Någon som nyligen genomgått ett missfall och vill följas åt?

Hur går det börjaompånykula? Har ultraljudet varit än? Tänker på dig!

Det gick åt skogen igen. Var på UL igår och det var missed ab igen precis som magkänslan sa. Avstannat i vecka 5. Så idag har jag varit inne och tagit tablett för att framkalla missfallet. Suck. Fjärde missfallet nu. Blir trött, arg och ledsen. Vad är det som är fel?
Har fått utskrivet Trombyl nu till nästa graviditet (det var det enda som han kunde skriva ut sa han). Sen ska han skicka en frågeremiss till Reproduktionsmedicin hur vi ska gå vidare, om dem har några förslag. Annars är det nog att söka sig till Stockholm eller utomlands för att ta fler immunprover som det inte tar någon annanstans. Just nu vill man bara att detta ska vara över. Vi behöver en stabil plan för annars kommer vi inte orka. Man ska inte ge upp men man blir så utmattad. 

Tack för omtanken i alla fall <3

fyfan! lider verkligen med dig! hade kunnat vara jag, det är ett sånt helvetiskt lotteri. bra med trombyl! så nästa gång kör du med progesteron och trombyl? så skönt att få göra något litet annorlunda varje gång. av vad jag har läst på om och av egen erfarenhet så vill jag bara säga.. kör på! vänta inte på nästa mens utan boosta kommande ägglossning när du slutat blöda med d vitamin tillskott och kör på. sen trombyl och progesteron. har hört om flera som lyckats få en graviditet att stanna med hjälp av dom höga hormonerna ifrån senaste cykelns ma eller mf. och d vitaminen funkade för mig för att bli gravid två gånger, den gången i december som blev missfall och denna graviditeten. går det dåligt igen nästa gång, så tycker jag det låter bra att söka vidare hjälp. men jag tror på dig och din kropp!! det är ett elakt mysterium, varför det funkar ibland och ibland inte. min mamma har en kompis som fick missfall 6 gånger innan det plötsligt gick, hon gjorde ingenting annorlunda. hoppas innerligt att du slipper fler missfall, men, med risk för att vara toxiskt positiv så är ju varje missfall ett steg närmare din lyckade graviditet. för den kommer!! 

Ja, känns som ett jävligt orättvist lotteri. Men vad ska man göra. Man får försöka göra det bästa av situationen. Vill ändå ha någon medicin att luta mig emot. Jag tror ju att det kan vara något med mina TPO-antikroppar som är förhöjda. Men läkarna vill inte skriva ut något mer. Ändå fick jag tjata till mig trombyl. Så nu ska vi testa trombyl och progesteron nästa gång. Men känns ju helt otroligt om detta är slumpen, tror inte riktigt på det. Även om folk får barn tillslut. Men det är verkligen en pärs varje gång. Äter redan en massa vitaminer, har läst som en galning förra gången. Funderar på att bara köra på och inte vänta på nästa mens men är rädd då att inte ha koll vart jag är i cykeln eller när jag blev gravid. Vi får se kanske vi bara kör! :) 

Beklagar verkligen ditt missfall, hoppades SÅ på att det skullr gå bra. Hoppas det reder ut sig med läkemedel men förstår såklart att det är eländigt nu. Styrkekramar 

Hur går det börjaompånykula? Tänker på dig!
och kringlan och er andra som skrivit här! 

Tänker också på för ett år sedan, då jag precis hittat det här forumet och var så fruktansvärt ledsen, precis som mitt namn här i tråden lyder. Vad hemskt det var och vad man gått igenom. Är i vecka 27 nu och det sparkas dygnet runt. Har hittills haft en väldigt enkel graviditet om man snackar om det fysiska. Ingen foglossning, nästan inget illamående och rätt bra med energi. Kommer ofta på mig själv med att tänka att jaha när kommer det då? Straffet? Det måste ju hända nått eftersom det går så bra nu? Men så minns jag att nej jag har straffats nog!! I tidigare graviditeter. Sen vet jag att livet inte fungerar så att det balanseras upp goda och onda händelser. Livet är jätteorättvist! Men det kan inte hjälpas. Oro är ju sällan logiskt grundad.. Väldigt tacksam i alla fall.

Tänker på er i tråden ibland och undrar hur det går för er?

Hej kringlan!! Tänker på er med! Det går bra för mig. Är i vecka 35, var hos bm nyss och bebisen väger ca 2,4 kilo. Skulle det sätta igång nu skulle dom inte göra något för att stoppa det, eftersom hon är så färdig nu, sa bm. Vilken milstolpe ändå! Så nu är det bara att vänta och ta det lugnt.. Har det rätt tungt och bökigt och sparkigt nu. Försöker ta in vad som ska ske? svårt att förstå. Bara lite jul och nyårsfirande sen är det typ dags? 

Mår ni bra du och bebis-tjejen?? Hur gammal är hon nu?

undrar så hur det går för alla!!❤️

Hej gänget, då har man plussat igen nästan ett år efter förra plusset som blev ett MA. Har inga förhoppningar alls, och ett barn till vore kanske för mycket. Men är glad så länge det varar och ska ta hand om mej och så ser vi. Är 41,5 .

Jag hade ett ma som upptäcktes för ett halvår sen på kub. Är nu gravid igen, i v 9. Vet ju inte om detta också är ett ma, men har en annorlunda känsla. Ska göra ett ul här i dagarna för att kolla!

Hur gick det Mou?
Jag har fått behålla min böna hittills, är 8 v vi.

Nu*

Det har gått fint, har sett bebis två gånger nu och går snart in i v 14, magen växer så det knakar bokstavligen 😄

hoppas det går bra för dig med ❤️

Hej alla! 

Har inte orkat vara inne här på ett bra tag. Kul att höra att allt verkar gått bra för er, grattis!

Hoppet är sådär för min del. Fick mitt 5:e missfall i mars. Har inte så stora planer, vågar inte tänka på framtiden. Läkarna vill bara att vi försöker igen. 

Just nu är peppen inte total om man säger så, hoppas såklart att det löser sig för oss tillslut. 

verkligen tråkigt att höra. jag hoppas i alla fall åt dig även om du inte orkar!! finns ingen annan strategi än att bara försöka igen? något nytt att testa? 

och grattis mou och detlillamolnet!! underbart!

Tack! Har tyvärr redan testat tre olika mediciner som inte funkat. Försöker få ner mina antikroppar för sköldkörteln som inte vården gör något åt (i Sverige). Går sakta men säkert neråt. Men vet inte om det är det som påverkar. Så får se. 

Hej. 
Gjorde i fredags ett avbrytande pga MA. Skulle ha varit i v11 men fostren (tvillingar) hade dött i v6-7. 
Inga symtom på det alls mer än svullnaden i magen försvann de sista två veckorna. 
Vill bara sluta blöda nu så man kan få försöka igen. Känner mig så snuvad på veckorna. Vilken start på sommarsemestern :/
Känner att tankarna är överallt, vet att jag kan få ta ett glas alkohol men tycker fortfarande i huvudet att jag är gravid så jag vill inte.  
Skulle denna vecka fått veta resultatet på nipt och vilket kön vi skulle få. 
Hade inte velat ha tvillingar men vill inte inte ha dem heller. Sorry för rant. Har typ inte berättat för någon om graviditeten och min man är ledsen men det är inte samma för honom.