Anonym (Muren)

Mon 28 Oct 09:04

60 svar

Hur ändrar jag MITT beteende?

Jag är tillsammans med en kvinna som har ADHD. Jag älskar verkligen henne då hon i grunden är en väldigt omtänksam, snäll och rolig person. Sedan har vi ju de här sidorna att hon pratar precis hela tiden, hennes impulskontroll kanske inte är den bästa trots att hon medicinerar mot sin ADHD.

Ibland gör hon väldigt oväntade saker som i princip gör mig stum och jag blir förbannad på insidan men tyst utåt och så försöker jag bearbeta vad som precis hänt. Jag kan inte prata med henned är och då eftersom min impuls är att med hård ton säga hårda saker åt henne och då vet jag att hon bryter ihop eftersom hon är en känslig person. Jag har fått reda på att mitt beteende när hon gjort något tokigt kallas för Stonewalling. Min partner tycker inte alls om när jag blir så där. Hon ser det som en typ av psykisk misshandel. En misshandlande snubbe är det sista jag vill vara.

De tre senaste gångerna jag byggt upp denna mur beror på följande saker. Hon, jag och hennes barn på ett fik - En mc kille utan hjälm glider förbi och hon faller direkt och typ berättar vad hon skulle vilja göra med honom. Hennes barn reagerade till och med och påminnde henne om att jag är med. Mur 1.

Vi är på en Outletklädbutik. Jag köper några plagg. Hon köper massor av plagg, tömmer sitt konto och ber mig swisha henne 1000 kr för att hon ska få med sig allt. Mur 2

Vi är på resa. Under sista dagen har jag betalat allt frukost, lunch, middag, fika, taxi osv. Jag har burit en massa saker åt hennes barn. Vi hittar ett kafe att hänga på innan planet ska gå och hon köper bara fika åt sig själv och sina barna. Trots att jag nämner att det vore bra med en kaffe när man ska köra bil halva natten efter att vi landat. Mur3.

Jag bygger upp den här muren varje gång det känns som att hon försöker skada mig. Vi har pratat om det och det är absolut inte hennes mening utan har nog mycket att göra med hennes ADHD..

Anonym (Bippo)

Mon 28 Oct 17:25

#41

Anonym (Lämna nu) skrev 2024-10-28 12:31:24 följande:

Varför ska TS stanna i en relation där han inte mår bra?
De har inte ens barn tillsammans, så för vems skull ska han investera sin tid och energi (och även pengar låter det som) i denna person när hon inte får honom att må bra?

Um ... eftersom han älskar henne är det väl bra om det går att lösa? Självklart ska han inte tumma på sitt eget mående eller låta sig bli trampad på, men om det går att få till en förändring av situationen genom kommunikation och rätt behandling (inte genom att ts slår knut på sig själv!) är det väl jättebra?

Anonym (Bippo)

Mon 28 Oct 17:33

#42

Anonym (Congas) skrev 2024-10-28 12:32:14 följande:

... En människa kan lära sig att inte shoppa på det vis som TS beskriver. Har man några sådana upplevelser med sig så kan man bestämma att man helt enkelt inte gör sånt.
Man planerar och organiserar inköp av kläder på andra sätt.

Nej det kan man tyvärr inte om man är bipolär. Man kan inte bara bestämma sig för att inte vara sjuk, lika lite som en schizofren person kan bestämma sig för att inte ha psykoser, eller en cancersjuk person kan bestämma sig för att inte ha cancer. Tyvärr. Det hade ju varit fantastiskt om det vore så enkelt, men ... vad man som bipolär däremot kan göra är att ta ansvar för sin sjukdom (se inlägg 15 (tror jag det var)) på olika sätt - förutsatt att man har fått rätt diagnos.

Anonym (Bippo)

Mon 28 Oct 17:36

#43

Anonym (Muren) skrev 2024-10-28 13:21:32 följande:

Haha ja vad ska man diagnosticera mig med? Kanske lite Autistisk eller Aspberger. Jag gillar struktur, ordning och logik.

Bra svar på ett korkat inlägg! All cred till dig!

Anonym (Idiot)

Tue 29 Oct 07:39

#44

Behöver du stå ut med det där? Hon är ju en riktig skitstövel och hennes ADHD är bara en ursäkt för att kunna bete sig hur som helst. Hon tror att hennes diagnos är porten till attgöra och säga vad fan som helst, utan hänsyn.

Vad gör att du stannar kvar? Du tvingas ju bygga upp en mur hela tiden. Har du hört om samsjuklighet? Om jag vore du skulle jag sätta min hälsa före, bryta mig loss från hennes psykiska misshandel, hela mig själv och börja livet om på nytt. Jag lovar att det kommer att vara värt att göra så än att leva i ett sånt sjukt förhållande.

Anonym (Idiot)

Tue 29 Oct 07:47

#45

Anonym (Idiot) skrev 2024-10-29 07:39:22 följande:

Behöver du stå ut med det där? Hon är ju en riktig skitstövel och hennes ADHD är bara en ursäkt för att kunna bete sig hur som helst. Hon tror att hennes diagnos är porten till attgöra och säga vad fan som helst, utan hänsyn.

Vad gör att du stannar kvar? Du tvingas ju bygga upp en mur hela tiden. Har du hört om samsjuklighet? Om jag vore du skulle jag sätta min hälsa före, bryta mig loss från hennes psykiska misshandel, hela mig själv och börja livet om på nytt. Jag lovar att det kommer att vara värt att göra så än att leva i ett sånt sjukt förhållande.

Och för att några lättkränkta härinne inte ska tro att jag är född igår så kan jag informera om att jag har varit i två förhållanden där den ena led av narcissism och den andra hade så mycket personal issues att han säkerligen skulle kunnat få en diagnos. Den psykiska misshandeln av de båda var utom denna värld.

Jag jobbar nu med folk som har olika diagnoser. Att låta sig bete sig som TS partner gör är sjukt fel. Att vara i en relation med en sån som inte gör något åt sitt beteende är värre. Man måste då ta sig ur ett sådant förhållande istället för att vilja ändra på sig själv och bygga upp murar. Då dör man som person...

Anonym (Congas)

Tue 29 Oct 08:24

#46

Anonym (Bippo) skrev 2024-10-28 17:33:25 följande:

Nej det kan man tyvärr inte om man är bipolär. Man kan inte bara bestämma sig för att inte vara sjuk, lika lite som en schizofren person kan bestämma sig för att inte ha psykoser, eller en cancersjuk person kan bestämma sig för att inte ha cancer. Tyvärr. Det hade ju varit fantastiskt om det vore så enkelt, men ... vad man som bipolär däremot kan göra är att ta ansvar för sin sjukdom (se inlägg 15 (tror jag det var)) på olika sätt - förutsatt att man har fått rätt diagnos.

Klart man inte kan bestämma sig för att inte vara sjuk. Det är inte det jag skriver.
Men man behöver hitta workarounds runt sina svårigheter. Och det kan TS säkert ge stöd med.

Det måste vi ju alla, diagnos eller ej, hitta vägar att hantera saker som vi råkar på och som på något sätt utmanar oss, inte är bra för oss, styr oss fel.
Om det då är standard att TS partner hamnar i det här varje gång det ska shoppas kläder så behöver just aktiviteten shoppa kläder förändras så att man inte hamnar där.

Anonym (Nn)

Tue 29 Oct 08:42

#47

Anonym (Muren) skrev 2024-10-28 09:40:22 följande:

Att kunna ta det i normal ton är ju vad jag önskar att jag kunde. Men varje gång något likanande händer blir jag typ chockad eftersom det är något oväntat som sker. Det känns lite grand som när du kommer ut och har fått en parkeringsbot. Man blir förbannad - Det känns bara onödigt.

Ja men hela poängen med att bli tyst är att du ska ta några andetag, lugna ner dig och sen komma med en rimlig kommentar i en utefter situationen adekvat ton Vid ett passande tillfälle.

Köpte hon ingen kaffe till dig så kan du snällt säga ?Älskling, köper du en kaffe till mig också?? Så har hon möjlighet att rätta till det med en gång.

När hon pratade om mc-killen, du gjorde helt rätt, hennes barn var där och ska inte behöva höra er diskussion om detta, locket på tills ni är ensamma.

Att du ska swisha pengar, du hade kunnat ta en paus och formulerat och trevligt ställt en fråga istället ?Men är det verkligen nödvändigt att köpa så mycket då? Vi har ju fler utgifter nu på resan/ den här månaden?

Du ska inte tryckas ner för att hon har ADHD, hon blir ledsen på sig själv när hon hör fel men det är jättefel av henne att ta ut det på dig.

Anonym (Bella)

Tue 29 Oct 08:54

#48

Bor ni ihop? I så fall är nog första steget att bli särbos. Jag tycker nämligen inte att du reagerar orimligt. Hon gör skitdumma grejer mot dig och det finns ingen som helst anledning för dig att acceptera att bli behandlad så.

Kan ni hitta ett sätt att träffas och umgås men där hennes nycker och dåliga val inte drabbar dig? Det borde ju ligga även i hennes intresse att du inte ska må dåligt pga hennes tillkortakommanden.

Anonym (Muren) Trådstartaren

Tue 29 Oct 09:39

#49

Anonym (Bella) skrev 2024-10-29 08:54:54 följande:

Bor ni ihop? I så fall är nog första steget att bli särbos. Jag tycker nämligen inte att du reagerar orimligt. Hon gör skitdumma grejer mot dig och det finns ingen som helst anledning för dig att acceptera att bli behandlad så.

Kan ni hitta ett sätt att träffas och umgås men där hennes nycker och dåliga val inte drabbar dig? Det borde ju ligga även i hennes intresse att du inte ska må dåligt pga hennes tillkortakommanden.

Nej. Vi bor inte ihop. Vi har tittat på massor av hus men inte hittat något passande. Det är även bara jag som har pengar till handpenning så vi skulle behöva låna del av handpenning för att få det hus vi vill ha. Flytta till ett gemensamt billigare boende är inget hon kan tänka sig. Hon vill flytta till sitt drömhus direkt men hon lyckas aldrig spara några pengar. Hon lägger de pengar hon får över efter att det räkningar mat osv är betalda på inköp som får henne att må bra. Alltså det låter ju som att hon inte är någon vidare partner på det jag skriver och lite konstigt att jag har så starka känslor för henne Kanske att jag bara är kär i kärleken och vill bli älskad och uppskattad. Jag kom från ett förhållande där mitt ex tryckte ned mig och jag fick ofta höra hur dålig jag var. Så jag är nog lite skadad och kan lätt bli utnyttjad bara någon som oftast är snäll mot mig.

Anonym (Bippo)

Tue 29 Oct 10:00

#50

Anonym (Congas) skrev 2024-10-29 08:24:14 följande:

Klart man inte kan bestämma sig för att inte vara sjuk. Det är inte det jag skriver.
Men man behöver hitta workarounds runt sina svårigheter. Och det kan TS säkert ge stöd med.

Det måste vi ju alla, diagnos eller ej, hitta vägar att hantera saker som vi råkar på och som på något sätt utmanar oss, inte är bra för oss, styr oss fel.
Om det då är standard att TS partner hamnar i det här varje gång det ska shoppas kläder så behöver just aktiviteten shoppa kläder förändras så att man inte hamnar där.

Ja men då är jag helt med dig! Det var jag som tolkade dig fel; jag tolkade ditt "så kan man bestämma att man helt enkelt inte gör sånt" som att du tyckte att man kan bestämma sig för att inte ha det felaktiga beteendet 🙈 My bad! Att man kan aktivt undvika saker som kan trigga en episod håller jag fullständigt med dig om - det är (som jag också skrev i #15) ett av många sätt man kan ta ansvar för sin sjukdom. Sen är det ju sällan shoppande i sig triggar en mani, så just det behöver man kanske inte undvika för att inte trigga en mani; däremot är det bra att ha en överenskommelse om att man lämnar ifrån sig alla kort etc när man börjar se tecken på begynnande mani, samt att närstående ser till att undvika att personen hamnar i en shoppingkontext när den är manisk. Summan av kardemumman är alltså att vi nog menar samma sak, och jag ber om ursäkt för att jag feltolkade dig.

Anonym (Congas)

Tue 29 Oct 11:44

#51

Anonym (Bippo) skrev 2024-10-29 10:00:29 följande:

Ja men då är jag helt med dig! Det var jag som tolkade dig fel; jag tolkade ditt "så kan man bestämma att man helt enkelt inte gör sånt" som att du tyckte att man kan bestämma sig för att inte ha det felaktiga beteendet 🙈 My bad! Att man kan aktivt undvika saker som kan trigga en episod håller jag fullständigt med dig om - det är (som jag också skrev i #15) ett av många sätt man kan ta ansvar för sin sjukdom. Sen är det ju sällan shoppande i sig triggar en mani, så just det behöver man kanske inte undvika för att inte trigga en mani; däremot är det bra att ha en överenskommelse om att man lämnar ifrån sig alla kort etc när man börjar se tecken på begynnande mani, samt att närstående ser till att undvika att personen hamnar i en shoppingkontext när den är manisk. Summan av kardemumman är alltså att vi nog menar samma sak, och jag ber om ursäkt för att jag feltolkade dig.

Inga problem!
Och TS kan ju vara ett stöd i allt det här men då måste partnern ändå förstå svårigheterna som hen hamnar i och vad det innebär för folk runtomkring. Inte säga "jag är sån", skylla på diagnoser etc. Inte ta det som en kränkning eller bli sur. Utan vara villig att ta hjälp med sådant som är utmanande och svårt för allas bästa liksom.

Räkan77

Tue 29 Oct 11:53

#52

Anonym (Muren) skrev 2024-10-29 09:39:16 följande:

Nej. Vi bor inte ihop. Vi har tittat på massor av hus men inte hittat något passande. Det är även bara jag som har pengar till handpenning så vi skulle behöva låna del av handpenning för att få det hus vi vill ha. Flytta till ett gemensamt billigare boende är inget hon kan tänka sig. Hon vill flytta till sitt drömhus direkt men hon lyckas aldrig spara några pengar. Hon lägger de pengar hon får över efter att det räkningar mat osv är betalda på inköp som får henne att må bra. Alltså det låter ju som att hon inte är någon vidare partner på det jag skriver och lite konstigt att jag har så starka känslor för henne Kanske att jag bara är kär i kärleken och vill bli älskad och uppskattad. Jag kom från ett förhållande där mitt ex tryckte ned mig och jag fick ofta höra hur dålig jag var. Så jag är nog lite skadad och kan lätt bli utnyttjad bara någon som oftast är snäll mot mig.

Lägg genast ner husletandet! Det kommer sluta med att du sitter med alla utgifter men bara halva ägaren till huset.

Sök samtalsterapi för egen del, finns tex kuratorer på vårdcentralen.

Anonym (Lämna nu)

Tue 29 Oct 12:06

#53

Anonym (Muren) skrev 2024-10-29 09:39:16 följande:

Alltså det låter ju som att hon inte är någon vidare partner på det jag skriver och lite konstigt att jag har så starka känslor för henne Kanske att jag bara är kär i kärleken och vill bli älskad och uppskattad. Jag kom från ett förhållande där mitt ex tryckte ned mig och jag fick ofta höra hur dålig jag var. Så jag är nog lite skadad och kan lätt bli utnyttjad bara någon som oftast är snäll mot mig.

👏👏
YES där har du din insikt.
Det du behöver göra är att bygga upp dig själv och definera vad som är DU, vad du vill och inte vill, och på vilka sätt du tolererar att bli behandlad av andra innan du går din väg.
Personligen tror jag att det bästa är att lämna det här förhållandet ASAP och börja jobba med dig själv omgående, och ligg lågt med dejtandet ett tag tills du satt dina ramar för dig själv tydligare.

Anonym (Lämna nu)

Tue 29 Oct 12:10

#54

Anonym (Congas) skrev 2024-10-29 11:44:48 följande:

Inga problem!
Och TS kan ju vara ett stöd i allt det här men då måste partnern ändå förstå svårigheterna som hen hamnar i och vad det innebär för folk runtomkring. Inte säga "jag är sån", skylla på diagnoser etc. Inte ta det som en kränkning eller bli sur. Utan vara villig att ta hjälp med sådant som är utmanande och svårt för allas bästa liksom.

Och återigen, av alla saker TS kan välja att fokusera på, VARFÖR I ALL VÄRLDEN skulle TS välja att lägga sin tid, energi, pengar och engageman på denna soppa?
En komplicerad kvinna med flera psykiska diagnoser, barn från tidigare förhållande och som DESSUTOM inte ens är kär i TS utan bara utnyttjar honom ekonomiskt och för trygghet och stabilitet.
Finns INGEN anledning att TS skulle välja att engagera sig i behandlingen av hennes psykiska problem.

Batikhäxa

Tue 29 Oct 12:22

#55

Räkan77 skrev 2024-10-29 11:53:55 följande:

Lägg genast ner husletandet! Det kommer sluta med att du sitter med alla utgifter men bara halva ägaren till huset.

Sök samtalsterapi för egen del, finns tex kuratorer på vårdcentralen.

Exakt. Köp för allt i världen inte något boende, och om ni gör det, säkra dina tillgångar med samboavtal eller att hon betalar hälften, så även på löpande utgifter. Annars lär du bli utnyttjad och få betala allt och kanske tvingas lösa ut vid separation. Hennes ekonomiska beteende med klädköpet och hur du i övrigt beskriver henne tyder i alla fall på det.

Men med det sagt gör du nog bäst i att separera. Hon verkar omogen, oansvarig och ovillig att ta tagit sina problem. Dessutom behandlar hon dig illa och verkar inte ta ansvar för det. Detta baserat på vad som står i tråden.

Anonym (Muren) Trådstartaren

Tue 29 Oct 12:46

#56

Batikhäxa skrev 2024-10-29 12:22:38 följande:

Exakt. Köp för allt i världen inte något boende, och om ni gör det, säkra dina tillgångar med samboavtal eller att hon betalar hälften, så även på löpande utgifter. Annars lär du bli utnyttjad och få betala allt och kanske tvingas lösa ut vid separation. Hennes ekonomiska beteende med klädköpet och hur du i övrigt beskriver henne tyder i alla fall på det.

Men med det sagt gör du nog bäst i att separera. Hon verkar omogen, oansvarig och ovillig att ta tagit sina problem. Dessutom behandlar hon dig illa och verkar inte ta ansvar för det. Detta baserat på vad som står i tråden.

Ja vi har diskuterat det där med ett separat avtal om vi köper något tillsammans. Lite konstigt att det har kommit fram så mycket negativt om henne i tråden. Min tanke var att jobba på mig själv. Att jag överreagerar. Jag är lite konflikträdd och kan därför undvika att ta upp sånt som är känsligt. Troligen därför jag var kvar alldeles för länge i min förra relation. Relationen innan den slutade i att min partner var otrogen mot mig. Kanske är det jag som tar fram det sämsta ur kvinnor. Kanske beror allt på mitt dåliga självförtroende. Jag är ju en ganska bra kille på papper men tror och tycker illa om mig själv.

Anonym (Lämna nu)

Tue 29 Oct 13:18

#57

Anonym (Muren) skrev 2024-10-29 12:46:59 följande:

Ja vi har diskuterat det där med ett separat avtal om vi köper något tillsammans. Lite konstigt att det har kommit fram så mycket negativt om henne i tråden. Min tanke var att jobba på mig själv. Att jag överreagerar. Jag är lite konflikträdd och kan därför undvika att ta upp sånt som är känsligt. Troligen därför jag var kvar alldeles för länge i min förra relation. Relationen innan den slutade i att min partner var otrogen mot mig. Kanske är det jag som tar fram det sämsta ur kvinnor. Kanske beror allt på mitt dåliga självförtroende. Jag är ju en ganska bra kille på papper men tror och tycker illa om mig själv.

Ja eller att du väljer/attraherar fel kvinnor pga ditt dåliga självförtroende.

Jobba på dig själv behöver du göra för att undvika liknande i framtiden, men ser ingen anledning att du ska stanna i den här relationen under tiden.

Anonym (Bippo)

Wed 30 Oct 10:15

#58

Anonym (Congas) skrev 2024-10-29 11:44:48 följande:

Inga problem!
Och TS kan ju vara ett stöd i allt det här men då måste partnern ändå förstå svårigheterna som hen hamnar i och vad det innebär för folk runtomkring. Inte säga "jag är sån", skylla på diagnoser etc. Inte ta det som en kränkning eller bli sur. Utan vara villig att ta hjälp med sådant som är utmanande och svårt för allas bästa liksom.

Exakt så 😊

Anonym (Lämna nu)

Wed 30 Oct 11:12

#59

Anonym (Bippo) skrev 2024-10-30 10:15:59 följande:

Exakt så 😊

Förklara igen så jag begriper, ur TS perspektiv, varför ska TS satsa sina resurser på att "vara ett stöd" åt en random ensamstående mamma med NPF-problematik som inte är romantiskt intresserad av honom?
Förväntas han drivas av någon sorts filantropi i detta eller vad är grejen?
Inget fel i sig så länge det är ett medvetet val.

Men jag tror att TS egentligen, liksom de flesta män, är ute efter en romantisk relation med en kvinna som vill ha honom i första hand och inte bara hans resurser och i såna fall är detta INTE rätt relation att satsa på.

Anonym (Bippo)

Wed 30 Oct 11:37

#60

Anonym (Lämna nu) skrev 2024-10-30 11:12:29 följande:

Förklara igen så jag begriper, ur TS perspektiv, varför ska TS satsa sina resurser på att "vara ett stöd" åt en random ensamstående mamma med NPF-problematik som inte är romantiskt intresserad av honom?
Förväntas han drivas av någon sorts filantropi i detta eller vad är grejen?
Inget fel i sig så länge det är ett medvetet val.

Men jag tror att TS egentligen, liksom de flesta män, är ute efter en romantisk relation med en kvinna som vill ha honom i första hand och inte bara hans resurser och i såna fall är detta INTE rätt relation att satsa på.

Jag tycker inte att han ska någonting - jag tycker (precis som jag sagt tidigare) att han ska göra det han mår bäst av. Men han säger ju att han älskar den här tjejen och vill vara tillsammans med henne, så om det går att lösa på ett sätt som inte innebär att han mår dåligt eller behöver uppoffra sig själv (genom att hon faktiskt själv tar ansvar för sin sjukdom) så är det väl bra, i stället för att han ska behöva uppoffra sin kärlek? Det skulle han ju antagligen inte må så bra av heller, tänker jag? Men som sagt - jag tycker inte att han ska vare sig det ena eller det andra - det är bara han som kan avgöra vilket som blir bäst för honom; ingen annan kan proppsa på att han ska stanna med henne, och inte heller att han ska lämna. Det enda andra kan göra är att komma med olika infallsvinklar, så att han sen själv kan fatta ett beslut om vad som blir bäst för honom. Sen är det klart att om det hela beror på att hon inte är intresserad av honom så är det ju mindre lyckat att stanna i relationen, men det är ju en helt annan fråga, och utifrån det ts har beskrivit ser jag inga tecken på att så är fallet. Utifrån ett "normalt" perspektiv kan det ju verka så, men jag tänker att hennes beteende beror på att hon är sjuk, inte att hon inte älskar honom tillbaka.

Hur ändrar jag MITT beteende?

INNEHÅLL