Svagt plus eller spökstreck - Tråden för oss som behöver hjälp att analysera svaga graviditetstester

visst är det fascinerande... att genomgå IVF är som att vara med i en dokumentär om befruktning, om man har bra läkare som beskriver allt som händer också ....vi hade det riktigt ROLIGT förra försöket där vi satt med U2 strömmande ur högtalarna och 50 tums-skärmar runt i rummet och läkaren som pekade och förklarade vad som pågick och vad som skulle hända... helst skulle jag slippa morfinet på måndag när det är dags för äggplock men det går inte för smärtan som uppstår gör att jag inte kan slappna av och slappnar jag inte av så går det inte att jobba för läkaren....

Jag frågade till och med om man fick hälsa på sina ägg i labbet medan de ligger o gottar sig med spermierna ha ha ha ha.......Det fick man inte

han försöker iaf... ge honom det.

Min man KAN inte komma "på vanligt vis"pga sitt handikapp så när vi gör bebis (eller försöker iaf) så blir det aldrig genom samlag utan han får komma i en burk och så inseminerar vi det..... det var jättejobbigt i början för honom för det var så tudelat det hela. Men han försöker- vi försöker och vi gör det bästa av situationen.

Din man har varit hos läkaren, han försöker med mediciner och han ger ju inte upp helt och hållet- men det känns som att ni kanske borde ta en paus och fokusera på er relation. Nu vet jag inte hur gammal du är- är du i min ålder förstår jag att det brinner i knutarna men är du yngre så glöm inte bort vad NI två har tillsammans och vårda det. Annars är risken att det faller i bitar oavsett om du blir gravid eller inte.

Har ni genomgått utredning? Läste jag för fort eller fel när jag uppfattade det som att ni hade försökt i mer än ett år? FÖr har ni det har ni rätt till att bli utredda inom landstinget, det ingår i vårdgarantin och ska ske inom tre månader från första kontakten. Där kan man kolla noga om något är galet. Har han problem med prostatan är det SUPERVIKTIGT att det utreds ordentligt också- det kan ju vara farligt.

Ta hand om din man, vårda relationen och glöm inte bort att ÄLSKA, att göra barn ska vara roligt och när det blir press för en i paret så blir det så stora slitningar er emellan. Man kan gå i familjerådgivning/terapi också för att lära sig ta vara på de ljusa stunderna och inte lägga all fokus på bebisplaner (som vi kvinnor ofta gör- bara att kolla här i trådarna hur många män som är aktiva liksom)

nej det går inte...än.. HOppas att det blir ändring på det för det är ju många som använder appen.

Ang symptom kan jag ju lugna dig med att när jag försökte bli gravid sist så kände jag alla symptom och några till under 3 års tid.. men när jag väl VAR gravid så kändes INGET, så det är inte omöjligt alls att ditt svaga plus verkligen ÄR ett plus

jag har också hört att det är ärftligt och tittar man i MIN släkt så är det så... alla mina 3 mostrar OCH min mamma har väntat tvillingar... mamma fick dödfödda i 7:e månaden, två mostrar fick missfall före vecka 20 en moster fick missfall på EN tvilling men födde den andra.

Min mormor väntade tvillingar, en var död vid födseln, den andra föddes levade (dock för tidigt)

Min gammelmormor födde två flickor runt 25:e veckan, döda......

Min kusin tog sen abort (då det visade sig att BÅDA fostren var sjuka i någon konstig hjärtsjukdom...) tvillingar......

nepp sant- det har jag läst också... vilket är TUR hehe.. för även på mannens sida finns det tvillingar...Hans syster gjorde IVF i början av 90-talet och fick då två ägg insatta......fine så långt. Då är ju chansen liksom stor att det blir två när man hjälpt naturen på traven...MEN det blev inte två......det blev TRE eftersom ett av äggen fortsatte dela sig ytterligare haha... så det finns mycket flerbörder i min familj.

INgen i min släkt vet om att vi försöker få barn men när jag försökte förra gången fick jag många pikar om att nu var det dags för släktens tvillingar ha ha...och nu när vi gör IVF...förra gången fick vi två embryon insatta- men det görs ju EXTREMT sällan- bara i specialfall ... så vi hoppas lite i smyg på att få två embryon även denna gången

jo jag vet det...vet dock inte hur statistiken på den saken ser ut i släkten...tror det är svårt att veta när barnen inte överlevt.

Svägerskans var dock enäggs då ju eftersom ett av de inplanterade äggen dubbeldelade sig (eller hur man nu ska säga)

Det är ju rätt logiskt att två-äggstvillingar (eller chansen /risken för att få det) är ärftligt, det handlar ju om "förmågan" att släppa två ägg....och att enäggs ska vara en "missbildning".är ju också rätt logiskt för det är inte ett dugg logiskt att ett ägg ska dela upp sig och bli två foster...egentligen..

ser tydligt efter trix.. men ... sitter det inte väl nära kontrollstrecket??? Syns det genom "rutan" när det är ihopsatt?

men det är ju något där iaf... bara att avvakta och ta fler tester antar jag.

äggplock på onsdag då....blev lite skjutet på eftersom läkaren ville ge det lite extra tid den här gången... OCH det är ju inte utan att jag blev lite glad som helt plötsligt fick överläkaren, min favoritdocent i just ivf-behandling och proffesens proffs så jag är vääääldigt nöjd och känner fullt förtroende.

Särskilt glad är jag för att han faktiskt lyssnade och trodde på mig när jag berättade om att jag mår dåligt av morfinet, även barnmorskan som sedan gick igenom proceduren med mig (trots att det var en av de barnmorskor som jag inte riktigt gillar) höll med om att vi ska vara snåla med morfinen, ge mer av lugnande i förväg och dosera morfinen långsamt...

För er som aldrig gjort IVF (och förhoppningsvis slipper det) kan jag berätta att jag faktiskt känner mig jäkligt gravid.. magen är spänd som en trumma - betänk att där inne finns minst 10 äggblåsor i varierande storlek från 8mm till 16 mm mot vanliga EN, jag får springa o kissa var tionde minut typ, eftersom magen är så spänd så drar det i ryggen och jag vaggar fram som en pingvin ha ha ha........

i min värld är smärta aldrig något positivt och jag har helt ärligt aldrig hört talas om någon som varit gravid som fått smärtor så tidigt.