För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL
Startar en träd för oss som behöver ventilera erfarenheter av MF/ ma.Tungt och jonbigt men vi tar oss vidare.
Startar en träd för oss som behöver ventilera erfarenheter av MF/ ma.Tungt och jonbigt men vi tar oss vidare.
Kram. Vi kämpar på. På olika håll i landet men ändå tillsammans
Pratade förresten både med gyn och barnmorskan om hur länge de tyckte vi skulle vänta med att försöka på nytt sen när det här är över. På gyn rekommenderade de att vänta 2 menstruationer medan barnmorskan sa att det gick att försöka på en gång igen bara allt var klart. Kroppen säger själv till när den är redo för en ny graviditet och innan dess händer inget ändå.
Pratade förresten både med gyn och barnmorskan om hur länge de tyckte vi skulle vänta med att försöka på nytt sen när det här är över. På gyn rekommenderade de att vänta 2 menstruationer medan barnmorskan sa att det gick att försöka på en gång igen bara allt var klart. Kroppen säger själv till när den är redo för en ny graviditet och innan dess händer inget ändå.
Pratade förresten både med gyn och barnmorskan om hur länge de tyckte vi skulle vänta med att försöka på nytt sen när det här är över. På gyn rekommenderade de att vänta 2 menstruationer medan barnmorskan sa att det gick att försöka på en gång igen bara allt var klart. Kroppen säger själv till när den är redo för en ny graviditet och innan dess händer inget ändå.
Jag beställde ägglossningstest och graviditetstest dagen efter mitt kub där ma upptäcktes. Något slags desperat försök att se framåt och inte bryta ihop. Bröt ändå ihop senare men idag kom alla test. På något vis både jobbigt att ta in att vi måste börja om för att vi faktiskt inte längre är gravida. Men även något att blicka fram mot.
Jag beställde ägglossningstest och graviditetstest dagen efter mitt kub där ma upptäcktes. Något slags desperat försök att se framåt och inte bryta ihop. Bröt ändå ihop senare men idag kom alla test. På något vis både jobbigt att ta in att vi måste börja om för att vi faktiskt inte längre är gravida. Men även något att blicka fram mot.
[quote=78168837][quote-nick]vinterbebis12 skrev 2017-11-06 22:39:18 följande:[/quote-nick]Förstår. Bra att blicka framåt. Jag har kvar massor sen tidigare som jag tänkt att jag inte kommer behöva. Ältar nu vad jag har kunnat göra annorlunda, är så arg för att min kropp inte signalerade tidigare att jag hade en infektion. Tänk om det fanns en chans att stoppa infektionen in tid...Tänker på hur det hade kunnat vara, idag skulle jag ha gått in i v14 ..[/
Åh, så jobbigt att behöva grubbla över det. Jag förstår att det känns jobbigt att det inte var ett livsodugligt foster som vid ett tidigt missfall. Men du kunde inte veta när din kropp inte sa inifrån. Att gå och kolla sänka och annat gör man ju inte förrän man känner sig sjuk. Skickar många många kramar<3 Hur mår du fysiskt just nu?
Jag gick ju antagligen flera veckor med obehandlad uvi nu och jag funderar också på om det kan ha spelat in. Men det är lika sannorlikt att det blivit ett missfall ändå.
Hon menade att om man blir gravid så blir man och då är det ett tecken på att kroppen är redo. Annars händer det inte. Hon sa att många läkare menade att man skulle vänta en eller ett par månader innan man försökte igen mest pga att man skulle återhämta sig psykiskt.
Idag känns det extra tufft igen och återigen undrar jag hur jag nånsin ska bli mig själv igen. Jag ångrar att vi inte försökte med barn nr 2 för flera år sen när jag var yngre och allt, men just då kändes det ju inte rätt och ett naturligt val därför. Vill så gärna ge min dotter ett syskon och själv få uppleva glädjen av ytterligare ett mirakel, men när? Usch vad tankarna går.