För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL
Startar en träd för oss som behöver ventilera erfarenheter av MF/ ma.Tungt och jonbigt men vi tar oss vidare.
-
-
Svar på tråden För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL
-
Illamåendet är borta sedan efter skrapningen men brösten lika ömma. Jag tog ett gravtest igår. Vet inte varför då jag förstod att det fortfarande skulle vara lika starkt. Får panik av att hormonerna är kvar trots att livmodern är tom. Jag frågade om uvi men de svar jag fått är bara ? Klandra inte dig själv? och det svaret hår ju att tolka fritt.linnea12533 skrev 2017-11-07 21:32:07 följande:
Mina bröst spänner och ömmar fortfarande. Har era symtom försvunnit direkt efter missfallet eller är det normalt tror ni att känna av det fortfarande ett tag efter? Jag hade ju liksom inga andra symtom
Hur mår du nu? Blöder du mer? Ja, vilken vändning livet tog. Men du kommer med allra största sannorlikhet att bli gravid igen. Det är jobbigt när dagen kommer för något möte man skulle haft kopplat till graviditeten.
Jag hade fått tid för RUL. Gaaaah vad tankarna spinner.
Vinterbebis12: Har du varit i kontakt med kliniken ännu eller hur var nu planen? -
Ja visst får man lite extra panik av att hormonerna inte vill fatta att man inte längre är gravid. Men dom har inte tagit något hormonprov på dig? Själv hoppas jag att värdet sjunkit ordentligt till imorgon jämfört med förra veckan så jag kan känna att det är på väg åt rätt håll i alla fall. Men har inte alltför stora förhoppningar på det för blöder knappt ingenting. Kommer minimalt med blodblandat på pappret ibland, men absolut inget annat. Barnmorskan sa att det skulle räcka om det kom som en vanlig mensblödning i mängd, men det här är ju inget alls i jämförelse med det. Får se vad de säger på återbesöket hos läkaren imorgon. Ska dit kl 15. Så får vi se om jag får tabletter för att få igång det ordentligt. Skrapning var ingen idé sa de, då det inte fanns några fosterrester kvar. Så fysiskt sett mår jag ju inte dåligt nu men desto sämre psykiskt. När ska man nånsin bli sig själv igen??? Är så otroligt trött också. Sover som en stock hela nätterna ända från kvällen men ändå lika trött när morgonen kommer. Känns som om all ork liksom gått ur kroppen.Charlieellerså skrev 2017-11-08 08:35:21 följande:Illamåendet är borta sedan efter skrapningen men brösten lika ömma. Jag tog ett gravtest igår. Vet inte varför då jag förstod att det fortfarande skulle vara lika starkt. Får panik av att hormonerna är kvar trots att livmodern är tom. Jag frågade om uvi men de svar jag fått är bara ? Klandra inte dig själv? och det svaret hår ju att tolka fritt.
Hur mår du nu? Blöder du mer? Ja, vilken vändning livet tog. Men du kommer med allra största sannorlikhet att bli gravid igen. Det är jobbigt när dagen kommer för något möte man skulle haft kopplat till graviditeten.
Jag hade fått tid för RUL. Gaaaah vad tankarna spinner.
Vinterbebis12: Har du varit i kontakt med kliniken ännu eller hur var nu planen? -
Det låter som att du behöver lite hjälp på traven att få igång blödningen då. Nej, de har inte tagit hcg men de har kollat två gånger med vul och hittar inga rester. Men mitt hcg är tillräckligt högt för att testet ska bli tokstarkt på några sekunder. Och jag bryter ihop när jag ser det. Jag har slutat blöda helt nu men jag tänker att det bli svårt att ta Äl-test när hcg är så högt fortfarande då de också brukar ge utslag på graviditet. Tar de nytt hcg på dig i morgon?linnea12533 skrev 2017-11-08 08:51:38 följande:
Ja visst får man lite extra panik av att hormonerna inte vill fatta att man inte längre är gravid. Men dom har inte tagit något hormonprov på dig? Själv hoppas jag att värdet sjunkit ordentligt till imorgon jämfört med förra veckan så jag kan känna att det är på väg åt rätt håll i alla fall. Men har inte alltför stora förhoppningar på det för blöder knappt ingenting. Kommer minimalt med blodblandat på pappret ibland, men absolut inget annat. Barnmorskan sa att det skulle räcka om det kom som en vanlig mensblödning i mängd, men det här är ju inget alls i jämförelse med det. Får se vad de säger på återbesöket hos läkaren imorgon. Ska dit kl 15. Så får vi se om jag får tabletter för att få igång det ordentligt. Skrapning var ingen idé sa de, då det inte fanns några fosterrester kvar. Så fysiskt sett mår jag ju inte dåligt nu men desto sämre psykiskt. När ska man nånsin bli sig själv igen??? Är så otroligt trött också. Sover som en stock hela nätterna ända från kvällen men ändå lika trött när morgonen kommer. Känns som om all ork liksom gått ur kroppen.
-
Ja de ska ta nytt hcg imorgon och se om det sjunkit.Charlieellerså skrev 2017-11-08 09:13:14 följande:Det låter som att du behöver lite hjälp på traven att få igång blödningen då. Nej, de har inte tagit hcg men de har kollat två gånger med vul och hittar inga rester. Men mitt hcg är tillräckligt högt för att testet ska bli tokstarkt på några sekunder. Och jag bryter ihop när jag ser det. Jag har slutat blöda helt nu men jag tänker att det bli svårt att ta Äl-test när hcg är så högt fortfarande då de också brukar ge utslag på graviditet. Tar de nytt hcg på dig i morgon?
Ja ägglossningstester reagerar ju på hcg också så det lär ju inte ge ett rättvisande resultat för dig innan ett graviditetstest är blankt så att säga. Hcg ska vara lägre än 5 för att räknas som helt borta sa bm till mig. Jag hade 276 tror jag. Men skulle ha haft många många tusen om jag hade fått fortsätta vara gravid i v 11. Idag skulle jag ha gått in i v 12. Var det i v 12 de upptäckte ma på dig? Fanns fostret fortfarande kvar då?
För mig var ju fostret borta förra veckan, kroppen hade tydligen tagit hand om det själv. Och nästan hela fostersäcken också vad jag förstod. Vad är det då jag ska blöda ut undrar jag?
Skönt att du slutat blöda. Jag vill också få det här klart nu!!! -
För mig var allt kvar. Fostret hade dött i v 8+ men livmoder, moderkaka osv fortsatt växa på som jag förstod det. Fostersäcken var stor som i v 12 men hade börjat sjunka ihop. Därav alla fortsatta symptom och säkert även ett jättehögt hcg ännu.linnea12533 skrev 2017-11-08 09:28:30 följande:
Ja de ska ta nytt hcg imorgon och se om det sjunkit.
Ja ägglossningstester reagerar ju på hcg också så det lär ju inte ge ett rättvisande resultat för dig innan ett graviditetstest är blankt så att säga. Hcg ska vara lägre än 5 för att räknas som helt borta sa bm till mig. Jag hade 276 tror jag. Men skulle ha haft många många tusen om jag hade fått fortsätta vara gravid i v 11. Idag skulle jag ha gått in i v 12. Var det i v 12 de upptäckte ma på dig? Fanns fostret fortfarande kvar då?
För mig var ju fostret borta förra veckan, kroppen hade tydligen tagit hand om det själv. Och nästan hela fostersäcken också vad jag förstod. Vad är det då jag ska blöda ut undrar jag?
Skönt att du slutat blöda. Jag vill också få det här klart nu!!!
Skönt att din kropp verkar ha tagit hand om mycket själv. Håller tummarna för att ditt hcg sjunkit och är lågt nu så det är lättare att blicka framåt mot nästa chans att få till ett litet pyre. -
Tack <3Charlieellerså skrev 2017-11-08 09:34:29 följande:För mig var allt kvar. Fostret hade dött i v 8+ men livmoder, moderkaka osv fortsatt växa på som jag förstod det. Fostersäcken var stor som i v 12 men hade börjat sjunka ihop. Därav alla fortsatta symptom och säkert även ett jättehögt hcg ännu.
Skönt att din kropp verkar ha tagit hand om mycket själv. Håller tummarna för att ditt hcg sjunkit och är lågt nu så det är lättare att blicka framåt mot nästa chans att få till ett litet pyre. -
Jag vill också att alla hormoner ska vara ur kroppen. Blöder lite fortfarande men har inga symptom. Så otroligt svårt att förlika mig med att fostret var friskt och att det bara var otur. Känns som att det var vår chans till ett till barn :(
Har möte på kliniken nästa vecka. Om slemhinnan är fin och ägglossning är på g borde de inte motsätta sig insättning av ett embryo. Det enda är att jag vill ha svar på analysen av moderkakan.
Ska ni försöka så snabbt ni kan? Låter på ganska många som att man är väldigt fertil precis efter missfall och som din BM sa Linnea kommer ju kroppen ta emot en graviditet enbart om den kan och annars inte. För mig finns dock risken att "slösa" ett fint embryo på dåliga förutsättningar. Vi är snart uppe i 100 000 i kostnader för att försöka få en trea så det är värdefulla embryon. -
Ååå hoppas du kan få försöka direkt! Hur många embryon har ni och hur länge kan man ha dem? (Sorry för noll koll...)vinterbebis12 skrev 2017-11-08 22:24:18 följande:
Jag vill också att alla hormoner ska vara ur kroppen. Blöder lite fortfarande men har inga symptom. Så otroligt svårt att förlika mig med att fostret var friskt och att det bara var otur. Känns som att det var vår chans till ett till barn :(
Har möte på kliniken nästa vecka. Om slemhinnan är fin och ägglossning är på g borde de inte motsätta sig insättning av ett embryo. Det enda är att jag vill ha svar på analysen av moderkakan.
Ska ni försöka så snabbt ni kan? Låter på ganska många som att man är väldigt fertil precis efter missfall och som din BM sa Linnea kommer ju kroppen ta emot en graviditet enbart om den kan och annars inte. För mig finns dock risken att "slösa" ett fint embryo på dåliga förutsättningar. Vi är snart uppe i 100 000 i kostnader för att försöka få en trea så det är värdefulla embryon.
-
Vi har tre och de får användas i ett par år till. Tror gränsen för IVF går vid 42 men innan dess kommer vi att hinna försöka mer än tre gånger.Zanda skrev 2017-11-08 23:01:15 följande:Ååå hoppas du kan få försöka direkt! Hur många embryon har ni och hur länge kan man ha dem? (Sorry för noll koll...)
Hur känns det med din ÄL? Hur snabbt kom din ÄL efter missfallet resp att du slutade blöda? -
Jag förstår om det om möjligt känns ännu tuffare att veta att fostret var friskt. Vi andra kan ju ändå försöka se det som tur i oturen att naturen hade sin gång så vi slapp mista ett foster som var livsodugligt ännu senare. När du säger att du vill ha svar på analysen av moderkakan, är det då att de kan få svar på varför du fick den där infektionen eller?vinterbebis12 skrev 2017-11-08 22:24:18 följande:
Jag vill också att alla hormoner ska vara ur kroppen. Blöder lite fortfarande men har inga symptom. Så otroligt svårt att förlika mig med att fostret var friskt och att det bara var otur. Känns som att det var vår chans till ett till barn :(
Har möte på kliniken nästa vecka. Om slemhinnan är fin och ägglossning är på g borde de inte motsätta sig insättning av ett embryo. Det enda är att jag vill ha svar på analysen av moderkakan.
Ska ni försöka så snabbt ni kan? Låter på ganska många som att man är väldigt fertil precis efter missfall och som din BM sa Linnea kommer ju kroppen ta emot en graviditet enbart om den kan och annars inte. För mig finns dock risken att "slösa" ett fint embryo på dåliga förutsättningar. Vi är snart uppe i 100 000 i kostnader för att försöka få en trea så det är värdefulla embryon.
Jo vi vill försöka så fort det bara går igen även om det känns som en oändlighet just nu och att jag inte har några större förhoppningar att det kommer gå särskilt fort. Hoppas hormonproverna sjunkit nu bara och att jag kan få hjälp att starta igång det ordentligt. Vill ju bara få det överstökat.
Började prata om att boka en utlandsresa tillsammans med dottern och min mamma på sportlovet för att få annat att tänka på. Min sambo är ingen charter-människa så att säga. Men jag är kluven. Vill ju inte åka ifrån honom heller, då kan vi ju missa en ägglossning. Och om jag mot förmodan skulle ha blivit gravid, vågar jag då åka utomlands?!? Blir ju extra rädd efter något sånt här.
Idag ska jag försöka jobba för första gången efter det här. Kommer bli känslosamt, får se hur det går. Sen läkartid kl 15. Tänk på mig då!
Kram på er