Det är nått fel på mitt barn.

Har pratat med soc, 4 månaders väntetid på utredning och sen ca 3-4 månader innan man eventuellt hittar en kontaktfamilj då det råder brist på sådana och det finns familjer som behöer det bättre än mig säger dem.

Vet att ingen på FL kan hjälpa, mer än att peppa. Men det är bra att få peppning, bra att få tips, och framförallt så är det min ventil för att orka lite till....

 

 

Mm nu kommer han över 1 dag i veckan. Jobbar långt bort och har lägenhet där som han bor i numer.

 

Får redan underhåll genom FK. Men att hyra in barnvaktt är inte ett alternativ på ca 6000:- kvar efter räkningar som det är just nu. Tack ändå.

 Tack nej astma har inte diskuterats men tror detta med slemmet också delvis beror på att det går förkylning i huset. Ska till läkare imorgon och kräva tester.

Volontärorgansationer, kyrkan, Röda Korset etc brukar ju ha volontärer. Tänk om du fick förtroende för nån tant som kunde komma några timmar i veckan och gå ut med pojken i vagn, eller gå omkring och bära? Tills ni får adekvat hjälp av vården. Orkar du inte ringa runt själv, kanske du kan be din syster tex? Önskar dig allt gott och att du snart får hjälp, det är ju uppenbart att något felas gossen. 

Är avföringen också slemmig? Har man gjort andra tester än för allergi, tex svettest? 

Ok, tänkte att du bör få dryga 7000 kr för dina tre barn varje månad plus din föräldrapenning. Söka bostadsbidrag kan du också göra då du ensam bor där med dina 3 barn.
Det var mest en tanke.

Jag hoppas att du får hjälpen du behöver!

Fast astma är ofta infektionsutlöst och ett vanligt symtom är just slemmiga spyor.

Jag vet av egenerfarenhet hur liten erfarenhet läkare många gånger har av barnastma, många är vi astmaföräldrar som fått kämpa oss blåa för att få rätt hjälp. för min pojk tog det två år innan vi fick en läkare som lyssnade på oss och inte bara på vad de kunde höra på hans lungor. Då var han tre år och hade aldrig sovit en hel natt i hela sitt liv. Han vaknade alltid 2-5 gånger med panik varje natt och vi trodde det var mardrömmar. Från det att han var ett år hade han månadslånga perioder med mycket hosta och kräkningar, men även när han inte hade denna hosta så vaknade han på nätterna. När han var tre år så fick han som sagt var äntligen hjälp och tre nätter efter att han fick medicin så sov han sin första hela natt i hela sitt liv. Sedan dess har han sovit som barn gör mest och idag är han en 13-årig vältränad hockeyspelare som inte behöver sin astmamedicn längre.

Är det en barnläkare ni ska till imorgon? Diskutera astma med denne läkare och be att få typ pulmicort (långtidsverkande) och Bricanyl (akut luftrörsvidgande). Hjälper inte dessa mediciner så kan ni utesluta astma.

Mitt första barn var otroligt missnöjd och skrek jämt. Hon hade en sömncykel på 37min, längre sov hon aldrig. Dag eller natt spelade ingen roll. Hon kunde skrika upp till 3h innan hon somnade igen, i 37min!!!! Jag hann inte mer än somna innan hon vaknade. Att amma henne lindrade skriket så tillslut låg hon och ammade medan jag sov. Vagnen använde jag aldrig annat än lägga saker i. Ungen bar jag i sele och sjal. Hon var också som din väldigt liten som nyfödd, mindre än nedersta kurvan.

När hon var 8mån var jag så slut att jag inte orkade mer. Jag åkte till akuten och sa att något måste vara fel på mitt barn. Hon skriker jämt. Sa också att jag var totalt slut och antingen skulle jag kasta ungen från balkongen eller hoppa själv. Det tog 30min så hade de fixat en plats åt oss på en avdelning. Jag fick träffa psykologer och min dotter blev undersökt. Man fann ingen förklaring. De ville ge henne sömnmedicin men jag sa nej. Vi stannade tre nätter och på natten tog personalen hand om henne.

Efter det så vände det lite och hon sov lite bättre. Men bäst var ändå att jag hade fått sova tre hela nätter och laddat batterierna.

Idag är hon en pigg och frisk 8åring men fortfarande väldigt krävande och har ett litet sömnbehov. Hon känner sig aldrig trött. Antar att det bara är hennes personlighet.

Oavsett om din pojke är sjuk eller ej så hoppas jag att du får hjälp så du orkar!

Vi har fortfarande inte fått komma till barnmottagningen trots tjat.

Lillkillen är iaf så stor nu att han fattar att famnen är bra. Han är något lugnare av bärande, även om han gnyr. Att sätta sig ner med honom i famnen, eller lägga ner honom går fortfarande inte. Det är inte riktigt lika mycket kräkningar längre, och inte heller 20 blöjor per dag som tidigare.... Däremot konstant rosslande, snorande och skrikande...Ibland har han 5-10 minuter av glad-tid då han glömmer bort allt jobbiga och mest skrattar åt storasysters upptåg.

Sömnen är ca 4 timmar per natt. Det är först vid 4-tiden som han kommer till ro ordentligt. Innan det så vaknar han ca var tjugonde minut...

 

Tycker det är mycket dåligt att du fortfarande inte fått komma till barnmot. Du har inte funderat på att sätta dig på barnakuten och vägra gå därifrån förrän du får hjälp?

Säger som ovanstående, om du alls orkar med tanken: sätt dig på barnakuten och gå inte därifrån förrän ni fått hjälp....man blir ju mörkrädd över hur det kan få gå till. Fattar de inte vad du beskriver??

Hoppas så innerligt att ni får hjälp snart!