NnaaEed skrev 2015-03-26 13:47:33 följande:
Bell, ja men det blir väl en perfekt plan, hoppas bebis fixerat sig så hinner du hem några dagar före långfredag ????. He he. Allt är helt klart lite annorlunda än med första barnet. Men på ett bra sätt med tycker jag. Var rätt skönt första 30v tyckte jag att det mer rullade på och att jag inte hade tid att tänka så mkt på pyret. Men sen blev det tvärtom jobbigt att inte hinna med i svängarna. Men jag har känt mkt starkare anknytning till bebis redan i magen denna gång, kanske därför oron är större också. Det är mer verkligt och mindre abstrakt den här gången. Även om själva "det bor en levAnde bebis i min mage" grejen nog alltid är mer eller mindre svårgreppbar...
Jag håller med dig om det du skriver med anknytningen, har liksom känt mera jobbiga känslor den här graviditeten. Med mina döttrar tänkte jag aldrig att det inte skulle gå bra, på missfall eller annat som kan gå fel. Den här gången har jag varit nervös inför varje undersökning innan jag började känna honom i magen.
Det tog mig 2 år att bli gravid den här gången så det kan vara det, att det inte var så lätt som jag trodde och att jag innan den här graviditeten hade två missfall som tog mig väldigt hårt.
Jag har haft mycket illamående och foglossning den här graviditeten och känner att jag bara vill föda honom nu, är liksom mer redo än någonsin. Är också hellre vaken för att mata en bebis på natten än att jag vaknar vid varje rörelse och att jag har ont i magen och ont i ryggen och knappt kommer ur sängen utan hjälp.
Det är 7 dagar till bf och det kommer förmodligen bli de längsta 7 dagarna i mitt liv.