Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?
Ni som har bonusbarn (och kanske även barn tillsammans med er partner också), känner ni en sorg över att inte ALLA barnen är era? Alltså önskar ni att ni var den egentliga föräldern till barnet?
-
-
Svar på tråden Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?
-
Ja, och dessutom börjar det bli en större medvetenhet om den press som det kan innebära för styvmammor att leva med andras barn, mer forskning görs som visar på det men tyvärr, fortfarande lever många i stor okunskap men ska ändå komma med kommentarer och veta bäst om hur andra bör tänka och göra.sextiotalist skrev 2019-07-15 11:05:36 följande:Då kommer vi till det som var i den andra tråden. Möjlighet till återhämtning. Utöver detta så kan visst barn bränna ut sina föräldrar, speciellt barn som är mer krävande. Inte alls ovanligt eller konstigt, förekom även förr, då hemmafruar åkte på husmorssemester eller in på vilohem.
-
Störst kunskap finns hos dom som lever i lyckliga, välfungerande familjer. Okunskapen finns väl hos dom som väljer att skaffa barn med flera partners alt fler än man orkar.Anonym (H) skrev 2019-07-15 12:43:38 följande:
Ja, och dessutom börjar det bli en större medvetenhet om den press som det kan innebära för styvmammor att leva med andras barn, mer forskning görs som visar på det men tyvärr, fortfarande lever många i stor okunskap men ska ändå komma med kommentarer och veta bäst om hur andra bör tänka och göra.
Kunskap gör att man väljer relationer klokt.
Ts ber om råd och jag tycker att hon bör springa fort. Spring och hitta någon att skapa en egen familj med -
Nej precis. Ändå kunde hon resa iväg och inte ens vara förälder på deltid. Hon var förälder på 0 %. Men då var det tydligen okej för dig? Vad som helst kan hända? Att mamman är dum i huvudet och tycker att andra ska sköta hennes arbete? Det var ju inte som att hon dog eller blev sjuk. Det var inte vad som helst som hände, det som hände var att hon utnyttjade oss när vi skaffade barn gemensamt. När vi ändå var hemma och tog hand om barn så ansåg hon att vi lika gärna kunde ta hand om deras barn på heltid också. Så kunde hon göra något annat. Helt sinnessjukt. I vanliga fall brukar man prata om att småbarnsföräldrar behöver avlastning men den här skitstöveln tyckte att vi kunde ta hennes del av arbetet ovanpå småbarnsåren dessutom.Jw83 skrev 2019-07-15 11:35:58 följande:Han borde alltid vara redo att vara 100% förälder, vad som helst kan hända. Det finns inget som kallas deltidsföräldraskap.
Jag trodde att ni lät bli att skaffa gemensamma pga er platsbrist, ert korta förhållande och de antal barn ni har tillsammans. Klokt att inte skapa fler barn än ni klarar av.
Men fortsätt du att försvara henne och klanka ned på oss. Det hjälper ju jättemycket att du gör det. -
Hans barn. Han ska ta hand om sitt barn. 100%. Förstår inte problemet, fine att du tycker att det är orättvist men vem ska ta hand om barnet om varken barnets mamma eller pappa har lust att var föräldrar på heltid? Om man utgår från att föräldrar är föräldrar till 100% av tiden så blir man inte besviken om det av en eller annan anledning blir så.Anonym (H) skrev 2019-07-15 12:56:54 följande:Nej precis. Ändå kunde hon resa iväg och inte ens vara förälder på deltid. Hon var förälder på 0 %. Men då var det tydligen okej för dig? Vad som helst kan hända? Att mamman är dum i huvudet och tycker att andra ska sköta hennes arbete? Det var ju inte som att hon dog eller blev sjuk. Det var inte vad som helst som hände, det som hände var att hon utnyttjade oss när vi skaffade barn gemensamt. När vi ändå var hemma och tog hand om barn så ansåg hon att vi lika gärna kunde ta hand om deras barn på heltid också. Så kunde hon göra något annat. Helt sinnessjukt. I vanliga fall brukar man prata om att småbarnsföräldrar behöver avlastning men den här skitstöveln tyckte att vi kunde ta hennes del av arbetet ovanpå småbarnsåren dessutom.
Men fortsätt du att försvara henne och klanka ned på oss. Det hjälper ju jättemycket att du gör det. -
Nej jag försvarar inte henne. Hon är en skit. Men din sambo skaffade barn med en skitstövel. Då får ha ta ansvar för det barnet. 2 fel blir inte rätt. 2 fel blir bara mer lidande för inblandade barn. Det kvittar om han måste ta mer ansvar pga död, sjukdom, idioti eller annat. Han bör alltid klara av att vara förälder fullt ut för alla sina barn. Annars skaffar man inte dom.Anonym (H) skrev 2019-07-15 12:56:54 följande:
Nej precis. Ändå kunde hon resa iväg och inte ens vara förälder på deltid. Hon var förälder på 0 %. Men då var det tydligen okej för dig? Vad som helst kan hända? Att mamman är dum i huvudet och tycker att andra ska sköta hennes arbete? Det var ju inte som att hon dog eller blev sjuk. Det var inte vad som helst som hände, det som hände var att hon utnyttjade oss när vi skaffade barn gemensamt. När vi ändå var hemma och tog hand om barn så ansåg hon att vi lika gärna kunde ta hand om deras barn på heltid också. Så kunde hon göra något annat. Helt sinnessjukt. I vanliga fall brukar man prata om att småbarnsföräldrar behöver avlastning men den här skitstöveln tyckte att vi kunde ta hennes del av arbetet ovanpå småbarnsåren dessutom.
Men fortsätt du att försvara henne och klanka ned på oss. Det hjälper ju jättemycket att du gör det.
Det är ganska löjligt att någon kan tycka annat. -
Om H var hemma och var föräldraledig och barnens moder ansåg att hon inte behövde ta sitt egna ansvar då, utan skickade över sina barn till pappan, så innebar det i praktiken att ansvaret hamnade hos H.BDN skrev 2019-07-15 13:06:07 följande:Hans barn. Han ska ta hand om sitt barn. 100%. Förstår inte problemet, fine att du tycker att det är orättvist men vem ska ta hand om barnet om varken barnets mamma eller pappa har lust att var föräldrar på heltid? Om man utgår från att föräldrar är föräldrar till 100% av tiden så blir man inte besviken om det av en eller annan anledning blir så.
Hade mamman varit sjuk, död eller så, då har man en mer förståelse för situationen. Men att man utnyttjas som barnvakt för att en förälder (oavsett vem) inte ids ta hand om sina barn kan göra vem som helst vansinnig.
Pappan tog ju sitt ansvar, han skickade inte tillbaka barnen till mamman. De bet antagligen ihop och löste situationen. Men det hindrade ju inte H att känna dessa känslor för mamman. För i det här fallet var det inte sjukdom, arbete eller död som orsakade situationen, utan en mamma som abdikerade helt själviskt från sitt föräldraskap.
Själv hade jag tagit mitt barn och rest bort, så fick barnen gå på sitt fritids/dagis. -
Om H fick ta ansvar för barnet så tog pappan inte sitt ansvar. Då var det pappan som skickade bort sitt föräldraansvar till Hsextiotalist skrev 2019-07-15 13:17:22 följande:
Om H var hemma och var föräldraledig och barnens moder ansåg att hon inte behövde ta sitt egna ansvar då, utan skickade över sina barn till pappan, så innebar det i praktiken att ansvaret hamnade hos H.
Hade mamman varit sjuk, död eller så, då har man en mer förståelse för situationen. Men att man utnyttjas som barnvakt för att en förälder (oavsett vem) inte ids ta hand om sina barn kan göra vem som helst vansinnig.
Pappan tog ju sitt ansvar, han skickade inte tillbaka barnen till mamman. De bet antagligen ihop och löste situationen. Men det hindrade ju inte H att känna dessa känslor för mamman. För i det här fallet var det inte sjukdom, arbete eller död som orsakade situationen, utan en mamma som abdikerade helt själviskt från sitt föräldraskap.
Själv hade jag tagit mitt barn och rest bort, så fick barnen gå på sitt fritids/dagis.
-
Absolut, men vad skulle man göra, visst H kunde bryta föräldraledigheten, eller skulle båda vara föräldralediga?Jw83 skrev 2019-07-15 13:48:50 följande:Om H fick ta ansvar för barnet så tog pappan inte sitt ansvar. Då var det pappan som skickade bort sitt föräldraansvar till H
Du märker hur absurt det låter. H skulle alltså bryta föräldraledigheten så pappan skulle ta sitt ansvar. Bryta eventuell amning etc, för att mamman skickade över barnen till pappan.
Jag skrev att i praktiken fick H ta ett ansvar som hon inte ville ha. Just för att det var hon som var föräldraledig. Hade det varit under pappans föräldraledighet så hade det varit en annan sak. -
Nej det tycker jag inte. Jag är tydlig med att jag tycker att pappan inte borde ha skaffat fler barn än han klarade av.sextiotalist skrev 2019-07-15 13:53:13 följande:
Absolut, men vad skulle man göra, visst H kunde bryta föräldraledigheten, eller skulle båda vara föräldralediga?
Du märker hur absurt det låter. H skulle alltså bryta föräldraledigheten så pappan skulle ta sitt ansvar. Bryta eventuell amning etc, för att mamman skickade över barnen till pappan.
Jag skrev att i praktiken fick H ta ett ansvar som hon inte ville ha. Just för att det var hon som var föräldraledig. Hade det varit under pappans föräldraledighet så hade det varit en annan sak.
Vi var föräldralediga samtidigt länge när tvåan kom. Inte absurt alls. Bara normalt föräldraskap. -
Ja, ja, du är ofelbar, tar alltid de bästa valen, gör en abort som ett litet Quick fix.Jw83 skrev 2019-07-15 14:13:00 följande:Nej det tycker jag inte. Jag är tydlig med att jag tycker att pappan inte borde ha skaffat fler barn än han klarade av.
Vi var föräldralediga samtidigt länge när tvåan kom. Inte absurt alls. Bara normalt föräldraskap.
Så du anser, att när en kvinna blir med barn, med en man som har barn innan, att hon ska vara så förutseende att hon gör en abort, eftersom det kan inträffa saker som man inte hade kunnat klara av.
För du är väl medveten om att det är kvinnan som tar beslutet om hon ska genomgå en graviditet eller inte.