Har vi slopat drömmen/visionen om Världsfred

Kan det ligga något i att s k godhetsknarkare är livrädda för att inte bli betraktade som politiskt korrekta?

Har rädslor och strävanden efter att anses vara politiskt korrekt tystat människor, som t ex s k feminister?

tystnaden lägger sig över ämnen som t ex kvinnlig könsstympning i Sverige, acceptans av månggifte och äktenskap med minderårig trots att det är olagligt, balkongkastningar, minderåriga flickor förs ut ur landet för att bli av med sin oskuld och bli bortgifta, hedersförtryck och hedersmord av kvinnor i Sverige.
Alla dessa saker är bara några få exempel på sådant som förr knappast alls existerade i Sverige.
Anses detta inte vara viktiga företeelser?
Vart tog protesterna av de allra flesta svenska feministerna vägen?
Var tog protesterna från alla kvinnor och alla människor vägen?

Jag tror att det det kan vara rädsla för att inte vara politiskt korrekt som gör att det i jämförelse är så tyst om t ex dessa allvarliga ämnen.

Känner vissa sig numera tillräckligt goda utan att höja sina röster?
Eller väljer man hellre att blunda och ägnar sig åt något som känns mindre känsligt?
Många kanske välja att finna enklare och bekvämare sätt, för att få känna sig goda?

Allt detta får mig också tänka på att svenska kvinnliga väljare uppenbarligen inte har valt att protestera genom att använda sin röstsedel för att motverka de företeelser jag beskriver.
Sanningen är ju tyvärr att Sveriges kvinnliga väljare snarare har valt att stödja dessa avarter, detta förtryck mot kvinnor, genom det sätt man har valt att lägga sin röst.
Inte ens på valdagen har man valt att protestera mot dessa avarter särskilt ritade mot kvinnor, trots att man genom att använda sin röst kan vara helt anonym i sin protest.
Allt detta är anmärkningsvärt och för mig är det förvånande.

Du kanske har rätt i att rädslan för att inte vara PK är en del av fliten jag talade om, men vad ör PK idag?  Ärligt talat tycker jag att det spretar åt alla håll, Snart ved man inte vad som är vad.  

Jag har ingen aning om varför vi blivit så tysta. Det känns lite som om en våt filt lagts över opinionsbildningen i vårt land. 

Jag minns när vi gick ut och demonstrerade för eller mot viktiga frågor eller företeelser. Vi gjorde detta utan rädsla. Idag verkar det inte vara så. Vad är det i vårt samhälle som förändrats? Vad har vi blivit rädda för?

Eller är de flesta ointresserade ?

Enligt Aftonbladets undersökning vill de kvinnliga läsarna helst läsa om sjukdomar och hundar i tidningen: 

Citat : 

Att just kvinnor försöker hålla världsläget ifrån sig är också något vi noterat på Aftonbladet. Faktum är att det har blivit ett problem vi aktivt arbetar med, att nå fler kvinnliga läsare. Som ett led i det lät vi undersöka vad kvinnor faktiskt vill läsa om och vid en dragning förra veckan fick vi veta att det bland annat är ? ?sjukdomar? och ?hundar?.Skjut nu inte budbäraren, jag skriver bara vad undersökningen sa. Och jag tror inte det ska läsas som att kvinnor inte vet, eller bryr sig om, att världen står i brand. Det handlar om att ransonera sin ork ? och kanske om att lägga den på något man faktiskt kan påverka.

Jag blev heller inte förvånad över kvinnors stora intresse för hundar. Under några år arbetade jag som debattredaktör på den här tidningen och lärde mig då att den enda politiska fråga som helt domineras av kvinnor är djurrätt. Läste man kommentarer i sociala medier om Hellquists insamling ? som jag tyckte var omdömeslös men inte det värsta jag varit med om ? var det inte sällan män som rasade och kvinnor som försvarade.

Världen är mörk ? så vi läser om Hellquists tax

 

Eller är de flesta ointresserade ?

Enligt Aftonbladets undersökning vill de kvinnliga läsarna helst läsa om sjukdomar och hundar i tidningen: 

Citat : 

Att just kvinnor försöker hålla världsläget ifrån sig är också något vi noterat på Aftonbladet. Faktum är att det har blivit ett problem vi aktivt arbetar med, att nå fler kvinnliga läsare. Som ett led i det lät vi undersöka vad kvinnor faktiskt vill läsa om och vid en dragning förra veckan fick vi veta att det bland annat är ? ?sjukdomar? och ?hundar?.Skjut nu inte budbäraren, jag skriver bara vad undersökningen sa. Och jag tror inte det ska läsas som att kvinnor inte vet, eller bryr sig om, att världen står i brand. Det handlar om att ransonera sin ork ? och kanske om att lägga den på något man faktiskt kan påverka.

Jag blev heller inte förvånad över kvinnors stora intresse för hundar. Under några år arbetade jag som debattredaktör på den här tidningen och lärde mig då att den enda politiska fråga som helt domineras av kvinnor är djurrätt. Läste man kommentarer i sociala medier om Hellquists insamling ? som jag tyckte var omdömeslös men inte det värsta jag varit med om ? var det inte sällan män som rasade och kvinnor som försvarade.

Världen är mörk ? så vi läser om Hellquists tax

 

Då infinner sig frågan vart har alla arga och stridbara kvinnor tagit vägen? Min mor var medlem i Fredrika Bremer förbundet. Flera gånger i vecka möttes kvinnor i vårt kök och diskuterade allt från mjölkpriset till kärnvapen. När någon intressant fråga stod på dagordningen så var det självklart att man gick ut och gjorde sin stämma hörd.  

Nog var det mera riv i dessa kvinnor än oss idag.  Vad är vi rädda för? Kanske skulle vi inte vara så rädda om vi faktiskt gjorde någonting och stod upp för någonting.

Nu är det väl inte bara kvinnorna som tystnat, det har även männen.  De som syns och hörs är de extrema, vart har alla normala tagit vägen? 

De där beundransvärda kvinnorna med riv i,
fanns det några tecken hos dem att de kände behov av att vara godhetsknarkare?
Kände de rädsla för att bli betraktade som icke politiskt korrekta? 

Skulle kvinnorna med riv i våga låta sin stämma bli hörda t ex gällande att kvinnlig könsstympning accepteras eller inte debatteras i Sverige? Skulle kvinnorna med riv i genom sin tystnad ge acceptans till sådant som  barnäktenskap, balkongkastningar och hedersmord på unga flickor?

Absolut!

Vi såg hur Nadime:s öde engagerade dessa kvinnor för snart 10 år sedan (tror jag).  Problemet är väl att det inte är särskilt sexigt att engagera sig över huvud taget. 

Kvinnorna med riv i,
hur många timmar varje dag valde de att sitta med näsan i mobilen och scrollade?

Hur mycket prioriterade de att följa s k influencers, kolla TicToc och engagera sig i ämnet "skönhet"?