Hej!
Hoppar in i den här tråden lite. Jag har en dotter som är född 2009, som vi fick kämpa i två år innan det tog sig. Mycket pga min övervikt tror jag. Kommer inte ihåg vad jag hade för BMI då, men låg på 40-42 skulle jag tro. Lyckades gå ned en del under graviditeten, men gick sedan upp 20 kg under första året som jag var hemma *suck*.
I november 2010 gjorde jag en gastric bypassoperation, hade då ett BMI på nästan 47. Har gått ned 48 kg sedan dess, har nu ett BMI på 28, vilket ju är en bit kvar till "grönt", men alla som ser mig säger att det inte skulle bli något kvar av mig om jag skulle gå ned så mycket. Vi får se hur det går.
Min mens har alltid varit oregelbunden, också när jag var 16 år och var normalviktig. Det kunde variera mellan 32 dagar och 75 dagar mellan mens tex. Det blev lite bättre efter dottern, men jag tror att jag förstörde det lite genom att gå upp så mycket i vikt igen. Nu efter operationen har mina cyklar blivit betydligt bättre och de flesta månader har jag haft 35 dagar mellan (utom en månad när vikten rasade som mest då jag hoppade över en gång helt och hållet, men det var säkert kroppens sätt att protestera mot den snabba viktnedgången)
Nu när det har gått ett år efter operationen har jag fått klartecken att skaffa barn igen. Jag hade mens senast 2/10. Sedan gick jag och väntade på min mens, som borde ha kommit den 6/11 för att jag skulle kunna räkna ut ÄL utifrån det. Men ingen mens kom. Testade ett test, negativt. Väntade en vecka och testade igen. Negativt. Sedan gick tiden bara och ingen mens kom. Tänkte inte så mycket på det och började skylla på att jag hade gått ned 7 kg på en vecka pga jag var inlagd på sjukhus en månad tidigare. I mitten av december hade jag telefontid till gynekologen angående ett annat ärende och passade då på att nämna min vid det här laget väldigt försenade mens. Hon skickade mig på blodprov dagen efter för att kolla hcg-värdena.
Nästa morgon var det blodprov och gynekologen ringde upp mig samma eftermiddag och sa att hcg-värdena visade att jag var gravid, men om man utgick från min senaste mens (2/10) var värdena alldeles för låga. Så antingen var något fel, eller så hade jag blivit gravid mycket senare. Hon bad mig komma på ett nytt blodprov en vecka senare för att se om/hur mycket hcg:et steg. Många tankar hinner man tänka under en vecka, jag lovar!!!
Höll på att gå sönder av nervositet innan hon ringde upp en vecka senare (hade då varit på blodprov samma morgon). Jo, hcg:et hade stigit fint. Bad om att få VUL för att kunna fastställa BF. Fick en tid några dagar senare. Sambon var med också. Hon grävde runt en hel massor, hittade en hinnsäck, men inget foster. Suck. Hann tänka, inte igen!! (Hade ett missfall innan dottern). Sedan bökade hon lite till och mitt i allt var det något som pulserade mitt i hinnsäcken!! Ett litet hjärta. Hon kunde fortfarande inte mäta fostret, men vi såg alla ett litet hjärta iaf. Hon mätte hinnsäcken och enligt den har jag BF 15/8. Glädje! Ska tillbaka 10/1 på nytt VUL... hoppas allt är bra!!
Vill egentligen bara säga till er att ring gyn, eller barnmorska och försök få blodprov så de mäter ert hcg. Då slipper ni fundera, också om det skulle vara så jobbigt att det skulle vara något fel. Hoppas allt löser sig för er!!
