Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Jag har bytt roll i min presentation. Nu är jag änglaförälder. Fy FAAAN vad ont detta gör!

Jag har ansökt om medlemskap i den slutna gruppen, men vet inte om det fungerade då jag gjorde det från min mobil. Jag kunde t ex inte skriva någon presentation, men hoppas att jag kan komplettera detta i efterhand.

Tack så mycket för att ni är villiga att skicka en present till oss. Vi uppskattar tanken så oerhört mycket. Men vi orkar inte riktigt ta emot en fysisk gåva just nu, vår sorg är för rå och akut. Det som vi har uppskattat mer än vi kan beskriva i ord är alla ljus som tänts för vår Ingrid. Vi har gråtit floder för detta stöd och denna omtanke om vår lilla älskade skatt. Ni har inte kunnat ge mig något bättre, dessa ljus övertrumfar allt. Så om vi vill fortsätta stötta mig, tänd hellre ett ljus ibland för min lilla Ingrid. Och vi uppskattar som sagt verkligen tanken.

Speck, Loke är helt underbart söt.

Ni får ABSOLUT INTE avstå från att posta bilder och skriva om "triviala" saker i tråden. Då kommer jag att dra mig ur, det är ett löfte. Min sorg får inte kosta även den vardagliga gemenskapen i tråden, det finns ju inga saker som är triviala när det gäller föräldraskap trots allt. Ni måste få gnälla om sömnbrist och "småsaker" (för det är ju inte småsaker just då). Om ni slutar med detta är det ett alldeles för högt pris för min närvaro i tråden. Dessutom finns det ju alltid de som har det värre, så i så fall ska ju inte jag gnälla över min upplevelse. Jag fick ju t ex träffa henne i livet, hon hade ju kunnat vara borta redan när jag vaknade upp ur narkosen. Och jag tänker gnälla jättemycket när jag mår illa om jag lyckas bli gravid med ett syskon till Ingrid så småningom, och vill att ni ska ha rett ut alla detaljer kring hur man hanterar kolik och krupp och barn som bara vill snutta och inte amma, och vilken sorts flaska som är bäst och så vidare, så att ni kan ge mig bra råd när det väl är dags. Så det så! :-P

Vi kom hem från sjukhuset ikväll. Det gjorde för ont att stanna kvar där, i rummet där vi fått ha Ingrid hos oss en enda natt, även om hon inte var i livet då. Min mans föräldrar hämtade oss och sover över hos oss i natt. Jag har sovit ett par timmar. Det känns så oerhört tomt här hemma. Min svägerska har varit väldigt grundlig i att leta fram minsta babypryl, och tagit undan. Alla saker finns hos min pappa nu, i väntan på att vi ska bli redo att gå igenom dem så småningom. Det är så skönt att slippa packa undan allt själv.

Katterna var väldigt avvaktande mot mig i början. Jag luktar nog väldigt annorlunda nu. När jag åkte hemifrån förra gången var jag ju höggravid. Sedan dess har jag snittats, alla förlossningshormoner gör nog sitt till, och dessutom sorgen. Men nu känner de igen mig igen och har velat kela båda två. Den ena katten vill leka nu, men jag orkar inte riktigt eftersom jag är lite yr.

Jag ska snart ta nattens dos med smärtstillande för snittet, och sedan antar jag att jag måste försöka sova lite igen. Jag kan inte sova mer än några timmar åt gången. Det känns så fel att sova. Och jag är rädd för att somna. Då måste jag ju vakna igen. Vakna är vidrigt. Och jag är rädd att jag ska drömma om vår Ingrid i livet, för då kommer jag verkligen inte att vilja vakna. Samtidigt så vill jag ju drömma om henne. Allt är så kluvet nu.

skatten: Vet tyvärr inte, hade som sagt inte själv de besvären. Satsade som bekant fullhjärtat på illamående
Hoppas du kan sova lite åtminstone så kan du ringa BM imorgon o höra om hon har något bra att komma med...

skatten: jag har fått samma. Det började med att höger fot var svullen, men det sa BM var vanligt då barnet ofta pressar mot höger ljumske när det fixerar sig och då blir det lättare vattensamling på höger ben/fot. Sen började vänster svullna, det hjälper om jag sitter högt med fötterna, men det kan jag ju inte göra hela dagarna. Jag försöker gå så mycket jag kan, men mina höfter bär mig inte riktigt just nu, har fruktansvärt ont. Sen märkte jag att trosor och byxor lämnar jättedjupa märken som kliar nått vansinnigt. Får inte märken när jag sover. Får du i ansiktet också när du sover eller bara magen? Vad har din BM sagt?
Jag sover också otroligt dåligt just nu, måste kissa varannan timme, hittar ingen skön ställning, magen värker när jag har legat för länge på ena sidan och jag kan inte ligga på rygg för då kan jag inte andas. BM tyckte jag skulle sova mitt på dagen istället men då ligger jag vaken 4-5 timmar på natten, så det är ju ingen höjdare heller.

Idag ska jag på första träffen med föräldragruppen. Gissa om min man hade glömt det och har bokat in ett möte med sina chefer just den tiden. Så jag får gå själv. Jag vet inte om förvirrad-gravid-hjärna kan smitta av sig, men det verkar ju som det... Får se vad det är för folk som är där, känns som om jag kommer vara 10 år äldre än alla andra..

Hej alla! Jag är inne så sällan (gamla NN8... om ni inte kommer ihåg mej). Ledsen för det. Men jag läser ibland och försöker följa med på vad som händer. Och mer lär det inte bli framöver... För i torsdags kom våra killar!! De förlöstes med kejsarsnitt i vecka 38+3 och allt har gått bra. De är helt underbara! Vi är fortfarande kvar på BB och myser och vilar upp oss. Det är så härligt men det tar tid att ta hand om nyfödda tvillingar. Så mycket tid till datorn blir det inte

Kelsson: Jag läste bara lite hastigt men förstod sen att den här tråden skulle vara kvar , Liam är sån med fast bara vissa dagar. Och ibland när min man jobbar så får jag inte äta förrens efter 22.30 när han har kommit hem, och det har satt sina spår på kroppen måste ta tag i det nu.