkomsttagare i träsket efter oavslutade universitetsutbildningar och ingen av oss hade en bostad som vi ansåg lämpade för en familj på tre personer och dessutom kände vi inte varandra särskilt väl. Vi valde att behålla barnet eftersom ingen av oss kunde komma på tanken att döda ett barn som vi hade skapat. Vi nämnde över huvud taget inte abort i de första diskussionerna, utan vi diskuterade bara praktiskt kring hur sjutton vi skulle lösa det så att barnet fick det så bra som möjligt.


    Det blev en lång och ibland ganska svår resa. Vi flyttade ihop en månad efter att jag hade plussat och det var helt enkelt bara att lära känna varandra. Vi misströstade ganska rejält och var nära att göra slut emellanåt, men vi tacklade motgångarna och älskar varandra mer nu än vad vi kanske gjorde från början.


    Om min man hade velat att jag skulle ha gjort abort, så hade jag aldrig gjort det utan  hade tagit hand om barnet på egen hand just därför att jag inte tycker att man dödar ett liv, även om det bara har funnits i några veckor.


    Vilken solskenshistoria det blev till slut. Bra kämpat!


    Hur gick det med utbildning och jobb?

  • Anonym (Jajaja)

    Jag skulle absolut kunna göra en abort om det var det som kändes rätt. Skulle jag bli gravid idag, med min nuvarande partner skulle jag inte tveka att göra en abort. Det av flera orsaker.

    Var och en får göra det som känns rätt för den. Jag tänker inte döma någon.

  • Anonym (T)

    Blev oplanerat gravid vid ett jättedåligt tillfälle, precis blivit "frisk" från en förlossningsdepression, börjat känna att jag levde igen, men traumat från förlossningen och allt var fortfarande färskt och jag ville så gärna njuta av mitt första barn och lära känna hen innan tanken på ett syskon..

    Mår inge bra som gravid heller och började må dåligt på en gång, kunde inte ta hand om mig själv eller mitt barn

    Var sådär med sambon också just då

    Så efter vi tänkt på de en vecka så bokades aborten, på besöket på kliniken så kändes de som rätt beslut, genomförde aborten och började må bra bara några timmar efter de var klart

    Aldrig ångrat mig!

    Är nu gravid med ett planerat och efterlängtat barn (samma pappa)

    Vill gärna ha en tredje om 6-8år sen men blir jag gravid innan dess och de inte känns bra så tror jag nog att vi skulle kunna fundera på abort igen.

  • Anonym (Bort)

    Har gjort abort en gång. Var ung och förhållandet nytt, vi slarvade med skydd. Går inte och funderar på vad som kunde blivit. Någon gång räknade jag hur gammalt barnet hade varit, men inte mer än så.

    Nu har jag ett barn med samma man men vi väntade många år innan vi valde att skaffa barn.

    Nu är fabriken igång, skulle inte göra abort vid oplanerad graviditet eftersom jag vill ha fler barn, bara inte just nu.

  • jagärjagvemärdu

    Ja, jag skulle kunna göra abort, har gjort en och tyckte inte det var något märkvärdigt. Hade hellre gjort 50 st än att skaffa barn i nuläget.

Svar på tråden Skulle du kunna göra abort?