Återuppbygga förhållande efter otrohet

Ditt korkade inlägg talar för motsatsen.

Du borde kanske leta efter rätt verktyg för självinsikt.

Nej man väljer inte hur man hanterar situationer, det är inte som att välja mellan pasta och soppa. Hur man hanterar situationer beror mycket på hur man är som person, och hur man är som person kommer till stor del från uppväxt, tidigare erfarenheter, etc, etc... dvs betydligt mer komplext än att "bara välja" som du babblar om.

Att hantera jobbiga situationer genom att stoppa huvudet i sanden, förminska , rationalisera, normalisera, förneka, etc...är heller inte ett friskt sätt att hantera motgångar, det tyder snarare på att personen är så svag att han inte kan hantera  situationen och alla försvarsmekanismer går igång för att skydda ett bräckligt inre.

Frågorna 1 till 4 kan jag svara nej på utan att tveka!

De övriga.... Vissa kan jag svara ja på utan att tveka andra känner jag att jag håller på att arbeta med. Men jag känner ingen oro eller rädsla mer att jag behöver landa i vad jag tycker.

Min man har begått ett fruktansvärt misstag. Han är ytterst medveten om det och tar ansvar för sitt handlande. Mer än så tänker jag inte skriva för folk är väldigt dömande. Jag har varit väldigt tydlig med mina krav och var jag står i det hela. Så det är väl tiden som får utvisa hur det går för oss.

Oj då. Lite oroväckande onyanserat svar, som att du desperat vill svara att det ska gå. Förståeligt, men inte sunt. I princip alla otrogna ångrar sig oerhört mycket (iaf efter de blivit påkomna) men vad betyder det? Gjort är gjort. De där frågorna ska man nog ta flera månader på sig att verkligen fundera över, samt gå tillbaka till många gånger kanske under många år. Faktum kvarstår sedan alltid att gjort är gjort. Det förhållande man hade innan kan aldrig mer finnas. Kanske kan man med tiden få en annan relation, men det är något den otrogne måste vara drivande i att bygga upp.

Vad tänker du om att det är du som ställer frågan om hur man bygger upp förhållandet igen och inte din partner?

Nja, men hur menar du "fanns inte på kartan"? Du kan väl inte avgöra om din partner kommer vara otrogen igen, det enda du kan göra är att hoppas att det inte händer igen. Men din partner kan välja det när som helst. Så i praktiken är det ju precis så det är att du ger din partner en chans att svika dig igen OM hen vill det.

Man är alltid två i en relation och jag har personligen extremt svårt att se att det är den otrogne som är ansvarig för att bygga upp förtroendet igen. Det arbetet måste TS göra själv genom att bli klar över vad hon vill med framtiden och sina känslor runt det som har hänt sedan skall hennes man självklart stötta i den processen efter bästa förmåga och genom handling visa vad han vill med framtiden. Det tunga jobbet får dock TS görs själv om hon tycker att relationen och omständigheterna är värt det.

Samtliga terapeuter jag träffat har varit tydliga med att det är den otrogne som primärt är ansvarig för dels bygga upp tillit i förhållandet igen och dels att göra en viktig lång inre resa. Den otrogne måste vara den drivande för att bygga upp ett nytt förhållande. Självklart krävs det vilja och insats från båda. Sedan vad du tycker är kanske inte jätterelevant, vill du ha det på något annat sätt så står det dig fritt.

Sedan beror allt det här såklart på vad vi pratar om. Är det ett engångsligg på fyllan eller är det en längre affär med känslor inblandade. Det senare är naturligtvis betydligt svårare att överleva som par.

Tror du att den modellen fungerar så får du gärna tro det för min del. Min erfarenhet är att utan det jobb och den energi jag la ner på att bygga upp min identitet och min självkänsla skulle det aldrig ha gått reparera vår relation. Jag hade mitt jobb och det var i grunden mitt ansvar och hon hade sitt jobb med att bygga sin självkänsla och en sann fristad i sinnet och det var hennes jobb och ansvar för att sluta söka de falska tillflykter som gjorde att hennes behov av bekräftelse slutade med otrohet. Har väldigt svårt att se att vi kunde gjort på något annat sätt för att komma vidare. Min sinnesfrid och självkänsla är helt mitt ansvar det kan jag inte lägga över på någon annan.

Oj då. Lite oroväckande onyanserat svar, som att du desperat vill svara att det ska gå. Förståeligt, men inte sunt. I princip alla otrogna ångrar sig oerhört mycket (iaf efter de blivit påkomna) men vad betyder det? Gjort är gjort. De där frågorna ska man nog ta flera månader på sig att verkligen fundera över, samt gå tillbaka till många gånger kanske under många år. Faktum kvarstår sedan alltid att gjort är gjort. Det förhållande man hade innan kan aldrig mer finnas. Kanske kan man med tiden få en annan relation, men det är något den otrogne måste vara drivande i att bygga upp.

Vad tänker du om att det är du som ställer frågan om hur man bygger upp förhållandet igen och inte din partner?