Hooon skrev 2018-06-13 22:06:30 följande:
Hej!
Jag undrar hur en vanlig dag ser ut med er bebis?
Jag har en liten kille på 6 månader ????
Hur länge låter ni bebis ligga kvar när bebis vaknat?
Hur mycket leker och underhåller ni bebis?
Hur vet ni om barnet är under eller överstimulerat?
Städar och lagar ni mat när barnet är vaket?
Kvällsrutiner?
En miljon tankar ????
Många präktiga/överambitiösa här. Jag är ensamstående mamma och såhär ser det ut för oss.
Dottern på fem månader brukar roa sig själv väldigt bra. Kan ligga och jollra för sig själv och titta på sina händer och täcket en timma efter hon vaknat. Vaknar oftast runt fem, sex. Sen säger hon till när hon har tröttnat och då går vi upp. Därefter får hon ligga i babygymmet när jag duschar och sminkar mig. Sen matar jag henne, hon är inte hungrig tidigare.
När jag äter frukost ligger hon i babynestet bredvid. Sen är det sånger och leka med leksaker i den mån hon kan. Jag är med då såklart.
Sen åker vi alltid iväg och gör något varje dag. Träffar vänner osv.
Leker med min bebis kanske en timma om dagen? Svårt att uppskatta. Hon är bra på att roa sig själv.
Om hon är överstimulerat blir hon extremt övertrött och svår att natta. Mycket skrik och gråt. Då somnar hon i min famn.
Om hon är understimulerad ligger hon klarvaken i sängen och sparkar med benen, då får hon komma upp lite till.
Jag städar, lagar mat och gör mig i ordning när hon är vaken. Man kan ju för fasen inte sluta leva. Har tom låtit henne se babblarna några minuter per dag om hon är väldigt ledsen och inget annat hjälper.
Kvällsrutin, vi gosar hon får flaskan och sen lägger jag henne. Blir hon ledsen får hon komma upp igen.
Vi har det väldigt smidigt och jag förstår inte alla dessa pretton som helt går upp i sina barn och slutar leva. Klart man måste kunna städa och laga mat när barnet är vaket. Allt annat är galet. Lite mer sunt förnuft vore bra för de flesta.
Och, mitt barn är mycket trygg i sig själv och med andra människor. Det viktigaste är att lyssna på barnets signaler. Om hon är nöjd så är väl allt bra?? Man känner sig alltid otillräcklig ändå. Om hon skriker och är ledsen får hon alltid tröst sen går det över.
Tror inte barn dör av att få vara ensamma ibland.
Så ta det lugnt ts och lita på din magkänsla.