December bebis 2013
Nu hoppar jag in i tråden, har följt den ett tag men inte vågat riktigt. Är gravid v.7+6 idag, går in i graviditetsvecka 9 i morgon . Har 2 missfall i vecka 12 bakom mig, inga barn sedan tidigare. Fick göra en missfallsutredning efter andra missfallet som inte visade på några konstigheter, så jag hade stora förhoppningar på att det skulle gå bra den här gången.
Pga av mina tidigare missfall ville dom göra ett tidigt ul. Gjorde det i onsdags. Bebisens hjärta tickade fint och den mättes till 7+5, (borde varit 7+4 enligt mina beräkningar). Så långt allt lyckligt och det var underbart att få se en levande bebis i magen för första gången. Sen kom kallduschen. Läkaren såg vad hon tror är en skiljevägg i min livmoder som inte upptäckts tidigare vid vare sig missfallen eller utredningen. Hon sa att den kan vara orsaken till mina missfall, men också att det inte behöver betyda att den orsakar missfall nu. Ska tillbaka om 4 veckor, när 12 fulla veckor gått, på nytt ultraljud och se om man kan se den befarade väggen bättre då.
Så nu är jag ÄNNU mer nervös och orolig. Om det är en skiljevägg hon såg ökar det inte bara risken för tidigt missfall utan även för sena missfall och för tidig förlossning. Nästan ingen med delad livmoder går tiden ut. Det känns så sjukt jobbigt att veta att man inte ens kan få slappna av om man klarar sig till vecka 12! Får försöka ta en dag i taget och jag känner glädje varje gång jag känner av illamåendet och andra tydliga tecken på att det faktiskt bor något där inne. Känner också att jag blivit bra bemött av sjukvården och blivit erbjuden extremt mycket hjälp både för att utreda varför jag fått missfall och för att lindra min oro. Otroligt tacksam för det.
Långt blev det. Heja alla Ni andra, ska försöka hålla mig lite aktiv här i tråden. Om någon har erfarenhet av delad livmoder, uterus septus, kommer jag gärna i kontakt med Er!