Anonym (andra sidan) skrev 2018-09-25 22:28:39 följande:
Jag vet inte vad som menas med att frun borde vara delaktig i beslutet. Självklart borde pappan prata med henne om det. Men - om han är en bra pappa - nekar han inte sin dotter att få bo hos honom om hon vill det, även om frun är emot det.
Däremot håller jag med om att frun inte ska behöva ta hand om barnet eller det extra arbetet om hon inte vill.
Om jag var sambo och min dotter som bott hos pappan nu ville bo hos mig, då skulle jag välkomna henne. Så är det bara, oavsett vad sambon tycker.
Det finns mycket man kan tänka att man skulle göra om det och det och det hände, men ibland är det ju helt enkelt så att omständigheterna gör att det inte passar. Om man till exempel precis har varit med om en svår sak och riskerar att gå in i väggen, då är det inte en lämplig tid att ändra umgänge från deltid till heltid. Jag läste på lite om Elaine, att hon hade bott på varannan helg. Då skulle man kunna tänka sig att de hade utökat till varannan vecka. Om det inte är praktiskt möjligt kan man tänka sig perioder på kanske en månad. Men vi vet ju inte alla detaljer.
När jag ifrågasätter hur mycket hans fru har fått vara med i det här beslutet så säger du att om du hade varit pappa så hade du inte nekat din dotter även om din fru var emot. Vad ligger i ditt påstående? Att hon nekar för att hon är svartsjuk? För att hon inte vill ha henne där överhuvudtaget?
Men du vet inte hur det här gick till. Mamman kan ha ringt, sagt att nu är det fan din tur att ta henne. Och så bestämde mamman att dottern ska vara hos pappan. Inga riktlinjer har dragit upp, inga perioder hit eller dit. På obestämd framtid. Ingen fråga om det fungerar. Pappans fru kan ha varit i en svår period där hennes mamma just har blivit sjuk och troligtvis kommer att dö. Hon kan ha haft en period med svåra migränattacker och redan svårt att klara av sitt arbete. Hon kanske var i en fas i livet där man inte bara kan ställa allt på ända på grund av mammans infall. Pappan i sin tur kanske har resonerat som du att det spelar ingen roll vad min fru säger, min dotter är alltid välkommen. Inga hänsyn tas till fruns tuffa situation. Inga försök att komma fram till en lösning där dottern kan bo mer hos pappan men inte på heltid, inte på obestämd framtid, inga försök görs att komma fram till en lösning som passar både dotter, mamma, och pappas fru. Lägg därpå att pappa inte gör allt det där som han borde göra när dottern väl är på plats.
Nu spekulerar jag bara. Jag vet lika lite som du men när jag läser en sån här historia så är det sådana scenarion som jag ser för mig. Vilket scenario såg du? Den elaka styvhäxan som styrs av sin svartsjuka? Det är den bild som Elaine vill måla upp och det är den historien som många vill sluka med hull och hår.
Vi vet ju faktiskt lite mer om den här historien. Elaine skrev det här inlägget 2015, ett år senare gav hon ut boken om övergreppen. Vi vet att hon inte levde ett hälsosamt liv hos sin pappa. Hur det än har varit med pappas fru så har omständigheterna i det där hemmet varit av en ohälsosam karaktär.
Men det som jag tycker är intressant när någon vill hänvisa till en sådan här artikel är hur vi gärna ska tänka på styvhäxorna som styrs av sin svartsjuka, allt grundar sig enbart i deras sjuka svartsjuka. Inga andra nyanser. Inga omständigheter, ingen bakgrund. Det räcker att säga svartsjuk styvhäxa så hakar människor på. En del har ingen egen erfarenhet av styvfamiljer alls men tror nu att de minsann fick en inblick i hur det kan gå till och köper bilden av svartsjuka styvhäxan med hull och hår. Sen applicerar de den bilden på alla andra styvfamiljer som har problem och säger att jo men vi vet ju hur det kan gå till, de är svartsjuka, det vet man ju.