Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Det här hände...hoppas ja inte skräms nu för alla er 1a gångsföderskor...
 I fredags så hade jag en riktig städmani dag o skrubbade badrum och dammsög o våttorka alla golv. Var dessutom på toa säkert 16ggr för att göra nr 2, de va tom så maken reagerade - ska du gå IGEN?
Var dock väldigt trött o sov middag 2 tim o sen efter middagen så la vi oss o såg film varpå jag somnade efter 30min och vaknade kl 23 av en konstig känsla, satte handen mellan benen o säger "älskling jag tror mitt vatten har gått" o reser mig snabbt som attan (dock inte utan att läcka ner soffan) o springer upp på toa. Väl uppe är trosor o klänning genomvåta. Ringer förlossningen o de ber att jag kommer in på kontroll. Har då vattnet går inga värkar. På väg in till förlossningen sätter värkarna igång, först 1 var 7e min. Kommer in och får ligga med CTG och under tiden så får jag mer o mer värkar. Jag har 3 per 10 min, men de är för svaga och oregelbundna tycker dom och 00:45 är vi på väg hem igen. Redan i bilen på väg hem får jag starkare värkar. Väl hemma vill maken att jag ska sova litet men jag har så ont att jag kan inte ligga ner. Ställer mig på knä i duschen och lutar mig mot badkarskanten och har mobilen vid mig och använder dess stoppur för att kolla längden på värkarna.
Hade redan när vi kom hem 3 värkar på 10 min som varade 40-60sek, men ville inte åka tillbaka igen då de sa att jag var bara öppen 1 cm och att det skulle dröja timmar innan jag var öppen de 3cm som krävs för inskrivning. Så jag härdade ut så länge jag kunde men jag stod ju typ o skrek i duschen av smärtan, försökte andas genom värkarna som jag blivit lärd, men de var jättestarka!
När jag inte stod ut längre så ringde jag in igen och de sa att vi var välkomna tillbaka o att de hoppades att det hade öppnat sig lite mer sen sist. Klockan var då 2:45, dvs 2 tim efter vi lämnat förlossningen.
Väl inne konstaterar dom att värkarna är lite mer "rejäla", kopplar på CTG och kollar tappen. Är nu öppen 4 cm och har 3 kraftiga långa värkar per 10 min. 3:20 blir jag inskriven. Börjar med lustgas. Kl 5 ber jag om EDA, då jag har så fruktansvärt ont och dessutom börjat få krystvärkar trots att jag bara är öppen 9cm, och får absoluuuuut inte krysta. Där hade jag världens panikkänsla vet jag - hur gör man för att stå emot en impuls så stark? Halv 6 får jag EDA och därefter s lugnade allt ner sig.
Jag tyckte dock itne att det gjorde nåt att förloppet stannade av litet, jag var såå trött att det var skönt att kunna vila lite mellan värkarna. Så mellan halv 6 och 9 händer i princip inte ett jota. Jag får lite värkstimulerande för att få ner honom den sista 1,5 cm som krävdes innan jag kunde börja krysta och 9:30 frågar BM om hon ska fylla på EDA igen, varpå jag säger (det här har maken berättat för mig, jag har inget minne av detta) - Nej, nu räcker det. Nu ska den UT. Vi påbörjar krystningsarbetet och 40 min senare så är han ute!
Jag sprack ganska mycket och fick en hel del stygn där nere, mellangården klarade sig men "allting annat" gick sönder. Men är SÅ lycklig i min lilla son och vi myser på här hemma!

Tack för alla grattis! Nu är det snart er tur, vem är näste kvinna på tur.... Strössel?

  Kasa: Kan du vänta med att ställa den frågan till efter stygnen läkt?  Just nu har jag så mkt smärta o obehag därifrån att det känns avlägset med en till förlossning nu. Men på det stora hela så är det ju inte så hemskt att jag skulle avstå ett ev syskon till Loke pga det. Däremot skulle jag ta EDA tidigare, vill inte få sån panik igen. 

Lillstintis: Min man var ett underbat stöd i det hela! Han hjälpte mig o andas rätt o förmedlade mina mummel till förståeliga ord till barnmorskan och undersköterskan och gav mig sin hand att hålla i genom värkarna och sen när det blev dags att krysta så höll han om mina axlar o hjälpte mig att få kraft att trycka på framåt.. Han var toppen! däremot höll han på att svimma av allt blod och när jag krystade så höll han andan han med

Jis: Mitt resonemang var att jag öppnar inte julklapparna innan julafton..  Jag som trodde de va en tjej tycker de va en kul överraskning med pojke, lite coolt hur fel man har haft hehe. 

Karmosin: det är helt underbart att ha honom här, men lite sömn o mkt nya rutiner.. sitter mest o ammar känns de som. men hur lycklig som helst.

Strössel:   stl 50 är lite stort i omkrets men lagom på längd. kör även stl 56 på honom. Jag kan inte lägga ifrån mig honom på natten utan han sover med mig så lägger jag hnom bara till bröstet när han är hungrig så ligger jag o ammar honom. Inte för att skrämmas men ammar väl 1 gång var 1,5-2 tim, och då i c:a 30-75min.............. Jag som sa att jag inte ville att bebis skulle sova i samma säng ser nu inget annat val. Men de va som med förlossningen, jag ville egentligen inge ha eda eller värkstimulerande heller.. Så ha ett öppet sinne för att det inte blir sm man tänkt sig alltid.

Igår natt va lite jobbig, han ville inte ligga ner o skrek om man inte gick o bar på honom.. maken blev tillslut så frustrerad att jag sa att han fick gå o lägga sig i gästrummet eller på soffan men att jag skulle lägga mig med Loke o försöka lugna honom (hysteri-skrik) men maken valde att ligga kvar med oss och jag lyckades få honom att somna vid bröstet.. sen sov han så hårt hela natten att jag fick väcka honom för att amma.  Inte för att skrämmas flickor, han är hur söt som helst.  

Loke, 1 dygn gammal.

"men maken valde att ligga kvar med oss och jag lyckades få honom att somna vid bröstet.. " asså Loke somna vid bröstet.. inte maken.

Kelsson: Haha jag vet precis vad du pratar om, och sen när du blir "mer gravid" å stter med baotamage o inte når ner till fötterna knappt utan smärre gymnastik, å de ska knorvlas på... Men gör som de står på förp, dra dom ut-å-in ända ner till hälen så är det lättare, börja m foten bara o sen liksom dra över strumpan upp på vaden. 

Nån fråga ang jeans o viktuppgång o så. Jag blev under hela grav större om höfter o st´järt o de mammabyxor jag köpte i 1a o 2a trimestern går inte ens över låren nu. Så mitt tips är - köp inga dyra grejjer du växer sannorlikt ur dom.

Strössel: Jadå det går bra med honom, men ni som tror oron slutar efter bebis är född får tänka om   Men nu handlar inte oron om förlossningen eller moderkaksavlossning utan "varför är han så hungrig jämt, har jag tillräclkigt med mjölk, hur ofta o hur länge ska man amma?" Jag har en son som gärna somnar efter 5-10 min vid bröstet o så får man ju höra att de måste äta längr för att få i sig den fetare mjölken o att man inte ska byta bröst förrän han tömt det första och hur vet man att ett bröst är tomt? Å sen så sover han i vår säng pga att jag somnar när jag ammar honom o han vill verkligen inte sova i sin säng o då läser man dessa artiklar om samsovning o PSD, o att han måste sova på rygg men lägger jag honom på rygg så gråter han, utom på skötbordet, men då gör man ju annat med honom... Och hur länge ska man tillåta att han sover i samma säng för att inte skapa problem längre fram..... Såå många frågor. Ska till bvc imorrn, ska ta upp så mkt jag minns då.

Det är många som vill komma förbi men jag har sagt att det får dröja.. jag är än så länge alldeles för hormonellt uppåner o sen sömnbrist på det.. Har dessutom fortf ont av där jag sprack, längtar till jag kan sluta gå på smärtstillande piller o salvor.

Ang andn larm, jag är alltid med min son eller så är min make de så jag har inte ansett jag behövt de. Men som sagt så sover han ju med mig så om jag vaknar o är orolig är de ju bara lägga handen på bröstkorgen hans

Vickan:Tack för input, då ska jag sluta nojja över att han bara sover om natten om han får va i samma säng!

Viksan: Som jah då, jag har vart mkt orolig över allt med amning o samsovning men efter samtal idag med bvc så känner jag mig mkt lugnare. Han hade nu gått upp till sin födelsevikt och hon var jättenöjd med det o sa att jag kan sluta klocka amningen nu, nu kommer han reglera själv hur mkt o hur ofta han behöver mat.Och för mig som försökt hålla koll på hur ofta o mkt han äter o hur länge så kändes de som en lättnad. Och hon sa att efter 10-15mins idogt ammande på en tutte så är han "klar" med den o då kan jag erbjuda 2a. (apropå min fråga - när är bröstet tomt). Och ang samsovning sa hon 2 saker. 1 eget täcke/filt för att han inte ska bli för varm och 2. lägga honom en bit ifrån mig så vi inte ligger kloss mot varandra hela natten, ok om jag somnar medan jag ammar men om jag vaknar till igen sen flytta bort honom en bit från mig (för o hindra att han blir varm eller rullar in mot mig på mage).