Pope Joan II skrev 2018-09-14 08:13:56 följande:
Psykopati är oerhört sällsynt.
Anonym (Ts) skrev 2018-09-14 07:42:21 följande:
Vad förstår du inte i det hela?? VI HAR FÖRSÖKT PÅVERKA TILL DET BÄTTRE! Punkt!
Det förefaller för er del ha funnits ett problem med strategin. Om nu mamman verkat för att så split och alienera barnen från främst dig och dina barn så fungerar det dåligt att bara stå för en vanlig regelstyrd vardagsbehandling som om deras, barnens, situation vore en vilken som helst situation. Det är den ju inte och kan därmed inte behandlas som om den vore det heller, bara för att man önskar att den så vore. Uppstår problem av en sådan magnitud måste man bemöta dem och göra det på mer okonventionella sätt där förståelsen för hur besvärligt det är för ungarna sätts i centrum för varje övervägande.
Ha lite medkänsla människa, uppmanade du mig. Det borde du också ha, men istället väljer du att tacksamt agera bakgrundskör åt sextiotalists psykopatteori.
Nåja. Du har ju satt punkt och hoppet torde väl hur som helst vara ute för ungarna så det finns förmodligen lite eller inget för oss, dig och mig, att diskutera. Och det var ju inte vad du ville heller, du ville ju älta med medlemmar som också hyser psykopater födda av andra kvinnor under sina takstolar.
Min medkänsla går till alla barn som har en usel morsa, en farsa som inte vet vad han ska ta sig till och en ilsken styvmorsa. Det är en mycket dålig konstellation av vuxenrepresentation som sällan eller aldrig leder till något gott.
Det vet jag, jag tog det endast som ett exempel, inte att barnen skulle vara det, men likväl, så måste man inse att barn, precis som vi vuxna, har olika personligheter, en del av våra personligheter kan absolut skapa problem för oss själva och omgivningen om vi låter dom ta över och frodas.
Som förälder kan man uppmuntra de positiva och arbeta bort de negativa, man kan också tvärtom, bygga på det negativa.
Vill man ha ett missunsamt barn, ett barn som mobbar, inte förstår gränser, så lägger man ved på brasan för de egenskaperna och gör inget för att barnen ska hantera situationer, som inte alltid går i barnets färdväg, annorlunda.
Det man lugnt kan påstå är nog att mamman inte har hanterat barnens känslor på ett bra sätt, utan snarare underblåst det som upplevts som orättvist och elakt. Istället för att checka av varför de reagerar.
Att få ett nytt syskon kan vara toppen eller pest, sambons ex tog emot sina barns halvsyskon med glädje, vilket gjorde det mycket lättare för dom att acceptera sitt nya syskon och även få tycka om det. Hade hon inte gjort det, så hade det varit svårare för dom.
Mamman har verkligen inte gjort det lätt för barnen att få en bra relation med sitt nya syskon, det är förvisso inte hennes ansvar, men det hon hade kunnat göra är att själv acceptera det nya barnet och visa att det barnet var välkommet.