Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Men åh, jag förstår dig så himla väl. Jag blev sjukskriven i november på halvtid och i februari på heltid efter proppar i en lunga och kände precis som du beskriver. Jag kunde inte andas, hostade mig igenom dagar och nätter och fick ingen luft. Så jag förstår dig verkligen, verkligen. När man inte känner sig på topp är det inte roligt när magen trycker på åt alla håll och kanter, och nästäppa, halsbränna är också tortyr. 

Hoppas att du snart känner dig lite friskare. Visserligen blir man ju bara större, men jag tycker mig känna att jag nu (vecka 34 eller 33+3) känner att han har sjunkit ner lite och lättat trycket mot lungorna även om magen är jättestor och ligamenten gör ont.

Skickar lite styrkekramar till dig. Vi är snart i mål! Man får se den där hägringen framför sig. Men likväl ska du bli frisk nu, för det är fan hemskt att vara sjuk och närma sig höggravid.  

M a o har du förträngt dom! Det är säkert svinjobbigt!

Aaaah, som mig då!!! Då hoppas jag att jag också förtränger det i framtiden. Jävla skit-trök är det. 

Usch. :) Det måste vara URjobbigt att gå över tiden...

Som tur är vet jag att jag inte behöver gå över så 19 maj är absolut sista dag. Annars blir jag igångsatt.

Idag har jag varit på nya kontroller. Jag känner tyvärr inte så mycket fosterrörelser längre. Jag känner ibland, men han brukar vara väldigt aktiv så det har minskat radikalt både känslan och frekvensen. Jag vet att rörelserna förändras utifrån att dom växer, det har jag känt. Nu är det mer stretande istället för sparkar. Men det har varit otäckt lugnt i två dagar. Det blev CTG, TUL och flödeskontroller igen och detta ska göras om på onsdag nästa vecka. 

Han följer den nedersta kurvan men är enligt läkarna "väldigt liten". Däremot finns det ingen anledning till oro för procentsatsen har inte blivit sämre. Idag vägde han (observera cirka) 1791g. Jag gillar den där ettan på slutet.  På så sätt ökar han alltså ca 100-150 g per vecka, så växer han inte på sig mer än att han följer den här kurvan så blir det en väldigt liten kille som tittar ut i maj. 

Jag har några frågor igen, som vanligt.
Kommer ni ihåg om ni gjorde någon form av förlossningsplan, och i så fall när?
Har ni eller någon i närheten fött barn som vägt i spannet 2,5 kg vid födsel som inte varit tvilling, och i så fall, hur mådde barnet? Sätter dom in extra åtgärder eller kan ett barn födas så litet och vara "som det ska" alltså må så bra så att barnet inte måste ligga på någon specialavdelning? 

Det var läkare på spec.mödrav som frågade idag om jag och någon läkare har gått igenom förlossningsplan. Kom mig inte ens för att fråga vad han menade. Förlossningsbrevet är klart, men det lät mer som att han menade vaginalt eller kejsarsnitt och när. Det återstår att se. :)

Svarar mer imorgon. Handledsskydd o surfplatta går inge bra. Sussa gott.

Det var på specialistmödravården igår efter en massa undersökningar som förlossningsläkaren frågade: "har du haft en bokad tid med någon av oss angående en förlossningsplan ännu"? Jag svarade nej, men när jag kom hem funderade jag på vad han menade egentligen. Det är ju så mycket som händer känslomässigt när man är inne på dom där kollerna så jag kom ju såklart på frågorna efteråt.

Jag tror inte att det hade med förlossningsbrevet att göra, för det har jag tagit separat med aurorabarnmorskan så det har dom sagt att jag ska ta med mig till förlossningen när det är dags.

Och tack för infon om Alexander. Det är säkert som du säger, att insatser görs utifrån hur barnet mår, oavsett storlek.  

Ja, det känns verkligen tryggt att dom håller koll på det viktigaste av allt, att han verkar må bra och att han följer sin egen kurva. Folk i bekantskapskretsen stressar mig med sina kommentarer om att deras minsann inte har vägt som dom fick veta, men jag betvivlar starkt att dom har varit på så här många kontroller, och även om det skulle diffa lite med vikten så måste jag ju ändå lita på att specialisterna vet vad dom håller på med. Annars går jag under.

Jag antar att deras jobb nu går ut på att se till att min lille inte slutar växa och att de vill hålla koll på att han mår bra. Annars får man väl vidta åtgärder då. Men än så länge är i alla fall flödena jättefina, och han växer sakta.

Jobbigt att inte få respons på det du skrev i förlossningsbrevet. Hur kändes det? Blev du ledsen och orolig eller gick det bra ändå?

Vi får se hur dom är här uppe. Alla jag har träffat hittills har varit väldigt närvarande och inkännande (de jobbar lite över gränserna mellan BB, förlossning och specialistmödravård), men det vet man ju inte när man väl ska föda. Det beror säkert på hur mycket belastning det är på förlossningen. Tyvärr eller turligt nog (beror på hur man ser det) så "vet" nästan alla vår historia vid det här laget så de kallar mig vid förnamn och en BM kan säga till en annan att "det här är en IVF-graviditet det här så han är mycket efterlängtad". Givetvis hoppas jag på att någon av dessa jobbar, men garantier finns det ju inte. 

Kram och tack för att ni tar er tid att svara på alla mina funderingar.  

Det hojtas om att deras barn har varit både 1 kg mindre och 1 kg större än den vikt dom har fått veta. Men jag betvivlar starkt att dom har gått på så här mycket kontroller. Det har nästan varit som att jag kan strunta i dom här tillväxtkontrollerna för att de ändå inte talar sanning. Som du säger, man vill bara be folk hålla käften.

Som Kel sa, huvudsaken är ju att han följer SIN kurva, sedan om vikten i deras mätningar skulle diffa lite spelar ju ingen roll, bara han fortsätter att växa i sin takt. Och kurvan följer dom ju upp nu varannan vecka minst.

Och tack för peppningen. Idag rör han sig som bara den. Skönt.  

Precis. Man måste ju våga lägga sin tillit i deras händer mer än att lyssna på folks idiotiska kommentarer. 

Skönt att du inte kände dig ledsen/stressad/förbisedd just då.