Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

En fråga :) hade ni
Molvärk hela tiden i början ? Mitt är mindre tycker jag ? Kommer och går :)?

Kasa - ja de vet ju inte till 100% om det är ett ljumskbråck då livmoderna var i vägen när det skulle kontrolleras. Det finns tydligen en chans att det kan vara ngt annat (långt latinskt namn som jag inte minns) och det går i så fall tillbaka av sig självt några veckor efter förlossningen. Man kan inte skilja de två åt på annat sätt än med UL tydligen då symptom och utseende är precis likadant. Tydligen kan ljumskbråck också gå tillbaka lite så att operation inte alltid behövs, då operationen i sig kan ge nervskador också.

Speck- Ja använd svärmor till max, det tycker hon säkert bara är roligt . Hoppas Loke håller sig lugn och glad och var rädd om bröstvårtorna som sagt. Vi testade utesluta allt mjölkprotein (inte bara laktos alltså) ur min kost, men det hjälpte inte. Inte gluten heller. Men detta var också efter inrådan av läkare. Efter/inom tre månader brukar det som Kasa sa bli bättre för de flesta. Det hoppet levde jag på också, men det tog ju lite mer tid för oss. Dock hade ju inte sonen "kolik" enligt läkare heller då han skrek konstant dygnet RUNT.

Strössel - Inte be om ursäkt för att du är trött. Vi alla går ju igenom olika pigga/trötta perioder.   

Kelsson och kasa - Här finns inte heller mkt kläder att ta på. Har en hel del klänningar som fungerar i egentligen. Men de är lite finare och inget jag sitter hemma eller i parken med sonen med. Vägrar också köpa ngt mer nytt nu. För krot tid kvar.  

Jis - jag älskar också kläder och mode så begränsningen när man är gravid är inte så rolig. Inte sedan när man går på FP heller iofs haha. Men jag för över shoppandet på barnkläder/saker istället och det fungerar ganska bra. Men längtar verkligen efter att få kunna ha mina vanliga kläder i garderoben igen. Spännande se hur lång tid det kommer ta .  

Ego - Sjävl verkar jag ha gått ner mig i orosträsket igen . Har känt det komma smygande de sista dagarna och nu är det här igen. Har ju känt mig ganska lugn och positiv en längre tid, men antar att det har till stor del med att göra att det faktiskt närmar sig förlossning nu. Känner att det ändå kommer vara något fel på bebisen, ngt man inte sett och att h*n kanske inte kommer orka med en förlossning och annat läskigt . Helt galna tankar. Så fort ngn frågar mig hur det är med oron eller hur jag mår så börjar jag gråta. Är verkligen tillbaka på ruta ett. Jävla mehtotrexate som förstört allt.
   

Mitt kom och gick också .

Dealiy: Vissa dagar extrem molvärk andra dagar inget! Det var nojjande de dagar jag hade ont o trodde att det var MF på väg. De dagar jag inte kände något var jag fullt övertygad om att det var MA... Aldrig var jag nöjd

Vickan: Vad jobbigt att ha orosmålnet ovanför dig. Stor varm kram! Är helt övertygad om att bebis kommer att vara fullt frisk o energisk men vet att det hjälper inte att få höra det från andra! Önskar jag kunde ta bort din oro på något vis!

Kelsson - Tack vännen, å så gråter jag igen...Nej tar kanske inte bort oron, men kramarna värmer. Vill inte vara ledsen och ha sådant stresspåslag som innan i flera veckor nu igen, särskilt inte på lörd när jag ska vara jätteglad och gifta mig ju.

Vickan, kära... vad trist att det j-kla cellgiftet ska spöka för dig fortfarande. Tänk på att det var en liten dos, o att ägget var befruktat när du var "gift fri". Kanske kan det ge lite tröst??? Kroppen är finurlig och klara mer än man tror. Skönt det inte är så lång tid kvar för dig. Kanske inte är en dum idé att de sätter igång dig ändå..? KRAMAR RARA!!!

Hejsan!

Smyger in lite försiktigt här, endel av er känner mig från andra trådar. Overkligt men sant, äntligen har vi kommit en bit i vår graviditet. Går in i v 15 imorgon och jag har fortfarande svårt att förstå att det verkar gå vägen denna gången.

För er som inte "känner" mig sen innan så är jag 38 år, har gjort 4 ivf:er på ungefär 1 år och är nu gravid för 4:e gången. Har varit en känslomässig berg-o-dalbana de senaste åren både för mig och sambon. Står mer i min presentation om känslor som inte alltid är ok osv men ju är jag positivt nervös och väntar på att jag ska börja känna det lilla  som växer i min mage...
Har även startat en tråd under Svårt att få barn och äntligen gravid men det verkar inte vara så många som väntar barn under våren 2012 ännu, alla som misslyckades innan sommaren är ju på G nu så man får väl vänta lite till. Tänkte hänga med här iaf...

Vickan, stor stor kram!!!

Vårtur: grattis och välkommen till oss =D

Tack rara Kasa och Jis. Kasa ja jag får försöka att tänka och fokusera på de saker som talar "för" i dennna tråkiga historia.

Välkommen Vårtur2010 . Här ligger vi alla på helt olika veckor, från ganska nyplussade till snart kläckklara så alla är så välkomna och skriva och läsa så mkt som man själv känner att man orkar för tillfället.