Tuttiluttan skrev 2013-09-02 10:16:35 följande:
I helgen va första gången jag varit riktigt rädd för att lillan inte längre ville...
Hon är normalt väldigt aktiv alltid! Morgon, middag, eftermiddag och kväll..
Hon gjorde inte ett tecken på 3 dygn.. Skit va rädd jag varit.. Gjorde allt jag kunde för få henne att buffra till men ingen respons..
Så igårkväll, när jag låg o grät i soffan o va så förtvivlad ( hade köpt en påse daim som jag knapra på ) så sparka hon till ordentligt så de gjorde ont! Känslan som spred sig i kroppen när man fick den sparken är obeskrivlig.
Jag fortsatte äta mina daim och hon börja mer och mer att sparka! Jag tror hon tyckte om daimen
Jag hade tänkt ringa bm idag o be om en koll, men nu är min lilla flicka pågång igen, ligger här på sängen och hon har full rulle där inne
Har tidigare upplevt rädsla, med den rädsla som infanns sig under helgen har jag aldrig innan varit med om! Och jag hoppas hon aldrig gör om de igen..
Jag var med om samma upplevelse i söndags. Full fart hela dagen, jag satt inte ner en sekund. På kvällen när jag äntligen kom till ro är det som regel full fart på bebis, men nu inget livstecken. Låg i sängen timme ut och timme in och försökte känna något (och hålla mig vaken, var helt slut). Till slut ringde jag förlossningen, som tyckte jag skulle åka in. Men då kom det ett par försiktiga buffar, så jag valde faktiskt att somna. Kände att det var mer riskabelt att sätta sig så trött bakom ratten.
Dagen efter, i måndags, var det väldigt lugnt i magen på förmiddagen. Det brukar iofs inte vara ordentligt livat före kvällen, men jag ringde ändå och fick komma in. När dom satte CTGn på magen blev det full fart! Fick en finfin kurva på bebisens hjärta och den vaknade verkligen till liv! Trots att det var full fart och hjärtat slog så fint så gjorde dom ett ultraljud och kollade flöde i navelsträng, mätte längd, kollade fostervatten... Kändes så bra att dom inte verkade tycka jag åkt in i onödan och fick ett jättebra bemötande.
Så mitt råd om du är orolig igen, ring åtminstone in till förlossningen så kan dom avgöra om du ska åka in eller inte. Dom kanske tycker att vi är väl oroliga ibland, men det är ju trots allt det viktigaste vi har!