Victoria71 skrev 2011-10-31 13:36:03 följande:
Kära Inanna, tack för att du ändå delar med dig litegrann. Skulle så gärna vilja hjälpa! Det är skitjobbigt att vara i ett mellanläge, som vi väl är här allihop, att inte veta riktigt vart livet är på väg, eller inte kunna styra det i alla fall. Att då dessutom dras med att tillvaron inte är ok och hållbar som den är under tiden är etter värre. När det också rör någon annan än en själv, som ju som bekant är svårare att påverka, kan livet kännas outhärdligt. Jag önskar verkligen att du har någon att prata med 'på riktigt', och att du har vattenhål i allt det här, något som får dig att känna dig lite bättre till mods. Och att du kan ta en sak i taget, och en dag i sänder. Livet kommer inte alltid att vara så här, oavsett hur det går med bebistillverkningen. Det gäller bara att härda ut tills det blir bättre.
STOOOOR KRAM!
Tack vännen för stor kram
! Det var den korta sammanfattningen av min lvssituation just nu! Det är som att leva i en mardröm, förhoppningsvis med ett lyckligt slut men just nu känns allt väldigt osäkert! Samtidigt kommer jag också oroa mig för hur äggblåsorna kommer växa, hur många ägg jag får ut, hur många som befruktas och om något/några kan frysas för att inte tala om ruvandet! Jag blir inte yngre och förmodligen inte heller rikare så det känns svårt att inse att detta förmodligen blir vår sista chans!
jag har fått 450 menopur vid tre av mina fem försök! Kram
! Hoppas högre dos på mig ska ge bra resultat! Jag har ingen tid att förlora och vill hinna med en behandling före jul hur dåligt jag än mår. Jag hoppas allt jag kan att psykisk stress inte ska påverka behandlingsresultatet negativt. Min mens kom redan på CD 23 den här cykeln och förra cykeln när FET misslyckades blev 36 dagar (pga progesteronet) och jag brukar normalt ha cykler på 29-33 dagar så bara det är ett orosmoment för mig just nu. 
för dig! Kram 