• Anonym (-_-)

    Det är nått fel på mitt barn.

    Jag fick mitt tredje barn för 6 månader sedan. Sedan dess har hela vårt liv blivit verkligen jobbigt. Pojken skriker/gråter all vaken tid. Han sover 3-7 tillfällen per dag, i 10 minuters stötar.. På kvällen somnar han vid 20, men vaknar en gång i timmen fram till kl 5.... Mellan 5-8 är den enda sammanhängande sömnen. Resten av tiden är det bara skrik, skrik, skrik. Han ligger bredvid mig och skriker just i detta nu.


    Jag orkar inte längre ha honom i famnen för han spänner, vrider och vänder sig och skriker tills han kräks. Pojken är förmodligen allergisk mot någonting. Vad vet vi inte och pricktest ger ingenting. Han är mycket liten för sin ålder trots att han var fullgången. Han låg runt nedersta kurvan när han föddes. Nu har han gått upp "riktigt bra" eftersom han klättrat till kurvan under den genomsnittliga. Men han är fortfarande också väldigt liten för sin ålder. (Han väger 6kg och är 60 lång).


    Jag har slutat med mjölkprotein mm. Det ger mindre spyor men fortfarande lika mycket skrik. Jag börjar märka att han är smått efter i utvecklingen. T.ex lyfter han inte huvudet i magläge eller intresserar sig för leksaker mer än max någon minut. Förmodligen för att han istället skriker så hysteriskt. BVC tycker han verkar helt normal. Han är bara lite svårflörtad. Endel barn är lite mer missnöjda än andra. Kolik, det går över. Ja jag har hört allt.


    Mitt hår är inte tvättat på snart 3 veckor, inte borstat på 2. Går säkert inte ens få ut tovorna längre. Mellanbarnet (5år) får inte längre några sagor på kvällarna, får fixa frukost själv osv. Det går helt inte göra så mycket när lillebror bara skriker, och gör det tills han kräks.


    Och ja, vad gäller pappan så har han stuckit för han orka inte heller det här helvetet vi fick med den lilla. 0 avlastning. Vad ska jag göra?


     

  • Svar på tråden Det är nått fel på mitt barn.
  • Kraftverk

    Jag har också haft ett "sånt" barn, ett barn som ser ut att vilja krypa ur sitt eget skinn, som bara skriker och skriker, som bara sover 10-minuterspass även på natten. Ett barn med en riktig oro i kroppen som man aldrig kan trösta, bara distrahera.

    För vår del var det allergier, trots att varken pricktest, blodprov eller ett "kontakttest" gav någonting. När vi tog bort mjölkprotein, sojaprotein, all mat med färg (typ tomater, paprika etc) samt stenfrukt och äpple blev det äntligen bra. Fram kom en underbarn, harmonisk liten pojke och vi kunde börja leva igen. Då var han ca sju månader.

    Jag ammade inte, utan vi gav honom Nutramigen (mjölk- och sojafri ersättning) och när vi såg att det gick bra fick han äta rent kött och potatis och därefter la vi sakta på ett livsmedel i taget.

    Jag hoppas att ni hittar vad det kan vara som ställer till det.

  • Anonym (Stackars dig)

    Det kan inte vara reflux på magmunnen ? min ena dotter hade det och skrek jämt åt ,dåligt kräktes upp det lilla hon fick i sig. Gick inte upp i vikt.

  • Anonym (hmm)

    Han kanske behöver naturligt glutenfritt?en tanke som slog mig när du skrev detta.


    Anonym (-_-) skrev 2014-09-17 17:30:44 följande:

    Tack för alla svar. Vi ger inte d-droppar heller. jag ammar och lever väldigt basic. När jag äter BARA potatis och rent kött, så mår han mycket bättre och är glad tillomed. Därav allergimisstankarna o att det inte är någonting annat i grunden. Som idag har han "bara" skrikit 7-11 samt 13-15. Vi har tillomed varit en sväng förbi öppna förskolan för ovanlighetens skull, även om han gnällde sig igenom sångstunden och sov större delen av tiden. men.. vi lyckades iaf ta oss dit.


  • Nybblan90

    Har hört om bebisar som föddes med
    Brutna nyckelben, kan inte vara något sådant?
    Hoppas verkligen det vänder snart, och att du får på orsaken till allt gråt :( stor kram

  • Wilowa

    1. Går det äldre barnet på förskola, så be om ordentligt utökad tid en period. Får du avslag så ta med dig barnen och besök förskolechefen. går hon inte i förskola så ansök om en plats.

    2. Ring kommunen och få dem förstå att ditt behov av avlastning är akut. Gud vet vad du kan göra med dina barn när det en dag blir för mycket för dig.

    3. Kräv en utredning! Sjukvården är inte att leka med!

    Du misstänker allergi, men har ni kollat om han har astma? Det kan ge panikkänslor att inte kunna andas ordentligt och det ger ordentligt störd sömn. Har han allergier så ligger ju astman nära till hands tyvärr. Hostar han mycket? Det är inte alls ovanligt att astmabarn kräks när de är upprörda.

    Innan jag själv fick barn med astma, så trodde jag att astma var det samma som andnöd. Det stämmer inte, ofta är symtomen hosta och hosta som ofta leder till att de kräks. Jag tycker att du ska titta på hur han andas, verkar det ryckigt och ansträngt på utandningen så ska du reagera. Fast det kan ju i och för sig vara svårt när han skriker.

    Usch! Jag hoppas att ni kommer på vad det är snart. Lyssna inte på de här inne som säger att det inte kan vara det ena och det andra. Risken finns då att ni missar nåt viktigt.

  • Anonym (järn)

    Många små födda ger man järntillskott om ni gör det så sluta med det så blir det nog bra :) min syrra gav sin bebis en bråkdel av vad man ska ge (ibland) men de gånger hon gjorde det skrek bebisen konstant.

  • Anonym (Jag)
    Anonym (järn) skrev 2014-09-17 23:37:49 följande:

    Många små födda ger man järntillskott om ni gör det så sluta med det så blir det nog bra :) min syrra gav sin bebis en bråkdel av vad man ska ge (ibland) men de gånger hon gjorde det skrek bebisen konstant.


    Du menar i gröt och sånt? Men TS ammar ju.
  • Anonym (järn)

    Nej som järn i droppform

  • Anonym (Emma)

    Ge inte upp utan kräv utredning eller på annat vis försök hitta vad som är fel. Min sladdbror, som föddes för 14 år sedan, skrek likadant. BVC sade gång på gång att det var helt normalt eller att han hade kolik. Efter ett par månader upptäckte min mamma en dag en liten, liten bula som snabbt buktade ut vid nedre delen av magen men som försvann igen men dök upp vid något blöjbyte igen. Det visade sig att han hade ljumskbråck och tarmen höll på att tränga ut genom buken på honom. Efter operation var han en helt ny bebis, nöjd och glad.

    Jag vill egentligen inte skrämma upp dig här, men om du upplever att något är fel, så stå på dig och kräv att sjukvården gör en ordentlig undersökning så att ni kan få svart på vitt att det inte är något allvarligare än kolik eller liknande.

    Att bebisen hamnar efter i utvecklingen beror sannolikt på att han skriker så mycket att han inte har tid att lära sig men när den väl har slutat att skrika så kommer det säkert att gå i rasande fart, skall du se. :)

Svar på tråden Det är nått fel på mitt barn.