Vi som försökt en längre tid - första barnet

Hej allihopa,

Jag kan berätta om mitt första äggplock. Natten till äggplocket så fick jag så fruktansvärt ont i högra sidan av magen, precis där äggstocken är. Smärtan gick inte att lindra, varken med vetekudde eller Alvedon. Vi bestämde oss för att åka till gyn akuten. Där fick jag morfin och blev tillsagd att det kan vara så att min äggstock vridit sig runt sig själv och jag behöver opereras. Jag sa emot ganska bestämt eftersom jag inte ville att äggplocket skulle ställas in. Bad dem att vänta tills jag fått tag på min IVF läkare. Läkaren svarade på mitt mejl 6 på morgonen och sa att äggplocket ska bli av och att jag får komma dit för undersökning. Ingen var gladare än mig. Smärtan hade blivit bättre med hjälp av all morfin jag hade fått under natten. Klockan 9 hämtade maken upp mig från kvinnokliniken avdelning och vi begav oss mot äggplocket. Vi fick ut 23 ägg. Jag var så lycklig. Vi fick åka hem och jag vilade hela kvällen och natten gick bra. Dagen efter äggplocket (onsdag) så känner jag att samma smärta som jag hade på måndagen innan äggplocket började komma tillbaka. Kl 22 var smärtan så outhärdlig så jag fick åka till gyn akuten igen. Denna gång blev jag akut opererad under natten och fick tömmas på 3 L blod som hade samlat sig runt äggstockar och livmoder. På morgonen hade jag tid med IVF läkaren som skulle ge oss besked om hur många ägg som blivit befruktade. Jag låg illamående och yr från nedsövningen och fick veta att endast 7 av 23 blivit befrukade och de 7 som blivit befrukade var avvikande. Hela min värld rasade. Nu ligger jag nyopererad med de sämsta nyheterna man någonsin kan få. Hur tar man sig upp från något sånt här? Jag ville bara ha bra fina ägg, inget mer. Fick info om att de ska försöka odla alla 7 och på tisdag nästa vecka så vi tillbaka och diskutera nästa IVF och även få veta hur de 7 ser ut men jag skulle inte ha höga förhoppningar enligt min läkare. Fick order om att börja äta Q10. Har ni några tips? Vad gör man för att förbättra kvalitén?

Tack vännen! Ja det känns ändå skönt att få köra igång snart igen

Åh heja heja kroppen och dig! Vad bra att du testar progesteronkrämen en gång till. Håller alla tummar och tår för er < 3

Tar bort mig från listan. Prick 4 veckor efter att vi fått abortera vår bebis gick min morfar bort (igår). Så hösten 2021 suger kan man ju säga. Vill sova tills det blir vår. Orkar inte räkna försöket utan skrev bara som nedan.

NatMar005 PLUSSAT

Molybden, BIM 15/6, 26 år (12:e försöket, PCOS) PLUSSAT

Emmalucy, BIM 2/7, 35år, 7:e försöket(med 3års misslyckande med exet) - PLUSSAT

Ericky, BIM 21/7, 33 år (försöktsedan augusti 2020 och haft 1 tidigt missfall samt förlorat en graviditet i en vattenavgång i v17)

Bx3, BIM 30/10, 32 år (försökt 1,5 år, haft 1 utomkveds, första IVF-försöket nu med testdag 2/11)

Mirabilis89, BIM 3/11, 32 år (17:e försöket)

Vickan31, BIM 16/11, 32 år (18:e försöket, godkänd remiss och inväntar IVF)

Soff, BIM 26/11, 33 år (21:a försöket, 2:a med progesteronkräm)

Carina82, BIM 26/11, 38 år (försökt 1,5 år, remiss för IVF skickad)

Hellow0rld, BIM 27/11, 29 år, (18:e försöket. Remiss till IVF skickad, inväntar godkännande i januari)

RH93, BIM 2/12, 28 år (16:e försöket)

Hej alla kämpar! <3 

Här kom mensen igår kväll, och även om det känns jobbigt eftersom detta var vårt 18:e försök eller något så finns en liten ljusglimt: när jag ringde kliniken idag och meddelade om mensen så sa de att jag får köra igång med första IVF-behandlingen nu! Så jag kommer att börja med första sprutan imorgon kväll, på måndag ska jag addera en andra spruta och på tisdag blir det första ultraljudet för att se hur behandlingen funkar på just mig. Sjukt spännande - och nervöst, läskigt, hoppfullt, jobbigt och alla andra känslor som bara kastar sig över mig på en gång! Ska försöka uppdatera er om hur allt går :) Håller som alltid tummarna för er alla! <3 

Usch, vilken tråkig känsla, håller tummarna för att den inte stämmer! Kan du ringa och fråga hur statusen ser ut? Jag ringde Livio i förra veckan och då visade det sig att de hade skickat en kallelse, men den hade inte kommit fram via posten..

Vet vad du känner, jag tror du och jag har bim ungefär samtidigt. Hoppas vi båda har fel i våra känslor! Har inte hängt med i alla trådar, vad är status för er ivf? Hade fått för mig att din remiss skickades för rätt länge sen men kanske kommer ihåg fel. Vår remiss skickades 1a oktober så klickar mig otåligt in på 1177 varje dag: inser att det kanske är nån månad kvar innan vi får svar men hoppet är det sista som överger en :)

Å då förstår jag! Jaa snart är det förhoppningsvis vår tur :)

Tack fina apan95 och Soff! Som jag skrev till Tilda nyss så var jag supertaggad och så stolt över mig själv att jag klarade av att ta sprutorna själv och allt, det gjorde inte ens ont och jag kände mig mer hoppfull än jag gjort på länge - men så fick jag beskedet att mitt cellprov som jag gjorde för 3 månader sedan inte såg helt bra ut, så nu kämpar jag med den oron och ovissheten. Ringde kliniken och sköterskan jag pratade med såg inget hinder i nuläget för att slutföra IVF-behandlingen, men jag får ändå se vad läkaren säger imorgon när jag har inbokat första ultraljudet för att se hur sprutorna har verkat på äggstimuleringen.

Hoppas att du får svar på remissen snart Soff, och hoppas att du och mini mår bra apan95 <3  Många kramar till er!

Jag fick otroligt lite information och väldigt vag, men som jag förstår det såg de att jag har HPV-virus som är väldigt vanligt och i de flesta fall ofarligt, men som om man har otur kan leda till cellförändringar och cancer så därför måste jag på återkontroll "någon gång i vinter". Känner mig dock orolig i alla fall, just att inte veta exakt vad som händer nu. Tack fina du för stöd och omtanke <3 

Vad skönt ändå att du bokat in en telefontid idag, för att hålla samtalet igång och veta om det händer någonting med remissen. Har du pratat med dem nu?

Tack fina du <3 Aah jag förstår, vad tråkigt att höra :( Som sagt, är det något vi i denna grupp har gjort så är det ju just att vänta och vänta och vänta - så jobbigt! Så skumt också att de anser att ni behöver specialistvård trots att det du hade inte var något farligt, men jag håller tummarna för att ni antingen plussar snart för egen hand eller att ni får svar snabbare än de trott. Jag fattar verkligen att du är trött och less och frustrerad, och jag tänker på dig ska du veta <3