Hej, jag ska om nån månad gå igenom min första förlossning. För att inte bara vara nervös så tänkte jag hitta så mycket positivt som möjligt..förutom den sjäålvklaraste :) ett litet underverk..
Läste i en tidning där folk skickat in roliga historier från deras förlossningar. Är det nån som har nån att dela med sig?:)
Puffar upp tråden lite... 
Denna sidan kan faktiskt värt att pröva istället för antidepressiv medicin! Nån skrev ju om en isländsk läkare. Jag hade en sån när jag skulle ta bort mitt myom på livmodern, som jag burit genom 2 graviditeter o som orsakat mycket lidande. Jag frågade läkaren som pratade svenska med kraftig engelsk brytning trots isländskt namn, om jag behövde ta lavemang inför operationen? - Vad är lavemang för nåt? sa han bortkommet. - Det man tömmer tarmen med, försökte jag. - Tömmer från vad? frågade han o jag sa att det visar sig nog imorgon, om jag ska ta lavemang eller ej.
detta har jag inte många minnen av alls. Sen fick jag för mig att sparka BM i huvudet. Bad henne sluta dricka whiskey som jag minsann visste att hon gömt någonstans i rummet och smuttade på då och då. Haha sen i slutet låg jag med lusgasen och andades hela tiden.BM gick fram och sa "Isabella då ska bara andas i masken när du har en värk" jag svarar att jag har värkar hela tiden(såklart) och hon pekar på maskinen,vad den nu heter,och säger att hon ser minsann att jag inte alls har värkar hela tiden (och flinar) varav jag ber henne hoppa ut genom fönstret. 
sen bjöd jag alla på lustgas då jag tyckte att de såg nervösa ut. Fjantig som jag ibland kan vara så frågade jag pappan om han inte ville ha lite,det är som att sitta på en bar och dricka,vill du inte ha? nej svarar han. Lika bra för du din jävel hade inte fått ändå
Underbaraste tråden på länge.. Har skrattat så jag kissat lite hela natten =P
Åh, så underbar tråd! Har läst allt ifrån början :D Älskar ju "jaha det fattade man ju, vad är oddsen, men det är klart huvet ska lossna på just vår unge. Får jag sova nu?"
Själv var man väl inte med om något speciellt jätte roligt, min sambo och min pappa hade däremot ganska kul åt mig när jag stod vid "stödbordet" (kommer ej på vad det heter..). BM sa åt mig att jag skulle vicka på höfterna när värkarna kom, och oj, vad jag vickade! Jag fick till ett riktigt gung som både min pappa och sambo skrattade länge åt.
När jag inte fick värkar så tuppade jag av. Jag var helt borta, somnade. Pappa försökte mata mig med lite vaniljglass för att jag skulle få lite energi, dock blev det att mata mig halvsovandes. Fick inte i mig mycket glass.
Men mycket sömn, det fick jag :D