Nygravid med första barnet - någon som vill följas åt?

Min mage ser ungefär likadan ut fast jag är lite större än dig från början. ;)

Min mage ser ungefär likadan ut fast jag är lite större än dig från början. ;)

[quote=75711700][quote-nick]LMG skrev 2015-09-03 08:38:00 följande:[/quote-nick]Tänkte bara kolla. Tidigt imorse när jag vaknade vid 5 tiden som jag gör varje dag så kände jag typ som små pickande inne i magen. Kändes nästan precis som när man får nervryckning i ögonbrynet typ. Men är det ens möjligt att känna barnet så tidigt? Går in i vecka 16 imorgon. Och det kändes inte som tarmar som rör sig, satt liksom för långt ner för att kunna vara det och kände bara en gång sen försvann det[/

Absolut kan det vara bebisen. Har läst att man kan känna typ som bubbel lr som att en fisk sprattlar redan i v 13. :)

Så fin du är! Jag går in i vecka 15 på lördag och min mage har knappt växt alls sedan vecka 11. Lär vara normalt, men lite jobbigt. Har ändå gått upp i vikt så det känns ju inte superbra att det inte satt sig på magen då. Men det jämnar väl ut sig.

Hur har ni andra det med kroppsbilden nu under graviditeten? Jag trodde aldrig att det skulle bli ett problem för mig, men jag har alltid varit rätt smal och i bra form, så att andra helt plötsligt kommenterar min kropp helt öppet känns verkligen jättekonstigt och faktiskt inte helt bra. Jag fattar ju att det kommer att vara så under resten av graviditeten, jag är bara väldigt ovan med det. I normala fall skulle ju ingen nånsin säga "Du har nog blivit lite rundare" men nu tycks det vara helt okej att kommentera hejvilt. Har liksom inte hört såhär många kommentarer om mina tuttar sen jag fick dem för sisådär femton år sen.

Jag är bara i vecka 8, så vi har inte berättat för någon annan än våra föräldrar än. Svärmor påpekar mest att jag inte går upp i vikt, jag har inte gått upp ett gram sedan jag plussade. Däremot har jag fått extremt stora bröst väldigt fort och det har folk noterat på jobbet. En kollega som nog förstår vad som är på gång berättade att på hennes avdelning snackas det mycket bland männen om mina nya silikonbröst. Jag blir både irriterad och skrattar högt inombords, att en kropp kan bli ett sånt stort samtalsämne :P

Hoppsan, vilken käftsmäll det kommer bli för grabbarna då de inser att dina läckra silikonbröst bara är hormonstinna mjölkmaskiner. Men känner igen detdär, och de känns ju faktiskt som om man hade inlägg, alldeles hårda och fasta. Det kan man väl egentligen inte klaga på, men det är ju egentligen ändå ingen annans sak att kommentera. En bra dag kan man skratta åt det och skämta med, men en sämre dag kan det kännas rejält jobbigt.

Haha ja men eller huuuur! 
Exakt så är det, sen att hormoner styr mig fullt ut nu hjälper ju inte. Men vissa dagar känner jag hur jag snäser och blir nästan elak även om nån av dom bara säger hej x) Och andra dagar låser jag in mig på toan och gråter i en kvart för att det känns så jobbigt. Det värsta är faktiskt hur min chef beter sig. Han är 72 år, extremt kristen och allmänt negativ till allt känns det som. Han har faktiskt blivit riktigt otrevlig mot mig, ger mig dömande blickar, ignorerar mig när jag ber om hjälp och kritiserar mitt arbete. Hoppas han kan tänka om när han får reda på att jag är gravid, men både jag och sambon tror att han kommer bli värre.. Nä, nytt jobb för mig så fort som möjligt!

Nejmen usch! Så får ju inte en chef bete sig! Finns det någon du kan prata med om det? Har han någon över sig som kunde tala honom tillrätta? Finns kanske en anledning till att man ska gå i pension innan man uppnått den åldern och extremkristna vet jag tyvärr alldeles för mycket om, suck! Troligen lär han inte bli bättre, eftersom ni inte är gifta. Såntdär brukar vara svårt för vissa att ta. Tack och lov att det kommer mammaledigt emot, så får du söka nytt jobb efter det!

Mina hormoner som höll sig så lugna, men de senaste dagarna har jag haft gråten i halsen för absolut ingenting. Så jag lär explodera snart jag med...

Har snackat med sambon om det och med en kollega idag, men det är liksom inget man kan göra. Det är han som startat företaget jag jobbar på och han kommer jobba här tills den dagen han dör. Hittills har han varit vettig idag iallafall, skönt det.

Vet du varför han beter sig så mot just dig? Eller är det mot alla?