Mrs we, det kan ge utslag tidigare med en blastocyst, så om du vågar tjuvtesta så gör det. Jag kommer testa på tisdag när jag har BIM om nu mensen inte kommit då. Vågar egentligen inte för är så rädd för minus!
Verkligen jättetråkigt blomflugan! Hela den här processen är verkligen jobbig! Kanske du kan fråga din klinik om stimulerat försök nästa gång. Har försökt få det men min klinik vill inte gå med på det då det inte är nått "fel" på mig och min cykel är regelbunden. De menar på att chansen till graviditet är lika stor vare sig man gör i egen cykel eller stimulerat. Allt beror enligt dem på embryot. Har ju lyckats i egen cykel en gång innan men fick mf. Usch! Att det ska vara så svårt bara! Det är orättvist!
Beklagar din sjuka släkting Kelsson1! Cancer är en hemsk sjukdom!
Beklagar alla minus i tråden, tyvärr verkar jag vara en av dem. Har fått blodiga flytningar och värsta mensvärken. Känns precis som innan mens och inte alls som om det skulle vara växtverk. Känner ju min kropp rätt väl efter alla år av försök. Känns rätt hopplöst nu och jag är verkligen helt uppgiven och vet inte hur vi ska gå vidare nu. Vi har 3 blastocyster kvar i frysen så vi kan ju göra fler FET. Vi hade dock pratat om att göra ett helt nytt försök på en annan klinik, vi hade kollat priser och allt men nu när jag kollade igen så hade de höjt priserna rejält så nu vet jag inte hur vi ska göra. Känns inte roligt alls och jag vill ju inte ge upp för vi vill ju så gärna få ett syskon till vår dotter. Usch, ledsamt detta! Får väl sörja lite och se hur vi ska göra. Allt känns så hopplöst! Det är så jobbigt detta, det gick så lätt när vi gjorde vår första IVF och lyckades på första försöket och fick så många till frysen. Nu känns det som om det aldrig kommer bli vår tur igen.
Blomflugan, jag har testdag först om en vecka men jag vet redan nu att jag inte är gravid, känner mig precis som vanligt innan mensen drar igång och har typisk och helt vanlig mensvärk. Har ju varit gravid två gånger innan, en gång som blev dottern och en gång när jag fick mf när vi började med syskonförsök. Ja, vi kör fortfarande på embryon som blev över när dottern blev till. Vi fick sånt otroligt utfall då med att alla mogna ägg som plockades blev befruktade, hela 17 st! 8 st blev till blastocyster en till mig och 7 till frysen. Nu har vi 3 kvar. Jo, visst är det enklare med FET. Jo, vi är nöjda med kliniken, dock får vi ju göra ostimulerat hela tiden med lite extra progesteron som stöd eftersom inget fel finns och jag har regelbunden cykel. För de anser att det är samma resultat vare sig men gör stimulerat eller ostimulerat och det är enklare med ostimulerat. nåja, vi får se hur vi ska gå vidare nu. Jag vill ju inte ge upp iaf!
Förstår att det känns skönt att ha en plan och vara igång men ja, jag vet hur det är, man fokuserar på det här hela tiden. det är jobbigt!
Jag är helt övertygad om att vi inte lyckats den här gången heller. Känns tungt men eftersom vi misslyckats så många gånger innan så är jag inte direkt förvånad. Hade ju hoppats att vi skulle ha lyckats nu men nu blev det inte som vi önskade den här gången heller. Har grym mensvärk idag och så ska det verkligen inte kännas när man är gravid. Känner min kropp väldigt väl nu efter alla år av försök och det kommer även mer färgade klumpar av crinone så det är bara en tidsfråga innan blodet kommer, tråkigt nog! När ska vi lyckas igen? När ska det bli vår tur att få ett syskon till dottern? Hon pratar om att hon vill ha det och om bebis i magen och allt och det känns så fruktansvärt att inte kunna ge henne det. Jag vill också att hon ska få uppleva glädjen i att få ett syskon som jag fått göra. Min ena syster och jag står varandra så nära och har haft så roligt tillsammans under vår uppväxt och det är något jag verkligen önskar att min dotter också ska få uppleva. Det känns så fruktansvärt orättvist att vi inte kan ge henne det, trots att det inte är några fel på oss. Men det funkar ju inte!
Nej, Kelsson1, vi frågade efter första misslyckade FET om vi inte kunde få göra stimulerat men läkaren sa att det är samma resultat vid stimulerat som ostimulerat och allt beror på embryot om det blir graviditet eller inte så hon menade på att det var bara onödigt i vårt fall. Om det var bevisat att fler blev gravida vid stimulerade försök hade de gjort det på alla men nu är det inte fallet så därför får vi inte göra det, tråkigt nog! Men vi går ju inte på någon privat klinik, eftersom vi fick embryon över från vårt första gratisförsök så kan vi betala för FET där. Men ska man göra helt nytt försök får man vända sig till en annan klinik. Vi får se hur vi gör nu och hur vi går vidare. Jag vill ju inte sluta kämpa för syskon än även om pengarna rusar iväg för oss nu. Har fått ärva lite pengar så jag hade inte direkt räknat med dem så då kan jag lika gärna lägga dem på syskonförsök för det är ju värt det när/om det funkar!
Kram till alla som kämpar och som inte lyckats än!
Tack Kelsson1! Ja, jag vet inte hur vi ska gå vidare nu, vi betalar ju ändå ganska mycket pengar för varje försök och det är ju trist att göra på samma sätt hela tiden och bara misslyckas hela tiden. Man kunde ju ändå tycka att de skulle vilja testa nått annat då liksom, men nej. Får väl stå på mig lite mer eller byta klinik och göra ett helt nytt försök, men det känns ju lite si så där för det finns ju inga garantier att det ska funka då heller. Suck! Att det ska vara så svårt trots att det inte finns några fel?! Ja, det är bra orättvist! Jag känner mig inte alls glad och tycker inget är roligt, usch! Känns så hemskt bara och jag är rädd att aldrig få uppleva glädjen att få ett barn till och ett syskon till dottern.
Ja, jag får väl se vad de säger Kelsson1. Nu är det helt klart kört här iaf, blöder för fullt! Trist, men jag var ju inställd på det så. Tänkte iaf försöka en gång till på vår klinik sen byter vi nog och söker oss till Danmark. Har nära dit och tror kanske de lyssnar mer där och tar mer hänsyn till hur man vill göra själv. Men jag hoppas ju som sagt att slippa göra ett helt nytt försök utan önskar så att sista försöket på vår gamla klinik ska funka. 3 blastocyster kvar att hoppas på!
Hej alla!
Nu var det ett tag sedan jag var här inne. Skrev då att jag misstänkte att vi misslyckats med vårt senaste FET eftersom jag började blöda och det var verkligen en riklig blödning, iaf i 2 dagar, på tredje dagen avtog det rejält och dagen efter var det bara små spottings. Tänkte inte så mycket på det och brydde mig inte ens om att ta ett test för jag hade ju fått min mens. Sedan gick det några dagar och jag fick en ny blödning. Brunröd och väldigt sparsam, kom mest när jag var på toa men jag hade mensvärk rejält och blev misstänksam, tänkte kanske missfall? Hade ju inte tagit något test så jag tog ett och fick ett plus. Det brunröda fortsatte att komma under dagen, avtog dagen efter och sedan under en dag till kom det mest lite färgade flytningar. Tog ett nytt test, fortfarande plus, ja jag vet det kan ju hålla i sig flera veckor efter missfall. Har fortsatt mensvärk, riktigt ordentligt emellanåt och är helt säker på att det ska komma en ny blödning, dock inget! Mitt förra missfall var mer utdraget och jag blödde längre tid. Så jag blir så förbryllad vad detta handlar om nu!?! Har fått grymt ont i brösten, mår illa till och från, särskilt på nätterna och är extra kissenödig. Fattar ingenting! Borde inte mina symtom avta nu om jag fått missfall liksom? Eller fattar inte min kropp vad det handlar om? Har beställt hem nya tester och ska testa igen och sedan får jag väl gå till kliniken och be dem kolla om allt kommit ut och få hjälp att få ut det isf. Inte kan det finnas nått som lever där inne med tanke på hur mycket jag blödde när jag trodde jag fått min mens (iaf under 2 dagar). Usch, detta är verkligen jobbigt! Behövde bara ventliera lite! Hoppas det går bra för alla här inne nu!
Ja, blomflugan det kan man ju säga. Vet inte vad jag ska tro faktiskt! Jag får se vad kliniken säger om det hela. Ena stunden blir jag hoppfull men sen samtidigt så tänker jag ju att jag blödde ju så mycket där två dagar och sen blödning igen, dock liten, så hur skulle det kunna sluta bra liksom! Varför blödde jag då och så mycket om det nu visar positivt? När jag blev gravid med dottern blödde jag ingenting, så detta att blöda känns ju inte bra alls. Dock blöder jag ju inte längre och har symtom så detta är verkligen förvirrande!
Ja, blomflugan, det är det verkligen! Vet inte vad jag ska tro faktiskt! Visst, har också läst om folk som blött en massa och det har ändå gått bra. Men jag har svårt att tro att det ska göra det för min del. Eftersom jag inte hade en endaste liten blödning när jag var gravid med dottern så tänker jag att varför blöder jag den här gången då? Jag var ju helt övertygad om att det var min mens jag fick, jag hade ont, jag blödde väldigt mycket. Fick byta skydd ofta. Så varför är det positivt nu? Varför fick jag en ny blödning? Varför har jag fortsatt mensvärk och känsla av att nu börjar jag blöda när som helst men så gör jag inte det. Väldigt konstigt detta!! Så nej, jag vågar verkligen inte vara positiv och tro att detta kommer gå vägen. Jag tänker att det säkert kommer en blödning snart igen. Får ringa kliniken och höra vad de tycker helt enkelt.
Tack Kelsson1! Men som sagt jag vågar inte hoppas på någonting! Tråkigt att höra att du är sjukskriven för illamånende, vilken vecka är du i nu? Hoppas det snart ger med sig!
Jag kommer ihåg att jag mådde väldigt illa i den veckan när jag väntade dottern. Skönt när det försvann sen men samtidigt tog jag det ändå som ett bra tecken då, även om det är jobbigt, hoppas det lägger sig snart då Kelsson1. Mådde du lika dåligt när du väntade ditt första barn?
Jo, jag har hört om att man har blött en massa och sen har det gått bra. Får ringa kliniken och se vad de säger. Sen bara vänta och se vad som händer. Har molvärk till och från under dagar och nätter och ibland känns det precis som att nu kommer blodet igen, men så gör det inte det. Men kan det skilja så mellan två graviditeter? En utan ett uns blod och en med blödning då isf? Jobbigt är det för på nått sätt får man ju upp hoppet, fast man inte vill, för vill ju inte bli besviken om nu kroppen bara luras!!
Jobbigt att må så illa att man måste vara hemma från jobbet. Jag mådde väldigt illa med dottern men klarade att jobba. Hoppas du mår bättre snart, att det avtar! Har du gjort VUL än?
Jo, det är klart men vår klinik säger inget om riklig blödning utan att man kan ha en sparsam och jag klassar den jag fick dagen efter BIM som riklig! Fattar inte var den kom ifrån om jag nu är gravid?! Mår fortsatt konstigt, molvärk varje dag, ingen mer blödning, grymt ont i brösten, illamående emellanåt och främst efter måltid och väldigt trött. Blir så irriterad om nu kroppen bara spelar mig ett spratt!! Tycker även magen ser mer svullen ut och jag får kissa oftare. Ska ringa kliniken och höra vad de anser på måndag. Jobbigt att inte veta vad detta är! Är jag gravid eller bara fördröjt missfall och bara invänta ny blödning?!
Kelsson1, skönt att allt såg bra ut på VUL! Själv har jag fått bekräftat att det rör sig om ett missfall för min del, så tråkigt! Ännu ett! :(
Tack blomflugan och kelsson1! Fick lämna blodprov och hcg var så lågt nu så det var bara att konstatera tidigt missfall. Alla symtom borta nu så det är bara att inse att vi får göra nytt försök och hoppas på bättre lycka nästa gång. Men jag är inte förvånad för det var verkligen en kraftig blödning jag hade så.
Hej!
Längesedan jag skrev här nu men ville bara komma med en uppdatering. Gjorde 4 FET för att få syskon men misslyckades och två mf. Gjorde om allt från början och med sprutor och uttag och fick tillbaka en 5 dagars den 28/2 och plussade 14/3 och är nu i vecka 14+4 och såg en sprattlande filur när vi gjorde kub för några veckor sedan. Det trodde jag aldrig när vi kämpade på. Roligt att se att det gått bra för så många nu!
Tack kelsson1! Har fortfarande svårt att stundtals förstå att vi lyckats igen. Men vi är så klart glada och nu känns det lite lättare när äntligen illamåendet gett med sig. Nu väntar vi på rul efter midsommar.
Tack moolie! :)