• Anonym (Barnfri)

    Ni kvinnor som faktiskt inte tycker om barn - hur bemöts ni?

    Jag är barnfri, och har heller aldrig gillat barn. 
    Väldigt många förfasas över det, och kanske är den reaktionen extra stark eftersom jag är en kvinna. 

    Många menade frågor och småleendes blinkningar om den biologiska klockan har stelnat rejält när jag sagt att jag rent ut sagt finner barn motbjudande. Jag är 35 år, och enligt alla konstens regler ska min klocka ha tickat för länge sedan, och jag borde istället ha börjat gå in i ett stadium av depression och skräck över att förbli barnlös. Den reaktionen har blivit ännu starkare nu när jag och min partner börjar titta på hus. Folk har frågat oss rent ut varför vi ska köpa ett hus om vi inte vill skaffa barn.

    Nu, vid 35, vågar jag faktiskt vara mer ärlig än vad jag var tidigare. Jag ser inte längre poängen med att hymla om att jag faktiskt inte gillar barn, och att till och med upplever obehag när jag ser spädbarn och småbarn. Jag klappar hellre en hårig spindel än håller i ett spädbarn. 

    Men jag har förstått att sådan ärlighet icke är önskvärt. Det är okej för andra att säga att de inte gillar hundar eller hästar eller andra levande varelser som många andra människor älskar och inte kan tänka sig ett liv utan. Men när det gäller just barn är det inte längre okej att ha personliga preferenser, utan där ska man tycka lika (eller åtminstone uttrycka lika).

    Dessa åsikter är så starka att jag känner att jag endast som anonym här kan uttrycka rakt ut:

    Jag tycker inte om barn. Och ju yngre de är, desto starkare blir mina obehagsrysningar. 

  • Svar på tråden Ni kvinnor som faktiskt inte tycker om barn - hur bemöts ni?
  • Anonym (F)
    Anonym (Barnfri) skrev 2017-05-30 23:24:01 följande:
    Det handlar inte bara om mig, utan det handlar om att du ger dig själv rätten att döma en hel grupp på hemsnickrade och ogrundade teser.

    Jag skulle lika gärna kunna säga att alla som inte väljer att skaffa och älska husdjur saknar empati, men inser att det är ett dumt påstående. 
    Precis, det handlar inte bara om dig, utan generellt.
  • Anonym (F)
    Det tar tid skrev 2017-05-30 23:28:50 följande:
    Ska jag vara helt ärlig ser jag motsatsen om jag studerar min omgivning.

    De som väljer att skaffa barn blir mer själviska och självcentrerade än de som lever som barnlösa. 
    Barnlösa ser fortfarande sig själva som en del av världen, och har sällan särskilt grandiosa tankar. De tar sig tid för andra, de lyssnar och de bryr sig. 
    Föräldrar, och då speciellt småbarnsföräldrar, stänger in sig i en bubbla där enbart de själva och deras barn räknas. De pratar om sina barn, och lyssnar inte längre på sina vänners liv. De skulle utan en tanke döda tusen oskyldiga för sitt barns skull, och de tar för givet att omgivningen ska anpassa sig efter dem. De blir grandiosa och utan att veta det ofta hänsynslösa. De försvarar det med att de är empatiska och duktiga för att de bryr sig om en människa (ett barn som är en förlängning av dem själva), men att bry sig om en spegel av sig själv i en värld av miljardärer individer är INTE att vara empatisk. 

    Detta gäller naturligtvis inte alla, men min erfarenhet av vuxna personer med och utan barn är väldigt kategoriskt på detta sätt. 
    Jag säger inte att dina iakttagelser inte stämmer, men eftersom du tillhör "gruppen" så att säga så vore det inte konstigt om du tycker att de är bra eftersom de är lika dig själv/gjort liknande val.
  • Anonym (Barnfri)
    Anonym (B) skrev 2017-05-30 23:32:16 följande:
    Fast något är ju "fel" med biologin när en kvinna känner som du. Det kan man ju inte komma ifrån. Och det är helt ok, såklart! Troligen ligger något bakom. En mening att du inte ska föra dina gener vidare. Det är ju tur det funkar så. Synd bara att det inte funkar på fler.

    Att många har svårt att förstå varför man frivilligt väljer bort barn är ju såklart för att man själv inte för någonting i livet skulle vilja leva barnlös. Eller "barnfri" som du kallar det.
    Det är nog snarare så att världen inte skulle fungera ifall alla skaffade barn. Många ambitiösa och duktiga personer som kan göra nytta i samhället på andra sätt blir "låsta" i en mammaroll ifall de skaffar barn. 
    Och väldigt många av världens mest intelligenta och framgångsrika kvinnor har valt bort barn, just för att de har så mycket annat att ge och kan också ge det mycket bättre om de inte är låsta hemma. 

    Fel tror jag inte, eftersom det är frekvent förekommande. Det är ungefär som att säga att homosexualitet är fel, eftersom det inte är en majoritet, men det är ändå så pass vanligt att det blir rätt märkligt att avskriva dem som något sjukligt avvikande. 
  • Det tar tid
    Anonym (F) skrev 2017-05-30 23:38:44 följande:
    Jag säger inte att dina iakttagelser inte stämmer, men eftersom du tillhör "gruppen" så att säga så vore det inte konstigt om du tycker att de är bra eftersom de är lika dig själv/gjort liknande val.
    Jag tycker att människor som bryr sig om sin omgivning är bra, det är helt sant, oavsett vilken grupp de eller jag tillhör. 
    Och jag föredrar helt sant personer som hellre ger till många och kan se till mänskligheten i stort, än folk som helst bara ser till en enda person.
  • Anonym (F)
    Anonym (Barnfri) skrev 2017-05-30 23:41:45 följande:
    Det är nog snarare så att världen inte skulle fungera ifall alla skaffade barn. Många ambitiösa och duktiga personer som kan göra nytta i samhället på andra sätt blir "låsta" i en mammaroll ifall de skaffar barn. 
    Och väldigt många av världens mest intelligenta och framgångsrika kvinnor har valt bort barn, just för att de har så mycket annat att ge och kan också ge det mycket bättre om de inte är låsta hemma. 

    Fel tror jag inte, eftersom det är frekvent förekommande. Det är ungefär som att säga att homosexualitet är fel, eftersom det inte är en majoritet, men det är ändå så pass vanligt att det blir rätt märkligt att avskriva dem som något sjukligt avvikande. 
    Fast det är ju inte att avstå barn b och jag talat om utan din känsla av att tycka illa om barn.
  • Anonym (F)
    Det tar tid skrev 2017-05-30 23:43:23 följande:
    Jag tycker att människor som bryr sig om sin omgivning är bra, det är helt sant, oavsett vilken grupp de eller jag tillhör. 
    Och jag föredrar helt sant personer som hellre ger till många och kan se till mänskligheten i stort, än folk som helst bara ser till en enda person.
    Nu är det ju många som tycker att det största man kan göra är att ge världen tusen nya chanser genom att sätta en person till världen.
  • Anonym (B)
    Anonym (Barnfri) skrev 2017-05-30 23:41:45 följande:

    Det är nog snarare så att världen inte skulle fungera ifall alla skaffade barn. Många ambitiösa och duktiga personer som kan göra nytta i samhället på andra sätt blir "låsta" i en mammaroll ifall de skaffar barn. 

    Och väldigt många av världens mest intelligenta och framgångsrika kvinnor har valt bort barn, just för att de har så mycket annat att ge och kan också ge det mycket bättre om de inte är låsta hemma. 

    Fel tror jag inte, eftersom det är frekvent förekommande. Det är ungefär som att säga att homosexualitet är fel, eftersom det inte är en majoritet, men det är ändå så pass vanligt att det blir rätt märkligt att avskriva dem som något sjukligt avvikande. 


    Fast det där är ju stenålderssnack. Inte blir man "låst i hemmet" av barn. Inte konstigt man väljer bort barn om man tror det är så.
  • Anonym (Vem bryr sig!!?)

    Jag skiter fullständigt i om du inte gillar barn. Så länge du accepterar att dom finns och är en del av livet och dom finns på caféer affärer stan skogen mm mm mm

  • Scoops

    Jag vill inte ha egna barn, men jobbar i skola och älskar mitt jobb och barnen där älskar mig. Jag tillbringar mycket tid med mina syskonbarn och jag älskar dem av hela mitt hjärta ibland så mycket att det nästan gör ont!

    Jag brukat undvika sådana här trådar. När man skriver att man vill vara frivilligt barnlös blir man i stort sett alltid kallad empatilös, egoistisk eller biologiskt "fel" som kvinna. Alla tre påståenden/anklagelser är ju helt befängda. Att jag inte vill bli mamma säger ju egentligen ingenting om hur jag är som person (eller kvinna)!

    Men jag förstår faktiskt inte hur TS kan "avsky" eller äcklas av en hel grupp med människor? Jag störs lätt av andras barn på T ex tåg och bio. Men skulle aldrig säga att jag hatar dem, för hata är ju ett starkt ord.. sen hur mycket jag störs av dem beror ju på hur barnen beter sig och mitt eget dagsläge. Vuxna kan vara hundra gånger mer störande! Det vore som att säga att man hatar kvinnor, män, homosexuella eller vad som helst annat som definierar en grupp människor.. det signalerar ju bara.. hat. Vilket är oattraktivt, synd och hemskt trist.

    Peace!

  • Anonym (Inte svårt alls)
    Anonym (Barnfri) skrev 2017-05-30 23:41:45 följande:

    Det är nog snarare så att världen inte skulle fungera ifall alla skaffade barn. Många ambitiösa och duktiga personer som kan göra nytta i samhället på andra sätt blir "låsta" i en mammaroll ifall de skaffar barn. 

    Och väldigt många av världens mest intelligenta och framgångsrika kvinnor har valt bort barn, just för att de har så mycket annat att ge och kan också ge det mycket bättre om de inte är låsta hemma. 

    Fel tror jag inte, eftersom det är frekvent förekommande. Det är ungefär som att säga att homosexualitet är fel, eftersom det inte är en majoritet, men det är ändå så pass vanligt att det blir rätt märkligt att avskriva dem som något sjukligt avvikande. 


    Fast det beror väl på vilken partner man har? Duktiga och intelligenta kvinnor väljer inte dåliga män som pappor till sina barn. Jag har en bra karriär och är framgångsrik i min sport och två barn under tre år. Jag valde en man som klarar av att vara förälder. Är man två vuxna med god ekonomi och jämställdhet så är det inte speciellt svårt att göra allt.

    Och jag hatar också barn. Andras barn är hemska, smutsiga, kladdiga och högljudda. Ville inte ha barn förrän jag träffade min man och var 30+
Svar på tråden Ni kvinnor som faktiskt inte tycker om barn - hur bemöts ni?