Nov13 skrev 2013-12-06 08:40:05 följande:
Nu är vår lilla älskling 6 dagar och här kommer min förlossningsberättelse.
Jag vart ju igångsatt pga min rädsla, för att slippa stressa upp mig själv hemma och sen komma in rädd och vilja snitt.
Var öppen dryga tre cm med 0,5cm tapp och hade några värkar då vi kom in så det hade antagligen dragit igång några timmar senare iaf.
Det hela tog 7,5h
12.30 dom tog vattnet, öppen 3cm
13.15 Lägsta dosen dropp
Akupunktur och lustgas, öppen 5cm
15.30, fick Eda
17.30 öppen 6cm och då höjdes droppet till näst lägsta
höjder Eda två gånger
18.30-19 känner jag att det trots Eda gör riktigt ont fast mellan benen, känner att det trycker och blir bekymrad över hur jag ska klara att hålla emot när trycket ökar ännu mer, för jag kände ju att jag snart MÅSTE trycka på. Trodde jag var öppen 7 cm då det bara gått en timme sen 6cm, dom kollar och jag är öppen 10, så förstå hur bekymrad jag kände mig då jag faktiskt snart skulle börja krysta men trodde jag hade 3cm kvar. Förstod liksom inte hur det skulle gå att hålla emot ännu mer.
Får börja krysta 19.20 och han är ute 20.01.
Jag fick själv ta upp honom på bröstet och det var jag som kollade könet(vi visste inte). SÅ FANTASTISKT!!
Var lugn hela tiden, skrek inget, var aldrig irriterad utan jag och Och min man hade, hur knäppt det än låter roligt och trevligt hela tiden, skämtade, åt och hade en väldigt trevlig eftermiddag. Dessutom hade vi den bästa personalen någonsin.
Vi klickade verkligen och jag förstod att dom kände likadant.
Mitt under krystarbetet upptäckte jag en finne i pannan som just då gjorde väldigt ont. Låg och ojade mig över den mellan krystningarna. Ett försök att flytta fokus?
Dom tyckte jag var som gjord för att föda barn, att det var som om jag aldrig gjort annat och dom var imponerade över mitt sätt att följa kroppen och över mitt lugn (dom var ju såklart beredda på en livrädd och uppstressad blivande mamma) och över att jag hade rätt teknik från början under krystvärkarna osv, dom berömde min man jättemycket och oss två som team. Jag fokuserade på att ha roligt/trevligt mellan värkarna och sen tog jag värkarna i ett lugn.
Så det hela var en sjukt positiv upplevelse och jag är så lycklig och stolt över att jag inte fegade ur.
Haha en novell typ men det var så häftigt så jag blir alldeles uppspelt!