Jag är i vecka 15 och har en tydlig mage. Med första barnet började det synas liiiiite runt vecka 16, nu började jag med gravidbyxor i vecka 8.
Vi berättade för familjen i julas och för vänner efter KUB (de närmsta visste redan vid plus). Vad gäller kollegor så berättas det om ännet kommer upp, eller om någon skulle fråga. Jag tycker att det är konstigt att inte alla har fattat redan, magen ser enorm ut tycker jag.
Bilden är från idag v 14,kom tydligen före mitt inlägg.
Här mår jag väl sådär. Frustrerad på att inte kunna göra något utan att ha ont och må illa. Illamåendet ligger kvar ganska mycket trots starka tabletter,hoppas verkligen de lugnar sig snart men får se. Foglossningen kommer bara mer och mer och värre för varje dag så är riktigt jobbigt. Vill ju slippa känna mig trött och orkeslös nu ju. Har en extrem huvudvärk som nog mycket beror på att jag fortfarande har svårt och äta och mår illa efter måltid även om jag kan äta. Ligger minus 1-1,5kg till min inskrivnings vikt,men bebis har nog växtspurt nu då jag märker att jag har mer växtvärk och magen kom pang över natten bara. Hoppas snart att jag kan känna glädje och njuta av graviditeten,de har inte riktigt kommit än pga mitt mående. Längtar efter att känna rörelser och till url som är den 20/2 vilket känns väldigt sent och långt bort jämfört med er andra här inne. Såg bebis i v 10 men känner mig ändå väldigt orolig och mer nojig för varje dag,riktigt jobbigt.
Undrar om någon har tips på något gott att dricka som inte är kolsyrat? Har så svårt och dricka,vilket nog också bidrar till min huvudvärk men tycker inte något är gott men ofta törstig,kan på sin höjd tycka isvatten kan vara gott,men inget annat.
Just nu längtar jag så till de där veckorna som man slipper må illa,ha ont,vara trött utan bara kan få vara glad och njuta och få lysa av lycka runt än, känns så långt bort.
Hoppas ni andra mår bra.
Jag har en liten mage, barn nr 5 väntar jag och magen har kommit tidigt med alla förutom första barnet
Kan se om jag kan ladda upp en bild i eftermiddag.
Ni som känner er livmoderkant, hur högt upp går den? Hade svårt att känna min tills för några dagar sedan. Nu känns den jättetydligt.
Häftigt att det kan skilja från en dag till en annan.
Åh skönt att du blev sjukskriven att läkaren var så lyhörd. Tror du behöver då vila upp dig lite. På vilket sätt var hon orolig för bebisen? Hoppas du fick bra hjälp av kuratorn på mvc.
Själv funderat på att ringa bm och be att få prata med någon men jag vet inte riktigt. Tycker det är svårt och ta steget och vet int riktigt vad jag skall säga heller. Men hade varit skönt då jag ibland känner att jag har lite stöd runt mig,förutom från min man och bästa vän som är fantastiska men från resten av familj och vänner är de inte myclet. Och känner mig orolig inför förlossningen och rädsla. Men även orolig kring bebis i magen. Detta är ju mitt 3 barn men 5 graviditet. Hade 2 missfall innan min första. Så kan känna lite som vissa skriver,för varför skulle jag fö 3 fina och friska barn i rad. Märkligt tänkt men så tänker man. Jag är ju sjukskriven iallafall till början av februari pga illamåendet så får vi se sen. Foglossningen är inte rolig nu,blir vetkligen bara värre för varje dag. Suck... :(
Jo de är ju vana och min bm känner mig så väl. Har ju haft sanna bm med mina 2 andra barn och hon har sagt att är de något får jag ringa. Men känns ändå så svårt. Aldrig känt riktigt såhär innan. Varit orolig men inte känt mig såhär nere eller att jag jnte fått stöd ifrån omgivningen så känns så konstigt. Låter flummigt kanske.
Jag förstår. Jag är mest rädd för att inte få plats på sjukhuset jag vill födda på men framförallt inte få plats alls. Sen också att de skall gå för fort och att bebisen skall bli stressad och få bekymmer. Med första barnet så hade jag bara krystvärkar i 15-20 min vilket är kort tid som förstföderska fick jag höra. Och med mitt andra barn så hade jag krystvärkar i 3 min och på 3 värkar så var bebis född. Gick för fort rent mentalt men fick också sy en hel del så orolig.
Nej men Gud de förstå jag. Var inte så jag menade att du behövde berätta detaljer. Men skönt att läkaren lyssnade och förstod!! Hoppas du kan få lugn och ro och bara ta hand om dig och bebisen nu
Ja men lite så. Känns som de inte har tid med en för de har fullt upp med sin vardag. Så skönt och prata med någon som känner igen sig. Jag försökte ringa mvc för att lämna meddelande och be bm ringa mig men gick inte. Kunde bara lämna namn och numer så de ringde. Men vill ju prata med just min bm så ja,de sket sig. Får stå ut 2 veckor tills jag har besök till henne.
Ja känns tungt. Mycket mer rädd och orolig den a gången :( nja jo hon vet och sagt att jag skall åka så fort jag känner något men gäller att de finns plats. Sen bara nämt att jag är lite orolig. Men nu har oron och rädsla kommit mer och mer för varje dag. Så får ta upp de med henne. Jag minns med fösta att jag tyckte de var en evighet. Haha. Men med andra hann jag knappt upp i sängen så gick för fort och de fick ju också sy en hel del.
Hej!
Väntar en trea 19/7 :) Får hoppas den håller sig inne till juli iaf, har risk för att föda för tidigt :)
Någon som känner bebisen än?
Hej allihopa.
Här mår jag väl okej just nu. Haft min man hemma pga sjukdom så de har gjort att jag psykiskt mått bättre sen i fredags. Även pratat mes min bm idag som var så underbar,lyssnade och förstod mig verkligen. Så hon skickade en remiss till mvc psykologen. Känns faktalitteratur väldigt bra nu i efterhand att jag tog kontakt med henne.
Annars så mår jag okej. Kan äta lite men inte mycket,ligge fortfarande minus på vikten och behöver mina starka tabletter mot illamåendet. Som tyvärr fortfarande är kvar. Men inte kräkts på 1,5 vecka men vissa dagar mår jag väldigt illa trots tabletter och vissa mindre men illamåendet är dock kvar.
Annars så är ju foglossningen här,vilket blir värre för varje dag och ju mer jag rör mig. Så kämpigt så men var bered på det. Så skall till sjukgymnasten nästa vecka och prata och få ev akupunktur så känns helt okej. Så en dag i taget. Är ju sjukskriven fortfarande, till början av februari har ju varit sjukskriven sen början av december så. Tveksam om jag ens kommer kunna jobba mer pga illamående ännu och foglossning. Jobbar inom vården
Inte känt rörelser än bara magkurr vad jag tror hihi. Men längtar så. Vet inte hur moderkakan ligger men hoppas på att den är i bakvägg. Tycker man känner med då. Med första hade fram med andra barnet bak så min förhoppning.
Har också RUL 20/2 längtats så mycket. Kommer då vara i v 20 (19+5) då
Kul att flera hittat hit och tråden är mer aktiv igen :)
Jag har inte vad jag tror känt av några buffar ännu, har moderkakan i framvägg på höger sida så tror de kanske tar lite längre tid innan man känner nått :) Väntar mitt 3e barn. Längtar tills den 20e februari då vi har RUL inbokat.. kommer vara i v 20 då, tyckte de kändes sent, hade gärna gjort ett i v 18. När har ni andra tid för ultraljud?
Hur mår ni andra nu, börjar ni må bättre? Jag känner mig mycket bättre knappt något illamående kvar och är piggare än jag vart tidigare. Har till och med börjat komma igång med träningen igen, känns fantastiskt :)
Senaste veckan har magen verkligen växt och nu syns det äntligen att man verkligen är gravid och inte bara svullen.
Jag förstår helt hur du menar kring att man inte vet vad man skall säga. Men jag sa bara precis som de var. Att jag inte mådde bra och var ledsen och så ställde hon frågor mm så bara fortsatte. Hon är fantastisk mon bm. Haft henne med mina 2 andra barn och känner till min bakgrund med missfallen och oro och allt så hon är underbar på att ge stöd,hon sa till och med att jag har hennes fulla stöd vilket var guldvärt att få höra för mig!! Jag ringde tack vara att min man och bästa vän låg på och tjatade pä mig och gav mig ?order? om att ringa hihi. De kommer kännas bättre när de är gjort. Men jag kommer vara nervös inför första besöket sen men blir nog bra och kännas skönt efteråt tror jag.
Skönt att du mår bättre fysiskt gör mig glad :) De gör kanske att de ändå känns lite lättare. De som varit tungt här,att både må illa och ont i fogarna och trött. Samtidigt vara ledsen,orolig och knappt från stöd ifrån min omgivning förut man och bäst vän. Hoppas snart illamåendet dämpar ner sig lite.
Jag har inte RUL förrän i mars! Sitter o väntar på NIPT-resultaten som borde komma slutet på nästa vecka, vill bara veta att allt är bra.. då får vi veta kön också. En del av mig vet ju att jag kommer bli besviken om det inte är en flicka. Inte för att en tredje pojke inte vore kul, det vore ju superkul - en egen liten person med egna likheter och olikheter. Det är mest att jag vet att jag inte vill ha fler barn senare, och det känns som om jag går miste om något på ett konstigt sätt. Samtidigt blir jag skitirriterad på andra som ska påpeka att ?nu hoppas ni väl på en tjej!?? För det känns som att det underminerar värdet på mina fantastiska killar. Snurrigt värre :)