Arne Anka skrev 2008-09-12 12:54:03 följande:
Hej på erÄr en blivande pappa (v 37) som tittar runt lite för att lära mig så mycket som möjligt om hur saker går till. Jag snubblade över denna tråd, och läste den och blev först skrämd, samtidigt som oerhört tacksam att ni tagit mod till er och ändå beskriva detta som nog kan anses vara kontroversiellt. Jag bad även min sambo läsa tråden och efter det diskuterade vi en hel del.Min fråga till er;hur kan jag som sambo/pappa på bästa sätt stötta min sambo om hon drabbas av detta? Jag läste att någon hade haft lite duster med sin partner som inte var så förstående, hur ärliga var ni?Skulle ni förstå en partners oro om ni berättat precis det ni skrivit ovan, eller skulle jag om jag sa det förstöra mer än jag "lagade"Återigen tack för er uppriktighet
Vilket fint initiativ! Min man var mycket stöttande. Först skämdes jag och vågade inte riktigt berätta hur jag kände, inte ens för honom, ville inte att han skulle bli rädd eller tro att han var gift med ett pucko eller att vår son hade en hemsk mamma. Men när jag väl vågade berätta för min man så var han väldigt förstående och gav mig så enormt mycket stöd, och det bara genom att säga att det var okej att jag kände som jag gjorde, att jag var helt normal och att många andra säkert kände likadant, han mötte mina känslor genom att säga att han också var lite rädd och att han då kunde förstå hur det kändes för mig (som ammade och var "bunden"), han avlastade genom att vagga runt med sonen flera timmar i sträck och lät mig sova utan dåligt samvete (han klagade aldrig trots att han skulle jobba och fick mig att känna att det väl är självklart att han också gjorde/gör sin del).
Så, se till att prata mycket med din sambo, stötta henne, tyck inte att hon är konstig eller hemsk, och skulle hon må jättedåligt så hjälp henne att ta kontakt med psykolog.
