4 missfall.. Finns det hopp?

marieh: Det vanligaste är att man börjar med en lägre dos pred vid äl och sen höjer (stegvis) till önskad dos vid ett plus. Kom ihåg att man bör äta extra kalcium och D-vitamin om man tar pred under längre period.
Prog tror jag är vanligast att man börjar med vid plus om man inte gjort ivf.

Hej Alla,
Hoppar in här också....om det är ok så klart!!!!
Är inne på min 3:e MF som började den 7/9, var då i V6. Mina andra två MF var ännu tidigare d.v.s började med bruna flytningar i samband med + för att sedan övergå till blod ca 2-3 dagar efter. (v4-5)
Detta tär något så fruktansvärt på psyket!! Är inne i en vecka där jag bara känner mig bitter mot allt och alla. Framförallt läkare, som inte vill/ nochalerar/empatilösa eller kanske inte har kompetensen att hjälpa till.

Är livrädd för att + igen, MEN VÄGRAR att ge upp, samtidigt vet jag inte hur länge till vi orkar.
Ibland känns det som om det är bättre att inte plussa allt.

Har barn sen tidigare och aldrig upplevt detta, är 38 år fyller 39 om 2 månader...

Kan också tilläga att jag har Levaxin, progesteron, Tromby + folsyra. De 2 första fick jag till sista grav. men jag tror inte att de hade hjälpt iallafall eftersom jag kände på mig att det något fel, p.g.a. inga symptom förutom att magen svällde...

kaakis: På tal om symptom kan jag berätta att jag ALDRIG haft några symptom, vare sig graviditeten gått bra eller ej. Samma för min mamma.. Så jag tror faktiskt inte att man behöver hänga upp sig på symptomens vara och icke vara (det är dessutom vad flera läkare inkl dr LM sagt till mig ).

Kaakis klart det är okej att hoppa in här i träsket där vi stöttar och kämpar med varandra ;)
Beklagar missfallen, jag känner väl igen mig i rädslan i att plussa..

Tänkte också på en sak som kommit till mig nu senaste dagarna (blöder fortfarande)..
Jo att det känns som en "lättnad" nu när jag fått missfallet för nu har ju det värsta hänt..
Det som jag oroar mig för hela tiden när jag är gravid.. så nu är jag ju fri från den oro.. HELKNÄPPT!

En annan sak jag funderar på..
Tror NI att en mental oro och inre stress kan orsaka missfall?
(Inte yttre stress, som tidspress eller hot eller så..utan mer en inre oro/stress)

Man får ju höra "men tänk inte så mycket på det" - ELLER HUR??? Lätt att säga :(

BettanB.. Tänkte på kortisonet.. PRED har jag inte tillgängligt.. Kan man ta kortison från ÄL?

Kramisar till er alla

marieh: är övertygad om att stress och oro inte kan förorsaka missfall ( i så fall skulle inga barn födas under krig eller andra extrema situationer), men det gör väl säkert inte saken bättre. Läste någonstans att nkc i livmodern skulle kunna öka i samband med stress (och oro?), men det gäller alltså bara om man redan har det problemet. För mer info läs Beers bok. Sammanfattningsvis så NEJ, jag tror absolut inte att oro förorsakar mf.

vet inte så mycket om andra typer av kortison; det är prednisolon som 99% av oss använder.

Nu måste jag bara lägga in ett gapflabb här: HAHAHAHAAH
JAHA.. PRED är lika med Prednisolon.. daaaa..

Men det var ju det jag menade med kortisonet.. ja ja, nu vet jag att förkortningen är PRED ;)

Okej då vet jag :)