Vi som planerar barn 2023

#159 Anonym (F)

blir galen på att det inte går att citera inläggen! Men jaaa visst går tiden fort nu ändå!! Så kul! Hur många ägglossningar har du kvar?

Haha men såå sant, inte så mysigt att ta testet innan jobbet och sen åka iväg och inte träffa varandra på hela dagen?

Hm ja, man kan ju såklart skippa att försöka en ägglossning. Men risken är ju att det blir att jag skippar varenda ägglossning hela sommaren sedan för att jag inte vill missa något av alla hundra event som alltid infaller under sommarmånaderna hehe. Tänker nog att jag kan festa så länge det inte är mellan ägglossning och BIM, så slipper jag oroa mig.

Men som du säger så finns det ju de kvinnor som varit helt omedvetna om sina graviditeter och knappast tagit tillskott med folsyra och både druckit alkohol och rökt/snusat den första tiden. och trots detta fått till synes friska barn, svårt det där, tror jag hade haft fruktansvärd ångest om jag supit till det och det sedan visar sig att jag var gravid vid tillfället hehe så jag får försöka tillåta festande i 2 veckor för att sedan ta 2 veckors paus i sommar, om och om igen haha!

Alkohol eller inte, man måste känna efter själv och ta beslutet därifrån. Vet man om att det kan ge en ångest i efterhand om man druckit och det visar sig att man var gravid så är det nog klokast att avstå. Men som ni säger, man vill ju inte ge upp allt för graviditetens skull, iallafall inte under de första försöken. Jag dricker typ aldrig så för mig är det inget problem, men vi alla är olika och jag tror ärligt inte det gör någonting om man dricker (måttligt?) under lutealfasen i väntan på BIM. 

Jag ska inom några få dagar ha ägglossning, efter det är det bara en ägglossning kvar sen KÖR VI! Längtar! Ser ut nu som jag kommer ha ägglossning 4:e maj, men beror ju helt på hur cyklerna blir nu innan dess. 

Jag har, precis som många av er andra, tänkt att jag och min sambo ska ta graviditetstestet tillsammans, tycker det hade varit så härligt att se plusset ihop och varandras reaktion. Jag har tänkt att jag ska försöka vänta in BIM innan jag testar, men vet att jag kommer ha svårt för att hålla mig. Så tror det beror lite på hur morgonen ser ut när vi testar. Är det jobb tidigt så känns det nästan roligare att ta testet själv och överraska sambon efter jobbet och kunna njuta av nyheten ihop på kvällen. Och är det dessutom så att jag inte kan hålla mig till BIM så drar jag nog inte med sambon vid alla test, han har bättre tålamod än jag och är nog inte lika pigg på att ta så mycket test utan väntar nog hellre ut ev mens. I de bästa av världar väntar vi in BIM och tar testet tillsammans, förhoppningsvis en helgmorgon 

Jag hakar på i den här tråden! Jag är 26 och min fästman 39, så samma ålderskillnad som er TS. Vi har försökt i över ett år utan att det blivit något. I januari fick jag reda på att jag har PCO/PCOS och det är troligen därför det inte blivit något innan. Den här månaden är min första månad med Letrozol och i fredags var jag på ultraljud som visade ett ägg som var på gång. har ägglossning idag eller imorgon troligen. 

Det har varit otroligt jobbigt att försöka i över ett år utan att det hänt någonting alls, men jag försöker tänka att våra försök liksom ?började om? nu eftersom vi knappt haft någon chans alls innan. Verkar som att jag bara haft typ en ägglossning om året innan? Jag märkte ju själv att jag aldrig fick något positivt ägglossningstest men när jag kontaktade vården sa de att jag måste vänta till vi försökt ett år? Dumt tycker jag eftersom man får hjälp direkt om man har PCOS och hur ska man veta att man har det om man inte får kolla upp det? Jaja, nu är vi på rätt spår i alla fall och den dosen jag fått fungerar bra. Ska ta progesteronprov 7/3 och sen har jag BIM 12-14/3. Håll tummarna för oss! 

Välkommen till tråden! 

Jobbigt att försöka utan att det tar sig, men nu kommer det säkert gå snabbt när ni får hjälp! Håller tummarna för er! Har du följt din temp under året ni försökt bli gravida? Har du haft/har oregelbunden mens? 

#162 & #163 Skufsan

Tror du har helt rätt i allt du skriver! Skönt att inte ha det problemet i och med att du sällan dricker alkohol. Det gör jag i för sig ganska sällan också, men sommaren blir det alltid mer. Men jag får nog undvika det under lutealfasen så slipper jag ångesten!

Omg så kul, snart bara en ägglossning kvar för oss alla typ ju! 4 Maj är ju perfekt ägglossning, då blir inte en eventuell BF alltför tidigt i januari. ;) Min ägglossning hamnar sista veckan i April, typ 27-28 skulle jag tro.

Som du säger så hade ju en dröm varit att det passar bra att ta ett test under en helg tillsammans Med sambon! 

#164 Villblimamma96
Åh vad roligt att ni har exakt samma åldersskillnad som oss!
mindre roligt att höra att du har PCO/PCOS och att ni försökt i ett år redan. Som du säger så låter det sjukt dumt att man måste vänta ett år, det funkar ju inte på samma sätt för alla par i alla situationer liksom. Inte så lätt att veta om man har problem som PCOS om man inte får en utredning för det. Skönt att ni kommit igång med Letrozol och fått en förklaring till att det tagit sån tid iallafall. Jag håller båda tummarna för er och att det tar sig nu, ni förtjänar verkligen ett plus i mars!

hur har det varit att hålla på i över ett år? Jag tänker relationsmässigt mellan er som par? Känns det som ett måste att ha sex eller kan ni fortfarande njuta av det?

Jag har följt min temp och har med NC bara fått bekräftad ägglossning en gång under hela förra året. De andra gångerna var det mer ?troligtvis äl den här dagen? men inte tydligt bekräftat. Tempen ändrar sig under månaden men inte en tydlig dipp och snabb uppgång igen. Har haft nästan regelbunden mens, i början var varannan månad 28 dagar och varannan 40-45. Sen i somras har cyklerna blivit kortare och kortare och senaste månaderna var de på bara 2-3 veckor med mens en vecka eller lite mer ? Skitjobbigt. 

Jag tycker generellt att vårt sexliv har blivit bättre sen vi började försöka skaffa barn. Däremot nu sista tiden så känns det väl lite mekaniskt kanske. Inte när vi väl har samlag, men att gå runt och veta att idag MÅSTE vi ha sex gör mig ganska stressad. Det blir inte något spontant runt ÄL utan vi vet att det måste göras och försöker göra det bästa av det. Som tur är så är det ju inget tvång resten av månaden så då är det ju bara spontant, hade det vara ett måste varje gång och hela tiden så hade man nog tappat sugen ganska snabbt. Känns som att passionen hinner repareras under resten av månaden om man säger så. 

Däremot så har det ju varit otroligt jobbigt på andra sätt. Vi har båda två gråtit flera gånger efter att vi träffat andras barn eller när vi pratat om barn. Vi längtar båda två så mycket att det gör ont. Man känner ju sig ganska misslyckad när det inte fungerar, även om man vet att det inte är så egentligen!