Anonym (Ärla pärla) skrev 2019-05-31 09:55:40 följande:
Är inte välbärgad ej heller fattig, men kan ibland ha dålig ekonomi och ibland bättre. Vi har ibland råd att bygga och semestra ibland inte. Men alltid råd med vardagliga nöjen, kläder, mat och skor.
Däremot gillar jag inte att hänga med fattiga, för de kan aldrig göra något så det slutar alltid med att jag får betala eller att vi hamnar i någons lägenhet på en kaffe och hembakat. Har jag tur blir jag bjuden på middag, fläsk och potatis. Som jag sen får skjutsa till affären för soppa pengarna tog slut med ingredienserna eller så har de inget körkort. Dessutom inga större ambitioner på att ta sig framåt. Så jag har slutat att hänga med sådana. Jag vill kunna vara jämlik. Samma gäller åt andra hållet, jag skulle aldrig kunna hänga med att shoppa varje dag och åka utomlands varje månad, typ. Jag skulle få ångest och känna mig mindervärdig så jag skulle inte försätta mig där. Jämlikhet ska det vara!
Jag brukar hänga med de som är på stegen undere och över mig. Då kan jag både inspireras och inspirera. Och man har tillräckligt mycket gemensamt för att förstå varandra.
Känner igen det där med att betala för kompisar som alltid är fattiga. Man vill att de ska vara med men tröttnar när de aldrig blir någon förändring och de förväntar sig att bli bjudna. Det är okej en kortare period men när det gått 1,5 år och de inte skaffatt jobb eller har råd med en hamburgare är det fan nog.
Är inte heller vare sig rik eller fattig. Dock är man ju ensam så jag har lite utgifter.