IVF start sommar 2017

Men oj att de missade å berätta en sån grej? Skulle vilja läsa min journal å se vad som står :P sa bara att min killes spermaprov var bra sen la hon på. Hade turen å få en annan gynekolog som tur var. Men de borde ju verkligen gå igenom resultaten ordentligt så det inte blir en sån miss!

Blev det aldrig att ni gjorde några försök genom landstinget?

Ja, vi fick försöka i 2 år innan dom tig emot oss o eftersom vi va unga och oförklarligt barnlösa då fick vi göra 3 inseminationer först (eg 4 men en fick avbrytas pga det va optimalt för mig att få inseminationen på helgen o då gick det inte). Sååå segt.. trodde aldrig på det, o vi har fått veta efter att det kommer nog antagligen aldrig att lyckad för oss så eller spontant pga min endometrios.

Vet andra som bytte från landstinget till privat enbart pga bemötandet. Kände stor skillnad själv mellan klinikerna. O me tanke på att man kastas mellan hopp o förtvivlan från början till slut är de ju viktigt att man känner sig trygg i vården.

Vi ör oxå på CURA i Malmö nu.

Lycka till framöver för er :)

Inseminationerna räknas inte bort från de poäng man får att förbruka som tur är utan det är först när ivf börjar. Vi gjorde 3 ivf/icsi på RMC, enbart återförande efter hormonbehandling så de "kostade" 2 poäng st (man fick 6 poäng och ett återförande av fryst ägg hade kostat 1 poäng). På sista gången fick vi världens finaste lilla tjej. Vilken lycka, o även vetskapen om att det faktiskt kan funka hur bra som helst.

Endometriosen ja, vad ska man säga.. jag hade haft problem ända sedan jag slutade med p-piller 2011 då vi ville ha barn. Sökte även på VC för detta. På vårt första äggplock på RMC, direkt efter vid uppvaket, medl läkaren att de såg en cysta på äggstocken som de misstänkte var en chokladcysta (som man får av endo) o de visste inte om de ville göra ett återförande av embryo innan de visste säkert så isf skulle de frysar ge tillbaka senare. Som tur va fick jag en akut tid till KK och ultraljud där de kunde konstatera att cystan inte var i vägen för ett återförande. De tråkiga är att vi aldrig haft embryo av så bra kvalité så de fått o frysa så hade de inte gjort det då hade det blivit en "bortkastad" hormonbehandling. MEN, de värsta va att jag fick veta att den här cystan hade de sett redan på första besöket o VUL hos dom över 6 månader tidigare.

Efter detta sökte jag själv åter på VC och blev remitterad till KK för läkarbesök och fick då diagnos. Enligt RMC kunde man enbart ställa diagnos efter operation men enl läkaren på KK (som dessutom va lite av en specialist på endo) va de ingen tvekan om saken att de va det. Där fick jag också tips på att jag var hjälpt av en längre nedreglering så inför sista icsi var jag nedreglerad i 6 månader innan jag började med det långa protokollet. Så hela den beh tog 8 månader..

Nu är vi då inne på försök nr 4 på CURA då vi verkligen vill ha ett syskon. Det hjälper en till viss del just nu o veta att vi har vår lilla tjej, både att de kan funka men även att vi har iaf ett barn och det är vi otroligt tacksamma för, men när väl karusellen kommer igång är det lite svårt att tänka klart och logiskt.

Detta blev ett väldigt långt inlägg ;)

Än så länge betydligt mer positivt hos CURA, iaf bemötandet. Resten återstår att se.

Va spännande för er, då börjar ni närsom? Återigen, håller tummarna ????

Råka skicka lite snabbt...

3:e gången så började jag känns den vanliga mensvärken efter ca 1 vecka efter återförandet av embryot. O jag tänkte att nähä nu e de kört. Satt o kollade upp privatkliniker osv.. men mensen kom aldrig o sedna blev testet positivt. Första gången på flera år jag grät av lycka kan jag säga..

Så 3 försök o det ena va inte likt de andra i hur jag mådde o kände..

Men jag tror de e bra som du skriver att du är väl förberedd "teoretiskt" iaf.. mer kan man inte göra.

Prata öppet med varandra som par o stötta. Detta kan ta minst lika mkt på partnern men kan lätt glömmas bort.

Att inte kunna få barn "själva" är så påfrestande i ett förhållande, o jag tror att prövningen gör att man antingen glider isär eller kommer varandra närmare.

Vi hade som tur va de senare, även om det tog nästan 5 år för oss.

Som jag skrivit tidigare, denna resa är som en ständigt känslomässig bergodalbana där man kastas mellan hopp o förtvivlan. De hjälpte mig att prata med min man, nära vänner, läsa solskenshistorier osv. Men även att fortsätta leva mitt i allt. Gör roliga saker med varandra, ut o res om möjligt, gå på bio o ät en god middag. Njut av varandra.

När er lilla bebis har kommit prioriterar man inte riktigt det längre :) <3

Nu är jag ruvare <3 Blastocysten såg fin ut och höll på att kläckas. Dom behövde bara tina en :) Hoppas så mycket men har svårt ändå på något sätt att tänka att det skulle lyckas. Men ska försöka hålla mig positiv :)

Tog ett digitalt clearblue test nu på morgonen som visar "gravid 1-2" :) :)! Är på ruvardag 6 idag så är ju väldigt tidigt. Förra gången fick jag tidigt MF så svårt att glädja sig, vågar inte riktigt hoppas ännu. Riktiga testdagen är inte förrän 1/9. Hoppas det fortsätter vara plus <3

Varav 6 ägg blev 4 befruktade, 1 (det finaste för dagen) fick jag tillbaka och 3 odlar de vidare ngn dag till. En kan alltid hoppas på ngt till frysen trots att det inte gått innan. Testdag 6/9. Nu börjar den eviga väntan.

Tack för alla lycka till :)