-
Jag är starkt emot abort, bortsett från när det finns en risk för kvinnans liv. Då anser jag att hennes liv går före barnets. Men utöver det är jag emot ALL form av abort, verkligen ALL. Jag anser att abort är att döda barnet. Jag menar på att varje graviditet syftar till att ett liv ska bli till, oavsett vad som var anledningen till graviditeten. Jag tycker att varje menad individ ska få ges en chans att leva.Däremot anser jag inte att kvinnan ska tvingas ta hand om barnet mot sin vilja, utan att det ska finnas möjlighet att adoptera bort det till noga granskade familjer eller barnlösa par, som kanske inte kan få barn. Individerna ska vara par, alltså man och kvinna. Individerna ska ha en viss inkomst och inte ha några domar på sig mer än kanske fortkörning.Jag som är halvsvensk har både mycket invandrare och etniska svenska som vänner. Jag märker att en stor del av invandrarna delar min åsikt mer eller mindre, medans en stor del av svenskarna hatar min åsikt. Jag ser mig som svensk. Jag ser ut som en svensk, jag är född här. Men jag delar inte de svenska åsikterna i frågan.
-
Svar på tråden Jag är starkt emot abort förutom när..... Varför är alla svenskar för abort?
-
Nja, är inte speciellt sällsynt att bli gravid genom våldtäkt. Eller ons. Eller även om man har prevention.Anonym (Mia) skrev 2024-10-24 20:53:19 följande:Det där är väl sällsynt?I det flesta fall jag känner har man struntat i P-medel ärligt.
Men kvinnan ska fortfarande får rätt att bestämma över sin egen kropp. -
Eller tvärt om.Anonym (Halvsvensk man) skrev 2024-10-24 20:54:58 följande:Tack, bra att du aldrig gjort abort.
Det har visat sig att till och med kvinnor som blivit våldtagna och blivit gravida i efterhand varit tacksamma att de inte gjorde abort då de fick uppleva nått magiskt genom sitt barn, som de älskar över allt annat. -
Kvinnans rätt till sin kropp trumfar att ett foster skulle kunna bli ett liv. Så länge det inte kan överleva utanför livmodern är det inte ett liv.
Enligt Socialstyrelsen utförs 96% av aborterna innan v 12.
(www.google.com/url&source=web&rct=j&opi=89978449&url=www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2023-5-8521.pdf&ved=2ahUKEwi-_rGN26eJAxWDUXcKHQhHHscQFnoECBYQBg&usg=AOvVaw1JbldcnZWIpmKT_-fbaa1L)
Sen finns det många adopterade som är emot adoptioner, ska vi då tvinga fram adoptioner? Det finns mycket som tyder på att adopterade mår sämre, rent psykiskt. Dock har vi ju mest haft ok internationella adoptioner historiskt så det kanske inte är representativt för inhemska.
Sen undrar jag en praktisk fråga till ts: hur vet vi att kvinnan som tvingas vara gravid tar hand om sig på bästa sätt för att ge barnet bra förutsättningar när hon inte vill? -
Det registreras som ett barn när de föds från och med v 22. Från om med v 22 kan man försöka rätta förtidigt födda barn.Anonym (Mia) skrev 2024-10-24 20:55:36 följande:Det är ett barn från vecka 22 i Sverige.Visste du inte detta?
Men när ligger i magen så är det ett foster. -
KÄNSLOARGUMENT!EpicF skrev 2024-10-24 21:12:59 följande:Nej, självklart glömmer hon inte bort en våldtäkt. Emn hon slipper bli påmind om det hela tiden. Slipper tänka på det i 9 månader. Slipper genomgå en förlossning, som i sig kan vara traumatiskt.
Det finns absolut de kvinnor som behåller barn som blivit till genom våldtäkt och som inte mår dåligt. Och de finns de som inte gör det.
Men det viktigaste är att kvinnan själv får bestämma lm denne ska behålla eller inte.
Så nej, mitt argument fallerar inte. Det är bara dj som inte förstår det här med en kvinnas rätt till självbestämmande.
Jag har en väninna som blev till genom en våldtäkt. Hennes mamma var, tyvärr alltid lite kall och avvisande mot sitt barn under barn- och ungdomsåren. Idag har de ingen kontakt då mamman bröt kontakten när min väninna blev 18 och fick reda på hur hon blev till. Mamman bröt kontakt pga att hon inte förmådde att älska sitt barn, pga att det hela tiden var en påminnelse om våldtäkten.
Men självklart finns det kvinnor som oavsett äskar sitt barn.
Men återigen, kvinnan ska själv då bestämma hur denne vill göra, oavsett hur graviditeten blev till.
Undersökningar på fenomenet kvinnor som blivit med barn genom våldtäkt har visat att de har precis lika hög benägenhet att älska sina barn som vilken annan mamma som helst. De flesta är otroligt tacksamma att de behöll barnet. Och barnet i sig blir till och med en anledning för de att se en mening i det övergrepp de utsattes för. Det finns även mammor som fått barn den normala vägen som är extremt avvisande eller till och med dödat sina barn. Så enskilda exempel är inte verkligheten för majoriteten.
Kvinna ska bestämma över sig själv, JA. Men inte över fostrets och den blivande människans liv. Hennes (TILLFÄLLIGA) åsikter väger inte tyngre än fostrets liv. Notera tillfälliga, för 9 av 10 är i efterhand otroligt tacksamma att de behöll barnet! -
Nej,från v 22 är ett barn ?man är med barn?,för man värkar då så är det förlossning som gäller .Från v 12 är det mini-förlossning.EpicF skrev 2024-10-24 21:17:24 följande:Det registreras som ett barn när de föds från och med v 22. Från om med v 22 kan man försöka rätta förtidigt födda barn.
Men när ligger i magen så är det ett foster. -
Det är oftast ingenting man kommer fram till före v 17+6.Anonym (Halvsvensk man) skrev 2024-10-24 20:58:06 följande:Ibland kan det finnas sjukdomar eller tillstånd där en förlossning med stor säkerhet leder till döden. Där får man göra undantag anser jag. Men inte annars.
Ja jag vet att det alltid finns en risk att föda, men i Sverige är det förhållandevis låg. Och det finns risker med allt här i världen. Med bilar, kampsport, fotbollsderbyn and so on. Lär dig leva med det. Du lever inte för alltid ändå. Allt i livet är en risk. Att ära kött är en risk. Du kan få tarmcancer.
Man kan inte tänka så.
Och man kan heller aldrig säga med säkerhet att förlossningen leder till döden.
Men enligt dig så är det ok att göra abort efter v 17+6 om det är fara för kvinnans liv.
Självklart finns det riskerar med allt. Det är en risk i sig att leva. Och det är inget man tänker på. Man tänker inte heller på att kvinnan kan avlida vid en förlossning, eftersom det inte är något man kan förutse. -
Men fostret är ju i hennes kropp. Det behöver hennes kropp för att överleva. Hon har rätt att avbryta det. Hon har egentligen inte rätt att bestämma över barnet i sig. Att fostret dör är en konsekvens av att graviditeten avbryts.Anonym (Halvsvensk man) skrev 2024-10-24 21:00:51 följande:Nej. Det är fostrets och den blivande människans kropp som hon genom abort vill ta död på. Inte sin egna kropp. Om det inte finns en överhängande risk att hon dör vid förlossningen, då kan abort tillåtas. Men aldrig annars!!!
För hon vill bestämma över en annan individs kropp och inte bara sin egna. Fostrets rätt till ett liv är större än kvinnans tillfälliga åsikter.
Barn har egna rättigheter först när de inte behöver en annan människas kropp för att överleva, när de kan överleva utanför livmodern. Därför får man inte göra abort senare än vecka 22 i Sverige, oftast inte senare än vecka 18.
Det finns ett starkt stöd i Sverige och andra civiliserade länder för att alla - inklusive gravida - ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar. Dock finns ett visst stöd för att sänka din fria abortgränsen från 18 till 12 veckor. Efter 12 veckor skulle läkarintyg krävas, senare särskilt tillstånd. För Sveriges del skulle det inte innebära någon större skillnad i antalet aborter. 90 procent av alla aborter görs före vecka 13, hälften av alla aborter görs redan före vecka 8. Så nej, det är inte ett barn som dör, utan ett embryo, en cellklump. I de flesta fall.
Sena aborter skulle dock vara fortsatt tillåtna om kvinnans liv och hälsa var i fara. Eller om barnet var svårt skadat eller sjukt. -
Du pratar om andra adoptioner. Där exempelvis ett svart barn från Afrika adopteras till vita föräldrar i Europa i en ålder av 3-10 år. Klart som fan att det får konsekvenser på psyket. Det är som uppgjort för att bli fel.Elin pelin skrev 2024-10-24 21:17:20 följande:
Sen finns det många adopterade som är emot adoptioner, ska vi då tvinga fram adoptioner? Det finns mycket som tyder på att adopterade mår sämre, rent psykiskt. Dock har vi ju mest haft ok internationella adoptioner historiskt så det kanske inte är representativt för inhemska.
Sen undrar jag en praktisk fråga till ts: hur vet vi att kvinnan som tvingas vara gravid tar hand om sig på bästa sätt för att ge barnet bra förutsättningar när hon inte vill?
Men nu pratar jag om inhemska adoptioner som görs när barnet är nyförlöst. Den kommer inte veta nått annat. -
Återigen, bevis för ditt påstående tackAnonym (Halvsvensk man) skrev 2024-10-24 21:12:26 följande:De kvinnor som blivit gravid genom våldtäkt och sedan behållit barnet, har inte visat någon avvikelse gentemot de andra. Ungefär lika hög sannolikhet att mamman kommer älska barnet över allt annat som för vilken annan mamma som helst.
Det där är bara ett känsloargument som inte fungerar så i verkligheten.