• Tyra myra

    Har vi slopat drömmen/visionen om Världsfred

    Jag växte upp med en dröm om en värld i fred. Som vuxen och nu nästan gammal ser jag hur den succesivt monterats ner. 
    Självklart har vi fått nya utmaningar med miljö och kanske överbefolkning men är det orsak nog att skippa freds visionen?

    Det verkar snarare var en mentalitet av negativism där man resonerar i termer att eftersom allt ändå kommer att gå åt hel...te så måste man roffa åt sig så mycket man kan.

    Man mäklar fred mot att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller. Snart invaderar man länder av samma orsak. 

    Snart har FN som vi en gång var så stolta över gått i graven eftersom den mäktigaste nationen dragit sig ur samarbetet.  Där med har alla gemensamma deklarationer om människorätt och krigets lagar tappat sin betydelse.
    Vill vi verkligen detta?  Varför protesterar vi inte mera?

     

  • Svar på tråden Har vi slopat drömmen/visionen om Världsfred
  • Anonym (Naiv utopi)

    Vi som har sådana värderingar, som önskan, eller t o m som någon typ av tro och förhoppning, om världsfred, likväl som "alla människors lika värde", vi som världsmedborgare utgör i verkligheten bara en minoritet.
    Och dessutom i verkligheten bara en naiv minoritet.

    De som inte alls delar sådana värderingar är i klar majoritet i världen.

    Det utopiska uttrycket eller begreppet "alla människors lika värde" är fullkomligt okänt, de har aldrig någonsin hört uttrycket, aldrig reflekterat över innehållet, dess innehåll saknar all bäring för en majoritet av alla människor som utgör jordens befolkning.

    I jämförelse är det sannolikt mera sant att det t ex är fler världsmedborgare som anser att vi är vita otrogna hundar som förtjänar att dö, än som står för att vi skulle inrymmas i det naiva och utopiska uttrycket "alla människors lika värde".

    Det är sannolikt fler människor och olika typer av ledare i olika länder, och ledare inom olika klaner i världen likväl som religiösa ledare och politiska ledare som förespråkar att man ska hata och mörda sin fiende, märk väl att man då menar den fiende man själv har utsett till sin fiende, än som förespråkar världsfred.

    De drömmar du beskriver är tyvärr snarare naiva och utopiska drömmar, som är starkt begränsade och som har relevans enbart inom vår egen minoritet.

    Men ute i stora delar av världen finns ingen som helst förståelse eller koppling till de drömmar du beskriver.
    Inte minst finns väldigt stora både religiösa och politiska inriktningar som inte alls har vare sig förståelse eller något intresse för det du beskriver.

    Du tycker att vi borde protestera.
    Vart, mot vem och på vilket sätt tycker du då att vi ska protestera?

    Hur ska det gå till och var ska det ske att vi i så fall ska protestera mot de länder,  mot alla de människor, mot de ledare, mot de (den?) religion, mot de politiska inriktningar, som snarare står för motsatsen mot våra värderingar och som står för motståndet mot våra drömmar?

    Självfallet håller jag i huvudsak med dig i sak, gällande vad vi önskar oss. 
    Men jag inser tyvärr att det vi önskar aldrig kommer bli annat än naiva och utopiska drömmar.

  • Tyra myra
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-03-18 14:17:02 följande:
    Du hatar ingen? Inte ens Putin? Hur ser du på,Putin?
    Nej, Jag hatar ingen annan människa. Dock delar jag inte alla människors värderingar. När det gäller Putin så föraktar jag allt vad han står för. Ska jag vara ärlig så föraktar jag maktmänniskor i stort. 

    Men detta hindrar inte att jag kan förstå hur de skapas.  Därför kan jag inte säga att jag hatar Putin, Hitler, Stalin eller Trump.  Vad jag kan hata är de omständigheter som satt dem vid makten över så många människor.

    Det är vår oförmåga att sträva mot en fredlig jord som satt dem i förarsätet.
  • TvillingmammaVästgöte
    Tyra myra skrev 2025-03-18 16:17:36 följande:
    Nej, Jag hatar ingen annan människa. Dock delar jag inte alla människors värderingar. När det gäller Putin så föraktar jag allt vad han står för. Ska jag vara ärlig så föraktar jag maktmänniskor i stort. 

    Men detta hindrar inte att jag kan förstå hur de skapas.  Därför kan jag inte säga att jag hatar Putin, Hitler, Stalin eller Trump.  Vad jag kan hata är de omständigheter som satt dem vid makten över så många människor.

    Det är vår oförmåga att sträva mot en fredlig jord som satt dem i förarsätet.

    Ja, jorden har aldrig varit fredlig och det pågår ständigt krig någonstans i världen. Vi har varit förskonade ett tag, mycket på grund av det kalla kriget tror jag.
    Men det har under vår livstid varit massor av krig i Mellanöstern och Afrika tex. Det är bra att ha en vision om fred  och kanske kan den uppnås på väldigt lång sikt.


     På kort sikt är det viktigaste för att få fred här hemma hos oss, att vi rustar upp försvaret så att vi inte frestar någon till att attackera oss, för att vi verkar svaga. Vi får inte upprepa Europas misstag på trettiotalet, när man blundade för Hitlers maktambitioner, så länge som det var möjligt. 


    Redan nu är vi sent ute. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Tyra myra skrev 2025-03-18 16:17:36 följande:
    Nej, Jag hatar ingen annan människa. Dock delar jag inte alla människors värderingar. När det gäller Putin så föraktar jag allt vad han står för. Ska jag vara ärlig så föraktar jag maktmänniskor i stort. 

    Men detta hindrar inte att jag kan förstå hur de skapas.  Därför kan jag inte säga att jag hatar Putin, Hitler, Stalin eller Trump.  Vad jag kan hata är de omständigheter som satt dem vid makten över så många människor.

    Det är vår oförmåga att sträva mot en fredlig jord som satt dem i förarsätet.

    Jag tycker det är fel att lägga in Trump i en grupp av mördare som Putin, Hitler och Stalin.  


    Kom också ihåg att vi behöver Trumps hjälp, för att försvara oss mot Putin. 


    Vi kanske inte delar Trumps värderingar men om det blir kris är valet mellan Trump och Putin väldigt enkelt.

    Bäst vore om vi kunde försvara oss själva, men det är tyvärr inte möjligt på kort sikt, skulle ta oss minst tio år att nå dit och då skulle vi behöva lägga extremt mycket pengar, som vi gjorde på femtio och sextiotalet. Pengarna är dock inte det största hindret , utan att det tar just många år att bygga ett försvar . 

    1964 var det svenska försvaret som starkast. Då gjorde 50000 män värnplikt varje år och vi kunde mobilisera en armé på 800 000 män. Flygvapnet var ett av de största i världen med 1000 flygplan. 


    Även om vi rekordrustar oss tillbaks till denna nivå tar det minst tio till femton år och vi har då ändå inte några kärnvapen. Så det gäller att vi håller oss vänner med USA. 

  • Tyra myra
    Anonym (Naiv utopi) skrev 2025-03-18 15:22:15 följande:

    Vi som har sådana värderingar, som önskan, eller t o m som någon typ av tro och förhoppning, om världsfred, likväl som "alla människors lika värde", vi som världsmedborgare utgör i verkligheten bara en minoritet.
    Och dessutom i verkligheten bara en naiv minoritet.

    De som inte alls delar sådana värderingar är i klar majoritet i världen.

    Det utopiska uttrycket eller begreppet "alla människors lika värde" är fullkomligt okänt, de har aldrig någonsin hört uttrycket, aldrig reflekterat över innehållet, dess innehåll saknar all bäring för en majoritet av alla människor som utgör jordens befolkning.

    I jämförelse är det sannolikt mera sant att det t ex är fler världsmedborgare som anser att vi är vita otrogna hundar som förtjänar att dö, än som står för att vi skulle inrymmas i det naiva och utopiska uttrycket "alla människors lika värde".

    Det är sannolikt fler människor och olika typer av ledare i olika länder, och ledare inom olika klaner i världen likväl som religiösa ledare och politiska ledare som förespråkar att man ska hata och mörda sin fiende, märk väl att man då menar den fiende man själv har utsett till sin fiende, än som förespråkar världsfred.

    De drömmar du beskriver är tyvärr snarare naiva och utopiska drömmar, som är starkt begränsade och som har relevans enbart inom vår egen minoritet.

    Men ute i stora delar av världen finns ingen som helst förståelse eller koppling till de drömmar du beskriver.
    Inte minst finns väldigt stora både religiösa och politiska inriktningar som inte alls har vare sig förståelse eller något intresse för det du beskriver.

    Du tycker att vi borde protestera.
    Vart, mot vem och på vilket sätt tycker du då att vi ska protestera?

    Hur ska det gå till och var ska det ske att vi i så fall ska protestera mot de länder,  mot alla de människor, mot de ledare, mot de (den?) religion, mot de politiska inriktningar, som snarare står för motsatsen mot våra värderingar och som står för motståndet mot våra drömmar?

    Självfallet håller jag i huvudsak med dig i sak, gällande vad vi önskar oss. 
    Men jag inser tyvärr att det vi önskar aldrig kommer bli annat än naiva och utopiska drömmar.


    För att gå framåt måste vi ju sträva mot något, låt vara att det är en utopi men naivt tycker jag inte att det är.  Då skulle man vara naiv varje gång man köper en trisslott i hopp om att bli miljonär också.

    Man kanske kan se det som att vi behöver ha den här utopin för att behålla hoppet om mänskligheten
  • Anonym (Naiv utopi)
    Tyra myra skrev 2025-03-18 16:45:55 följande:
    För att gå framåt måste vi ju sträva mot något, låt vara att det är en utopi men naivt tycker jag inte att det är.  Då skulle man vara naiv varje gång man köper en trisslott i hopp om att bli miljonär också.

    Man kanske kan se det som att vi behöver ha den här utopin för att behålla hoppet om mänskligheten
    Men inser du inte att vi som lever i vår egen starkt begränsade och hoppas på en utopi inte har en chans att nå ut till majoriteten i världen som inte alls delar våra värderingar?
    Majoriteten av människor och länder, och t ex de som betraktar oss som otrogna hundar som förtjänar att dö, dessa struntar ju fullkomligt i vad vi strävar mot?
    Vilken förhoppning vi har, vi som tillhör minoriteten, påverkar inte majoriteten överhuvudtaget.

    Mot bakgrund att du tycker vi i minoriteten ska fortsätta sträva och hoppas är mina frågor till dig är ännu mer relevanta:

    Vart, mot vem och på vilket sätt tycker du då att vi ska protestera?

    Hur ska det gå till och var ska det ske att vi i så fall ska protestera mot de länder,  mot alla de människor, mot de ledare, mot de (den?) religion, mot de politiska inriktningar, som snarare står för motsatsen mot våra värderingar och som står för motståndet mot våra drömmar?

    Jag minns orden från en FN-soldat när han hörde en känd svensk kvinnlig politiker framföra sina naiva floskler, han sade det på engelska, men orden lydde ungefär:
    "-När du står på ena sidan av den dammiga ökenvägen och en beväpnad m (och så nämnde han dennes religiösa tillhörighet) står i diket på andra sidan vägen med sin Kalasjnikov riktad mot dig, då kan du skrika dina betydelselösa floskler om "alla människors lika värde" tills dina lungor spricker, du kan skrika på svenska eller engelska eller vilket språk som helst, m på andra sidan vägen kommer ändå betrakta dig som en otrogen hund som förtjänar att dö, han kommer inte ens att blinka när han pressar in avtryckaren..."

    Jag tror tyvärr det samma gäller för dig och din förhoppning. Din strävan och din förhoppning är inte ens värt en blinkning för majoriteten. De flesta reflekterar inte ens över sådana tankar som dina gällande att vi måste behålla hoppet om mänskligheten, sådana tankar är totalt okända och aldrig någonsin tänkta av majoriteten av jordens alla människor.

    De flesta i den stora majoriteten har sannolikt aldrig tänkt en enda tanke om någon världsfred.
    Däremot många tankar om att mörda och föra krig mot sina grannar och mot de som de har utsett till sin fiende, t ex mot vita otrogna hundar.

    Men visst, vi kanske ska fortsätta sträva mot något och visst ska vi behålla hoppet. Eller..?

    F ö är min åsikt att det är naivt att köpa en trisslott.
  • Tyra myra

    Du har inga höga tankar om dina medmänniskor ser jag.  
    Men jag vägrar att lägga mig platt inför negativismen som spritt sig runt om i världen och även här i vårt land. 

    Om vi låter makthunger och cynismen råda kommer vi snart inte att ha värld värd att leva i länge till.  Om vi fortsätter att demonisera varandra och sprider rädsla har dessa maktens män nått sitt mål.  

    Du talar om att de flesta människorna i världen inte hört talas om världsfred. Det kan du ha rätt i, men jag är övertygad de flesta av oss oavsett var vi bor och vilken religion vi tillhör vill leva i fred.  Vem vill ha krig?  Fundera en stund över det.

    Du talar om soldater som skjuter andra soldater men  där båda säger sig försvara sitt land.  Hur absurt är inte detta?

    Jag tror inte att vare sig religion eller etnisk tillhörighet ligger bakom kriget i Ukraina.

     

  • Anonym (Pacifist)
    USAs utrikespolitik och militära agerande har länge destabiliserat världsfreden. Sedan andra världskriget har USA varit en ledande supermakt, både ekonomiskt och militärt, men dess handlingar har destabiliserat internationell säkerhet.

    Ryssland är också ett hor som 
    har visat tydliga ambitioner att expandera sitt territorium, vilket framgår av dess agerande i Ukraina och andra grannländer. Ryssland har upprepade gånger använt kärnvapenhot som ett sätt att utöva påtryckningar. Detta skapar en osäkerhet som kan leda till eskalering och ökar risken för en större konflikt, inklusive en möjlig konfrontation med NATO.
  • Tyra myra
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-03-18 16:42:49 följande:

    Jag tycker det är fel att lägga in Trump i en grupp av mördare som Putin, Hitler och Stalin.  


    Kom också ihåg att vi behöver Trumps hjälp, för att försvara oss mot Putin. 


    Vi kanske inte delar Trumps värderingar men om det blir kris är valet mellan Trump och Putin väldigt enkelt.

    Bäst vore om vi kunde försvara oss själva, men det är tyvärr inte möjligt på kort sikt, skulle ta oss minst tio år att nå dit och då skulle vi behöva lägga extremt mycket pengar, som vi gjorde på femtio och sextiotalet. Pengarna är dock inte det största hindret , utan att det tar just många år att bygga ett försvar . 

    1964 var det svenska försvaret som starkast. Då gjorde 50000 män värnplikt varje år och vi kunde mobilisera en armé på 800 000 män. Flygvapnet var ett av de största i världen med 1000 flygplan. 


    Även om vi rekordrustar oss tillbaks till denna nivå tar det minst tio till femton år och vi har då ändå inte några kärnvapen. Så det gäller att vi håller oss vänner med USA. 


    Jag räknade inte upp dessa män som mördare utan som exempel på Maktens män som alla använder sin makt för egna syften utan någon take på oss andra små betydelselösa människor. 

    Nu får vi väl se vilken hjälp vi får mot Putin. Vi kanske kan "make a deal" och sälja Gotland.

    Självklart måste vi kunna försvara oss. Det är inte så att jag är emot att rusta vårt försvar. Vad jag är bekymrad över är att vi gett upp tanken på att jobba för freden.
  • Meddelande borttaget
Svar på tråden Har vi slopat drömmen/visionen om Världsfred