Visste inte att 5 är minsta antalet. För 8-9 år sedan när vi höll på med ivf inför första barnet satte man i princip alltid tillbaka dag 2. Många blev med barn då med, vi med ???? det är kvalitén som räknas. Läskigt att tänka att 3 dagar till i ett platsrör är bättre nu ..så får du ett toppenägg efter dag 2 eller 3 så ????
Här hemma är det lite kaos efter misslyckandet. Jag har kraft att kunna genomgå hur många äggplock/återföringar som helst, Känns det när allt har fått landat. Även om det känns skönt med en paus (kliniken är stängd).
Men min sambo, detta tar så förbaskat hårt på honom. Han vet inte ens om han pallar fler återföringar (har två kvar i frysen) för varje misslyckade dör en bit säger han, vilket jag kan hålla med om. Detta ställer allt på en törn. Jag är dock villig att kämpa.. han kanske inte är det.
Detta är så förbaskat jobbigt och svårt och jag hatar att känna såhär. Hatar att vara i den här situationen. Är så rädd att det tar kål på oss samtidigt som rädslan finns där att vi förlikar oss med stt det inte blir barn.. alls.
Idag var vi på vårt första ultraljud. Vecka 8+6. Fick se en bebis som mätte som den skulle och ett litet fladdrande hjärta.
Fått reda på att endast 1 ägg blivit befruktat av 5 känns som detta är hopplöst. Ska på återförening i eftermiddag. Jag tänker om detta inte blir något av att jag tänker vänta minst 6 månader tills ett sista försök till, detta är så psykiskt påfrestande suck
Vilken ruvdag är du på? Var ditt testdatum 9/12? Grattis till pluset och lycka till.
Satte in en blasto precis nyss. Den första dom tinade såg inte bra ut så de tinade den andra (o därmed sista). Redan där fick jag en kass magkänsla .... testdag 26/12. Orimligt långt fram!!
Länge sen jag skrev här nu men jag ville bara säga att jag verkligen hoppas att det går bra för dig! Du är så gullig och välkomnande mot alla här! Håller tummarna att det är på riktigt nu!!
Gårdagen var riktigt tuff. Blev prat och en hel tårar på kvällen. Vi vill inte förlora hos själva och nu blev det två återföringar väldigt tätt inpå med misslyckande. Men vi känner likadant båda två, vilket är lite ovanligt, min sambo är konstigt nog lite mer dramatiskt än vad jag är men nu tyckte vi lika att vi behöver en paus från allt med IVF och tripper till Falun. Nu ikväll känns det lite bättre för min del och nu skulle jag kunna hoppa på tåget igen. Jag tänker att vi sätter igång i slutet av januari, och då vill ja verkligen sätta tillbaka två, fick inte göra det denna gången.
Min kille är väl inget undantag när det kommer till att det är jobbigt att pratat om det här som är så otroligt känsligt. Får väl försöka få han att inse att vinsten i det hela är värt det. Han är
Så prestationskrävande också och se sitt eget misslyckade, även om ?allt? det bra ut. Vi har inte heller försökt särkilt länge! Men det blir ju irrelevant om man inte känner att man klarar av mer.
Jag har i alla fall tagit kontakt med vården för jag tror jag har för högt prolaktin värde. Någon annan som har kollat upp det?
Ok jag förstår det är ju det som blir så dumt att testa tidigt för hcg hormonet kan jag vara i kroppen men sedan så blev det inget och man blir så ledsen och besviken, gjorde själv så en gång och kommer aldrig mera testa tidigare än vad som är sagts. När är din mens beräknad igentligen?
Tack!! Nu börjar dagar av ångest rent ut sagt. Jag hoppas så för dig! Som någon sa så är du så välkomnades mot alla o förtjänar verkligen det bästa